Okategoriserade

Lågvattenmärke av Arbetarpartiet

Publicerat den av agrenwikstrom

I torsdags läste jag Folkbladet och häpnade när jag läste en debattartikel som publicerats av företrädare för Arbetarpartiet. Först och främst det faktum att de hade fel i sakfrågan, men sen fick jag ont i magen över det språk och den ton de valt att använda gentemot förtroendevalda.

Om inte ens politiker själva kan hålla en god ton i debatten och låta bli att använda obehagliga liknelser bara för att någon inte tycker likadant, hur kan vi då begära att trollen i kommentatorsfälten ska göra det? Under de tretton år som jag har bloggat och funnits i sociala medier så har tonen hårdnat och vad man förväntas tvingas ”tåla” som förtroendevald har ökat.

När jag själv ofta har fått ta emot en stor mängd näthat genom åren så vet jag hur det är av egen erfarenhet och det är inget jag önskar någon. Såna som tror att man inte känner av sånt har jag ingen förståelse för alls, det är väl bara så enkelt som att sätta sig själv (eller åtminstone försöka) i skorna på den man väljer att snacka skit om för att känna efter själv om man skulle gilla det.  Därför är jag mycket kritisk mot andra som ägnar sig åt att sprida nedvärderande och rent kränkande tillmälen mot förtroendevalda eller andra offentliga personer.

Det är vid ett flertal tillfällen som jag faktiskt har lessnat och sagt ifrån i olika sammanhang när personer har med nedvärderande ton kommenterat hur ”bra” politiker har det och vilken ”gräddfil som alla de” har. När fakta är att det är närmare 97 procent av alla förtroendevalda i landet som är fritidspolitiker och alltså väljer att engagera sig på sin fritid för att på olika sätt bidra till samhällsutveckling. Jag har vid några gånger frågat personerna som uttalat sånt om varför de själva i så fall inte blir politiker, om det nu är så himla lätt och bra? Men då blir det ofta lite taskig stämning och byte av samtalsämne…

Ni märker att detta är ett ämne som engagerar mig och som jag tycker är viktigt. Jag är möjligen naiv och då bjuder jag på det, men faktum är att de allra flesta som jag genom alla år har kommit i kontakt med via politiken är personer som genuint vill försöka förbättra vårt samhälle och är villiga att lägga en stor del av sin fritid på detta. Det borde ännu fler göra.

Jag skrev ett svar på Arbetarpartiets debattartikel (en replik alltså) som jag skickade in till Folkbladet samma dag, och här nedan kan du läsa den. Kommentera och dela den gärna, jag önskar att vi skulle kunna få till ett bättre samtalsklimat om de gigantiska problem och utmaningar som vi står inför i vårt samhälle, men också större fokus på sakfrågor inom utvecklingsområden.

 

 

Lågvattenmärke av Arbetarpartiet!

Gun Sandström och Davis Gaza, båda politiska företrädare i Arbetarpartiet, ondgör sig i en debattartikel i Folkbladet 28/2 2019 över Region Västerbotten i allmänhet och dess Regionala Utvecklingsnämnd i synnerhet.

Under rubriken ”Varför resa till Hongkong?” så visar de med önskvärd tydlighet varför föraktet för förtroendevalda ökar och de är själva en stor och bidragande del av detta.

I sakfrågan så kan den som är intresserad och något mer uppdaterad notera att den årligen återkommande regionledningsresan där representanter från samtliga länets femton kommuner tillsammans med Region Västerbotten (fd landstinget) alltså inte föreslås gå till Hong Kong.

Det som är mycket beklämmande och tragiskt är avslutningen i deras debattartikel där Sandström och Kaza skriver ”Inom klinisk mikrobiologi hålls virus, bakterier, svampar och parasiter isolerade. Vi hoppas att Regionala Utvecklingsnämnden behandlas på samma sätt.”

Att politiskt engagerade, låt vara inom yttersta vänstern, väljer att själva bidra till att hetsa upp en aggressiv stämning mot den skara av förtroendevalda som de själva tillhör är ju både djupt stötande och högst anmärkningsvärt. Att Sandström och Gaza tillåts publicera sånt är än värre. Sånt vi inte vill se i kommentatorsfälten och en ton som inte ens kan komma i närheten av att vara okej.

