Jösses så tiden rusar, tänk att det redan är fredag igen. Bloggen har fått sättas i lite vänteläge denna vecka, för även om jag har haft kliande fingrar som gärna skriver som ni vet, så har det inte riktigt hunnits med på ett vettigt sätt.
Veckan har ägnats åt en stor mängd inläsning, lite mer än vanligt faktiskt givet att några delar i mina uppdrag är ganska nya för mig. Nog för att det alltid finns hur mycket som helst att lära sig, typ varje dag faktiskt, men för att det också ska omsättas i mer varaktig kunskap så krävs även tid för reflektion. I alla fall för min del.
Hela tisdagen ägnades åt en grundlig kick-off för regionstyrelsen samt alla presidier, där förstås verksamheten är central. Men det går ju inte att bortse från det underskott som gamla landstingsdelen i Region Västerbotten har upparbetat till närmast svindlande 496 miljoner. Det är alltså nästan en halv miljard som saknas. Inte klokt.
Onsdagen ägnades åt regionstyrelse där vi också fick en mycket bra dragning om den finansiella strategin och policy. Hela underskottet i verksamheten räddas av att vi har varit väldigt duktiga på finansiella placeringar. Det är ju tur förstås, men helt ohållbart. Man skulle kunna säga att om vi vore ett finansbolag som drev sjukvård lite på sidan om så där, så vore vi ganska duktiga på det. Men för att vara en organisation som har hälso- och sjukvård som huvudsyssla med finansiell planering som bisyssla så är det inte lika bra.
Det säger sig självt att detta inte är en situation som har uppstått på några månader, utan det är åratal av övertrasseringar av budgeten som har skett. Att vända denna skuta kommer inte heller att kunna göras på kort tid, men det måste göras. Det är alla västerbottningar som betalar för detta och nu måste vi vända på precis alla stenar för att kunna lösa detta. För ett är säkert och det är att det inte kan fortsätta så här.
Ni är ju kloka och smarta, så därför förstår ni ju att detta är systemfel och inte sjukvårdspersonalens fel. Så klart. Jag är helt övertygad om att medarbetarna i verksamheterna gör sitt yttersta för att få allt att funka för att patienterna ska få rätt vård i rätt tid. Men då måste också de ges rätt förutsättningar att kunna göra rätt saker på rätt sätt.
Sedan årsskiftet är det två organisationer som har slagits ihop till nya Region Västerbotten och det är också många delar som ska synkas ihop för att få allt att flyta och det förstår vi alla att det inte är gjort på en kafferast. Dessutom är det ibland så att man kan tro att något ska funka i teorin men så kommer det där med praktiken och verkligheten in och trasslar till det 🙂 .
För min del har jag varit mer på resande fot och i möten under januari än vad jag har varit hemma, så det var först igår som jag fick en arbetsplats och teknik för att kunna jobba. Och ni vet ju hur det är, även om dator och annat funkar så tar det ändå tid att göra inställningar och uppladdningar och uppdateringar och… ja, och allt annat som behövs. Det är inte alltid lätt att tänka att det faktiskt också är en del av jobbet, särskilt när man som jag bara vill att allt funkar som det ska för att jag ska kunna jobba effektivt.
Men peppar peppar, nu ska man väl som vanligt inte ropa hej förrän man är över bäcken, men nu verkar det som att jag kommer in i nästan alla system som jag ska och att tekniken är på plats. Mindre detaljer som ett skrivbord får komma så småningom 😉 .
Idag vaknade jag upp till ett ymnigt snöfall och med tanke på att jag idag inte har några inbokade möten utan ska jobba med inläsning och annat, så hade jag tänkt passa på att åka skidor med dottern som har en ledig dag då hon jobbar i helgen. Men så kollade vi hur prognosen såg ut och eftersom vi inte har en bil med fyrhjulsdrift så kändes det onödigt att utmana ödet. Fastän det hade varit jättekul att få åka skidor så får det vänta till en annan dag.
Jag ska nog se om jag inte kan få till ett träningspass ändå under dagen, jag behöver få röra på mig lite som variation till all inläsning som också måste göras. Dessutom är jag sugen på att få testa mina nya kompressionstights som jag köpt från ICIW. Det är ett svenskt företag med ett budskap som jag verkligen gillar – I Can I Will. Heja!
Jag hoppas få till lika varierande rörelse som jag har fått hittills i år, jag växlar mellan kondition (gärna löpning som nu börjar bli ett sug, vem trodde väl det?), styrketräning i gymmet för att orka och hålla på sikt, rörlighet via yoga och stretch (helt ljuvligt skönt och vilsamt för huvudet också) och vad helst annat när andan faller på. Jag tror mycket på att lyssna in vad kroppen behöver för dagen eller stunden och sen välja det som känns roligt. Sen ska man lära sig att inte lyssna för mycket på latmasken som emellanåt kryper fram också 😉 .
Vad gillar du själv att göra för träning eller rörelse? Tipsa gärna om du vill och har lust, det är roligt att få och ge pepp för att komma igång eller vilja fortsätta.
Trevlig fredag!