Idag värmer det gott att ha fått förnyat förtroende genom att bli omvald till EU:s Regionkommitté för den kommande mandatperioden som inleds i februari 2020 och räcker till 2025. Inom förtroendebranschen som politiken är, så är det verkligen inte självklart att just få förnyat förtroende, och därför så känns det så roligt.
Det är Europeiska Unionens Råd, eller det man också brukar kalla EU:s ministerråd, som utser ledamöterna till Regionkommittén efter nomineringar från den svenska regeringen. Så det är en ganska lång process innan det blir klart. Men det är det nu!
Som ni vet sedan tidigare inlägg så har jag förmånen att få jobba med mina moderata vänner och kollegor även på europeisk nivå och att SKR:s ordförande Anders Knape också är delegationsledare för den svenska delegationen gör arbetet både roligare och fyllt av gedigen kunskap och kompetens.
Besluten på EU-nivå har ofta en tydlig påverkan på det lokala och regionala beslutsfattandet, i snitt så brukar man kunna se att ungefär hälften av ärendena på dagordningen i fullmäktige för kommun eller region kopplar till den europeiska nivån. Så därför är det viktigt att försöka påverka i så stor omfattning som möjligt även där. Det är också ett uppdrag som passar som hand i handske med mina förtroendeuppdrag på den regionala nivån, så jag ska fortsätta göra mitt bästa för att knyta ihop dem.
Från moderaternas sida så arbetar vi aktivt med att de pengar som finns i systemet ska användas så effektivt som möjligt och vi motarbetar förslag om ytterligare byråkrati och administrativa bördor. Det finns ju också krafter som tror att EU skulle bli bättre med egen beskattningsrätt som kan beslutas över huvudet på enskilda medlemsländer och dessa krafter jobbar vi emot.
Efter julhelgerna så kommer fördelningen av utskott i Regionkommittén att bestämmas, så jag lär nog återkomma till detta. Jag har under mandatperioden haft mitt huvudsakliga uppdrag i CIVEX-utskottet som är ett av de sex utskotten. Där ansvarar vi bland annat för frågor som är kopplade till styresformer, medborgarskap, institutionella frågor och yttre förbindelser.
Det har ju varit en rätt restung period under hösten och det var mycket välbehövligt med en vilsam helg. Eller nåja, det blev ju lite julklappsfix förstås, det lackar ju rätt snabbt mot jul nu. Men mina tankar på att träna lade jag på hyllan och prioriterade faktiskt vila och att sova. Promenader fick det bli istället och jag tror att det är viktigt att lyssna på kropp och knopp, så när inte ens vädret inbjöd till löpsvängar ute så gjorde jag klart fram- och bakstycket på tröjan till dottern istället. Nu är det bara ärmarna kvar och jag ser fram emot att så småningom få montera den och se hur slutresultatet blir.
Idag är det årets sista fullmäktige i Umeå och förutom idag så återstår det endast ett sammanträde under veckan. Utöver detta så har jag en del att färdigställa som ligger på min väntelista, men jag ska också försöka få till ett lite lugnare tempo så här innan julhelgerna väntar. Så förhoppningsvis så får jag även tid för både lite träning och ett besök hos frissan också, sånt som också behövs med jämna mellanrum 🙂 .
För även om mitt uppdrag är samhällsfrågor och politik många timmar varje vecka så är det också viktigt att hinna med det mer personliga och privata livet på hemmaplan. Balansen ni vet. Att det har varit mycket uppdrag under hösten märks lite här på bloggen också ser jag, men ni vet att det hjärtat är fullt av… Nåja, det är samma sak där, under perioder med annat fokus så har jag helt enkelt andra saker längst fram och så är ju livet tänker jag. Så det lär nog komma kanske något mer lättsamma inlägg också emellanåt 🙂 .
Trevlig måndag!