Ni borde skämmas.

 

Åsa Ågren Wikström
Vice ordförande (M) Regionala Utvecklingsnämnden
Region Västerbotten

 

 

Konsten att kunna sammanfatta komplexa sammanhang

Publicerat den av agrenwikstrom

Imorse vaknade jag upp till en solig men kall morgon och jag ska villigt erkänna att jag mer än gärna vill ha sol och värme istället. Det är något visst med känslan av att inte behöva fundera på hur många lager kläder som behövs innan man går ut, utan istället vet att det räcker med klänning eller shorts och linne och ett par sandaler bara.

Det är lätt att minnas soluppgången från december och sen känna solen börja värma 

Förr genom åren har jag faktiskt aldrig reflekterat så mycket över det där med värme, jag menar, om man bor i norra Sverige så vet man ju att det är fyra tydliga årstider varav vintern är ganska lång. Men ju äldre jag blir desto mer vill jag slippa frysa i onödan. Eller så är det kanske bara att man är bekväm, vad vet jag 😉 .

Dessa dagar som just nu är relativt lugna på mötesfronten så passar jag på att läsa in en mängd material, det är faktiskt ganska fascinerande hur mycket som det finns att läsa om. När jag var riksdagsledamot så möttes jag varje tisdag morgon när jag kom till kontoret på Riksdagen av några decimeter handlingar, utöver det som då var digitalt. Trots att jag är en snabbläsare och har övat upp den förmågan genom alla år, så räckte inte tiden till för att hinna med allt utan det var tvunget att göra prioriteringar över vad som jag hann läsa mer noggrant och vad som bara fick ögnas igenom.

Riktigt så mycket volym på inläsningen har jag inte just nu, även om det går i perioder. Det man också märker och noterar genom åren av att läsa handlingar är kvaliteten på underlagen och jag kan säga att det faktiskt värmer i hjärtat när jag får läsa välgjorda sammanfattningar av utredningar eller liknande. Det är en konst och ett hantverk att kunna sammanfatta komplexa sammanhang och göra dem både förståeliga och begripliga på några få rader.

Just språk har alltid varit något som jag dels har varit intresserad av och dels tyckt om. Dialekter och hur man använder språket har alltid fascinerat mig. Jag minns att när jag pluggade på högskolan i Jönköping och var den enda i gruppen som kom norr om Stockholm så rönte förstås mitt sätt att prata på en del roade miner men också en hel del intresse. Vi var några stycken som gillade att nästan helt dissekera ord och uttryck och det var lätt att konstatera att vi från alla delar av landet hade uttryck som vi tog för givet att alla skulle förstå, men så var det såklart inte 🙂 .

Jag har den senaste tiden försökt läsa så mycket skönlitteratur som jag hinner och det är både vilsamt och roligt. Det kallar jag lyxläsning, mest för att det inte kräver annat än att följa med i handlingen och förhoppningsvis försvinna in i boken en stund. Till skillnad från när man har handlingar som ska läsas in, det kräver ju betydligt mer analys och tankearbete.

Ni vet ju att jag brukar lyssna på ljudböcker särskilt när jag tränar och på förra träningspasset blev jag klar med ”Källa Erik” av Anders Jallai. För den som precis som jag är intresserad av politik och samhällsfrågor, så kan jag rekommendera den. Den utspelar sig precis innan mordet på Palme och är varvad med några faktaavsnitt som gör att minnet friskas upp. Jag skulle fylla sexton år när Palme mördades och så här i vuxen ålder är det faktiskt intressant att se om det jag minns från den tiden stämmer. En hel del gör faktiskt det, men inte allt förstås.

Nu har jag börjat med den senaste av Erik Lewin, ”Hämndens pris” som tar sitt avstamp i gängkriminalitet och grov organiserad brottslighet. Jag har tidigare läst både ”Almedalen har fallit” och ”Operation Saif” som han har skrivit och jag tycker att det både är spännande läsning och även aktuella samhällsproblem som han beskriver. Det märks att han har jobbat länge inom underrättelse- och säkerhetsarbete. Lästips!

Trevlig tisdag!

