Oktober kom och gick som det känns, med nästan samma hastighet som september. Som ni vet så tycker jag mycket om att skriva, kanske särskilt här på bloggen. Kanhända kommer jag att försöka göra kortare men mer frekventa uppdateringar, men så känner jag ju mig själv och vet att när jag väl ställer mig vid tangentbordet och loggar in på bloggen så blir det lätt längre uppdateringar. Men, den som lever får se och bloggen är och har alltid varit en stund för mig själv att pausa och summera det som hänt sen senast.
Så vi får väl se hur det blir, men oaktat det så är jag glad över den respons som jag får från många av er som läser om det jag pysslar med. Tack för det!
Det kändes väldigt roligt att se nyheten om att Sveriges finansminister och goda vännen Elisabeth Svantesson utnämndes och valdes till det nya toppuppdraget som ordförande för Världsbankens och IMF:s gemensamma utvecklingskommitté! Vi lärde känna varandra för mer än tjugo år sen och det är så kul att se hur Elisabeth fortsätter att imponera med sin kompetens (och sitt goda humör) och det var som alltid riktigt roligt att hinna ses en stund i Stockholm för lite mer än en vecka sen. Grattis Elisabeth!
Arbetet rullar på med ett relativt högt tempo inom de flesta områdena, vilket passar mig fint. Jag har inlett mitt formella arbete med det yttrande som jag utsågs till rapportör för i Regionkommittén och som tidigare rapportörskap så kommer även detta att få karaktären av intervallarbete, i meningen att det kommer mer intensiva perioder inför de beslutade deadlines som finns framöver. Den närmsta deadlinen ligger mindre än tre veckor fram, men sammanfaller med en hel del annat jobb såväl nationellt som europeiskt. Ungefär som det brukar vara alltså 🙂 .
När hösten hittills har varit mild med vackra dagar så har jag och maken försökt prioritera utomhusmotion, som längre promenader. Vänortsparken här i Umeå är en av många vackra parker i staden och när himlen är klarblå med en strålande höstsol, så är det bara att stanna till en stund och njuta av det.
Vintern står för dörren och det känns bra att ha bytt till vinterdäck på bilen för snart ett par veckor sedan. Under devisen om man inte är förberedd så är man oförberedd 😉 .
Denna vecka är det höstlov för skolbarn och -ungdomar, och det brukar märkas även i viljan att boka in olika möten. Det skapar lite tid och andrum för att komma ikapp lite, både administrativt och på hemmaplan. Inte mig emot. Igår var det kommunfullmäktige här i Umeå, så veckan är inte helt utan uppdrag.
I förrgår började jag läsa denna bok av Lena Andersson, och jag har halvvägs genom den insett hur välgörande det är att läsa en bok med sådan underbar språkbehandling. Ja, även innehållet är förstås också bra, även om jag inte är klar med den än 🙂 , men språket..! Läs den.
Som ni vet så brukar jag ju som oftast ha ett handarbete på gång, och när man hittar mönsterkonstruktörer som verkligen tycker om att sticka själva så är det en fin stund. Även om mönstret är på danska (vilket förstås skapar en extra utmaning), så är det relativt lätt att följa och när man väl har fått in rytmen i stickningen så är det en fin avkoppling. Detta ska bli en kofta så småningom.
Dags för en kopp kaffe!
Trevlig tisdag!