 

Sportlov och livslångt projekt utan förbud

Publicerat den av agrenwikstrom

Idag har jag ägnat mig åt massor av administrativt arbete, det är otroligt egentligen hur stor mängd av jobbet som inte syns men om det inte utförs så märks det. Planering av kommande resor för mina olika uppdrag, fylla på min ständigt pågående att-göra-lista, förbereda för kommande sammanträden och så har jag min växande hög med olika typer av inläsningsmaterial.

Jag mår som bäst när jag kan vara hyfsat påläst inom de olika områden jag verkar i, och det varierar ungefär hur mycket som helst. Spännvidden mellan infrastrukturfrågor, hälso- och sjukvård, regionala utvecklingsfrågor, sammanhållningspolitiken inom EU, skenande ekonomi, ja frågorna saknar varken tyngd eller relevans. Och såklart går det inte att ha expertkunskap inom alla områden, och det är ju inte meningen heller. Det är ju därför det finns kompetenta och sakkunniga inom alla områden.

Jag är i alla fall glad över att äntligen kunna komma in i alla system och börja få koll på de kommande ärendelistorna. Ett stressmoment mindre.

Denna vecka är det sportlov här i Västerbotten och tack vare det är det inte lika intensivt på mötesfronten, något som jag uppskattar som variation. Det ger också tid just till inläsning och andra förberedelser. Plus att jag nog ska försöka hålla i min egen träning också, det är ju en bonus att kunna göra det så mycket som möjligt.

Jag har uppdaterat almanackan och ser att de kommande veckorna, ja i stort sett fram till i maj är ganska chokade med uppdrag, resor och möten. Så jag har bestämt mig för att i alla fall ha som ambition att försöka boka in tid för egen träning också. Mest för att den ska bli av och kunna prioriteras. Jag vet nämligen av åratals beprövad erfarenhet att när det är fullt upp så är det lätt att avstå från träningen. Men för min del vet jag att det är då jag behöver den som bäst. För att orka helt enkelt.

Sedan årsskiftet har jag hittills lyckats hålla min ambition med att få till olika former av träning eller rörelse fem eller sex gånger per vecka och det märks verkligen att jag har en högre energinivå än tidigare. Det tar ju lite tid att få kroppen och metabolismen att förstå att det är det som gäller nu, men när man väl har kommit dit – wow liksom!

Så igår när jag och maken kom från ett bra pass på Iksu plus där vi brukar träna, så kände jag en känsla av eufori som jag verkligen önskar att alla får uppleva. Ni vet den där känslan när allt bara landar och funkar som man vill. För min del så blev det en halvtimmes löpning och sen lika länge styrketräning. Känslan var att jag hade kunnat hålla på nästan hur länge som helst och det är så ljuvligt. Sen gör man ju såklart inte det 😉 . Men känslan, den var obetalbar.

Varje vecka blir det en eller två vilodagar och jag är ju verkligen inte på mer än en glad-motionär-nivå och har heller inga andra ambitioner än att se min träning som ett livslångt och roligt projekt. Om man får lyckan av att ha en fungerande kropp som inte krånglar i onödan så är jag tacksam, och att man håller så länge som det nånsin går förstås. Så jag försöker göra det jag själv kan påverka och bidra med, nämligen relativt vettig kost (inga dieter, jag gillar att äta god men hälsosam mat) och lämplig träning.

Ni vet, den bästa träningen är ju den som blir av och att sätta förbud på vad man inte får eller ska äta funkar inte så bra för mig. Jag försöker istället tänka vad jag vill äta och mår bra av. Det är mycket lättare 🙂 .

Trevlig måndag!

 

Aha-upplevelse och att hitta sin nivå

Publicerat den av agrenwikstrom

Då är det måndag igen och solen skiner samtidigt som den kraftiga blåsten har mojnat något. Det stormade rejält igår kväll innan vi skulle sova och i ottan väcktes jag av att det lät som en jordbävning, vilket det lyckligtvis inte var. Däremot så skrapades vägarna och även gång/cykelvägen vid vårt hus 🙂 .

Den senaste tiden har varit intensiv med många olika former av möten med olika fokus. Som ett axplock så har förra veckans engagemang ägnats åt hälso- och sjukvårdsfrågor, regionala utvecklingsfrågor, gruppmöten, förberedelser och inläsning inför regionfullmäktige och centrumutvecklingsfrågor. Det är mycket stimulerande att ha sån variation på frågorna och även att upptäcka att många av dem hänger ihop. Det gillar jag.

I lördags besökte jag och Anders distriktsstämman som MUF Västerbotten höll här i Umeå, Anders var inbjuden som länsförbundsordförande och kommunalråd i Umeå att tala på stämman. Sen hängde vi kvar ett par timmar och det var så roligt och energigivande att se och höra så många duktiga och engagerade unga människor diskutera och debattera en mängd olika samhällsfrågor. Dessutom med en god och vänlig samtalston även när de tyckte olika. Det ger hopp för framtiden!

Under veckan har jag försökt att prioritera egen rörelse och träning för att orka vara skärpt på de olika mötena som jag har och kommer att ha, det hjälper mig väldigt mycket. Så min variation har varit löpning och styrketräning under veckan, kombinerat med rörlighetsövningar via yoga. Det passar mig perfekt och nu när temperaturen börjat bli mer trevlig och solen tittar fram så kliar det i benen att få ta en löptur utomhus. Fortfarande är jag så överraskad och glad över att faktiskt känna en längtan till att springa.

Vem hade nånsin kunnat tro det liksom. Men precis som med det mesta man gör, så om man hittar en nivå som gör att det känns roligt så är det lättare att komma igång. Jag läste en bra bok som jag gärna tipsar om, nämligen Smartare löpning av Petra Månström.

Det är en mycket bra inspiration till löpning och jag lovar, om jag kan börja gilla löpning så kan alla 🙂 . Ett av många bra tips och råd som Petra skriver om är att träna där du är, alltså att om du springer en kilometer på sju minuter så är det jättebra men om du kör slut på dig helt för att man ”ska” springa kilometern på fem minuter så kommer träningen att bli skit och så orkar man inte fortsätta. Jag fick en hel aha-upplevelse när jag ändrade mitt tankesätt genom detta.

Du vet, gör det du kan, med det du har, där du är. Och om man sen vill och känner för det så kommer du ju att kunna springa den där kilometern på den tid du vill. Poängen är att all löpning och rörelse räknas och alla är lika mycket löpare oavsett i vilket tempo man springer. Hitta just din nivå och jag brukar tänka att allt är bättre än inget, att ta trappan istället för hissen är bättre, ja ni fattar. Så det är bara att byta om och röra på sig 😉

Jag tipsar gärna dig att följa Petra på instagram om du vill få fin rörelse- och träningsinspiration, där hittar du henne som @maratonpetra och när du ändå är igång där så är du förstås varmt välkommen till mig också, @agrenwikstrom 😉 .

Och även om jag när jag skriver dessa rader väldigt gärna skulle byta om och dra iväg på en runda i solskenet, så får det bero. Idag är det nämligen snart dags att promenera iväg till Regionens hus (fd landstinget) för förberedande möten inför morgondagens regionfullmäktige.

Men jag kände mig glad över lite lätt träningsvärk efter gårdagens styrketräning när jag vaknade, så jag klagar inte 🙂 .

Trevlig måndag!

 

Europaforum och väldoftande rosor

Publicerat den av agrenwikstrom

Imorse blev det en tidig morgon, upp i ottan för att ta första planet till Stockholm. Idag ägnar jag nämligen dagen åt EFNS, Europaforum norra Sverige, där jag är invald som rapportör för Västerbotten. Just nu är det ungefär en timme på morgonen som går åt till att de övriga rapportörerna från de fyra nordligaste länen ska anlända hit till Arlanda där mötena hålls. Enklast och kortast resväg för alla att hålla arbetsmötena på Arlanda. Faktiskt skönt att inte heller behöva ta sig in till stan för det.

Genom åren har jag deltagit på EFNS via mitt jobb och uppdrag där, och nu blir det genom mitt förtroendeuppdrag i Region Västerbotten som jag kommer att jobba med dessa frågor mer aktivt. Det kopplar väl an till mitt engagemang på EU-nivå genom Regionkommittén och även till mina intresseområden, så det är väldigt roligt att få fokusera ännu mer på det.

Det är centrala frågor för norra Sverige som vi jobbar gemensamt med, ett axplock är infrastruktur, sammanhållningspolitiken, forskning och utveckling. Mitt huvudområde här kommer att bli infrastruktur och miljö/energi/klimat, så jag är mycket glad över det. Som ni förstås förstår så är det gigantiska områden att jobba med, men bara för att det är komplext och ibland komplicerat så kan man ju inte låta bli att försöka påverka inom dem. Man får försöka göra det man kan, med det man har, där man är.

Igår var det som bekant alla hjärtans dag och jag fick dessa vackra rosor av maken. Utöver att de är fantastiskt vackra så doftar de helt ljuvligt. Jag hoppas att de orkar vara så här vackra länge 🙂 .

Jag ser fram emot denna dag och att få fördjupa arbetet med våra förutsättningar i norra Sverige i en europeisk kontext, det är både roligt och utmanande samtidigt. På eftermiddagen bär det av hemåt och det är bekvämt att hålla mötena här på Arlanda, även om det inte blir så mycket promenader som det annars blir. Men jag ser fram emot att få komma hem i eftermiddag och pusta ut efter en bra vecka.

Trevlig fredag!

Väldans massa roligare

Publicerat den av agrenwikstrom

Hörni, först och främst – ett varmt TACK till alla er som har skickat grattishälsningar efter att jag blev omvald som ordförande igår kväll. Det värmer verkligen och peppar massor, så än en gång TACK! Ett vänligt ord bär man med sig länge och det är ju så väldans massa roligare att vara vänlig och omge sig med vänliga och snälla människor.

Igår efter årsmötet så var det dags för månadens gruppmöte med Moderaterna i Umeå. Det var mer än fullsatt och riktigt roligt att få hjälpa till med att få fram fler stolar så att alla skulle få plats. Finns det hjärterum så… Både jag och maken sa efter mötet (ja, ni vet ju att det är Anders som är oppositionsråd i Umeå och leder fullmäktigegruppens arbete, plus att han är länsförbundsordförande också så han är van i rollen) att det var otroligt kul att det är sånt stort intresse för moderat politik i Umeå. Det bådar gott för kommande mandatperiod och sedermera val.

Hela förmiddagen har jag idag ägnat åt RUN AU RV (eller Regionala Utvecklingsnämndens Arbetsutskott i Region Västerbotten) där jag är vice ordförande. Det var en diger lista och en hel del informationer inför kommande nämnd och jag tror att det kommer att bli bra när alla har hittat sina roller och uppdragen är tydliggjorda. Det är nog bra att ha lite tålamod och vara beredd på att det kanske kommer att skava lite innan allt är helt på plats, för trots allt så är det inte i alla stycken helt enkelt att fasa ihop två organisationer. Men det kommer att bli bra och verksamheten som helhet hänger ihop.

När vi var klara så var det dags att promenera hem för lunch i ett ljuvligt solsken, en vacker vårvinterdag här i Umeå. Det är så himla skönt att det nu är ljust avsevärt längre på dagarna, just dagsljuset blir viktigare för varje år för min del. Sen vet ni ju att jag älskar sol och värme, så det får ju gärna bli sommar snart 🙂 .

Idag fick jag de nya garnerna som jag har väntat på och OJ så det kliar i fingrarna att få sätta igång! Men jag ska först försöka ge mig till tåls lite och faktiskt göra klart den sista ärmen på tröjan jag håller på med nu. Nu fick jag ju en tydlig morot för det 🙂 . Garnerna på bilden ska bli en tröja till dottern som hon själv valt både mönster och färg på garnet till, så jag hoppas det blir till belåtenhet så småningom. För min del är det hur som haver så roligt att barnen faktiskt vill ha något stickat och att jag får sticka det. Win-win för min del liksom 🙂 .

Imorgon är det regionledningsmöte i Skellefteå där kommunstyrelsernas presidier samt presidierna i regionstyrelsen, regionala utvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden träffas för att diskutera gemensamma frågor. En av de tyngre frågorna som ska avhandlas är kollektivtrafikens organisering och finansiering i Västerbotten och det är ofta svåra och tuffa frågeställningar. Mer om det senare, för den frågan är i allra högsta grad aktuell och levande. Och inte kommer alla att bli överens om det imorgon heller.

Nu är det dags för protokolljustering och sen väntar lite mer inläsning innan jag tar kväll.

Trevlig tisdag!

 

Omvald som ordförande, tack för förtroendet!

Publicerat den av agrenwikstrom

Ikväll fick jag förtroendet att bli omvald som ordförande för Moderaternas största lokalförening i Västerbotten, nämligen Umeå Centrala Moderater. Det är jag mycket glad och tacksam för och jag kommer att göra mitt bästa med att fortsätta driva på för ännu mer moderat politik och ännu fler moderata medlemmar.

Politik är ett lagspel och det är bara när vi tillsammans drar åt samma håll som det går att få till en förändring. Valresultatet i Umeå och i Västerbotten var ett steg i rätt riktning för oss, vi ökade i förtroende och lokalt i Umeå gjorde vi det näst bästa valresultatet i modern tid.

Att göra ett bra valresultat är viktigt för att vi ska kunna få möjlighet att driva moderat politik för en ökad tillväxt och större valfrihet för alla. Men vi vill mer förstås och vi jobbar hårt och målmedvetet med att ständigt öka förtroendet för politiken och även samhällsfrågor i stort. Vi har siktet inställt på 2022 men även genom att hela tiden driva moderata frågor i dagspolitiken, både lokalt och regionalt.

Vi är många engagerade och jag är särskilt glad över att ha Joline Göttfert som vice ordförande i styrelsen, hon är en klippa och mycket kompetent. Joline har även uppdrag i Moderata Studenter och MUF. Heja!

Det känns också mycket bra att det var ett enigt årsmöte som gick på valberedningens förslag i alla dess delar. Jag känner mig stolt och glad över att få leda en stark och engagerad förening där vi alla har fokus på moderat politik. Året som gick var ju som bekant ett valår och där var det många av föreningens medlemmar som hade ett högt engagemang i våra olika aktiviteter.

Föreningen har sedan tidigare funnits på sociala medier och på Instagram ökar vi hela tiden och vi välkomnar nya följare som är intresserade av vad vi gör. Välkommen du också! På både Instagram och Twitter heter vi @moderaternaumeacentrala (såklart 😉 ). Om du även vill följa med mig på sociala medier så är du varmt välkommen, @agrenwikstrom heter jag där 🙂 .

Under det kommande året kommer vi att fokusera ytterligare på att utveckla närvaron i sociala medier i vårt opinionsarbete, vi ser att det där går att få genomslag för många frågor. Vi vill också bli ännu fler i föreningen, så om du inte redan är medlem så är du hjärtligt välkommen att bli det! Ett enkelt sätt att bli medlem är att gå in på moderaterna.se och klicka på länken ”bli medlem”.

Vi är mycket glada över den stora tillströmning av nya medlemmar som sker men vill förstås även välkomna dig till oss, så vänta inte utan bli medlem du också!

Trevlig måndag!

Framsteg, smarrigt och fräscht!

Publicerat den av agrenwikstrom

Det ymniga snöandet har pågått hela helgen och fortsätter. Det är bara att stilla hoppas på att det snart räcker med snö, frågar man mig (som just nu inte ens syns bakom snöhögarna) så tycker jag att det finns tillräckligt 🙂 .

I fredags så gjorde jag slag i saken och investerade i en löparväst som är skön att ha för utomhusbruk. Funktionella saker gillar jag verkligen och denna från Craft var superlätt och smidig att springa i. För jag gjorde just det i fredags, nämligen sprang ute i snöandet. Tänk om någon hade sagt till mig att jag dels skulle göra det, dels faktiskt tycka om att göra det. Framsteg!

Temperaturen utomhus har stigit till rimliga grader och håller sig runt nollan fast oftast på minussidan. Det var bra plogat på de allra flesta gångvägar, trots att det har kommit mycket snö dessa dagar, så en eloge till snöröjningen. Oftast så får de nog mest höra när det upplevs ta för lång tid att få bort snön, så jag tycker att det är bra att uppmärksamma att snösvängen gör ett bra jobb under ofta ganska trånga förhållanden.

Igår så behövde maken göra några ärenden på stan så det blev en promenad dit. När vi var klara så kurrade det lite i magen och vi gick på Rex och åt en god brunch.

Mycket smarrigt och fräscht! Allt detta är för en person, så ni kan ju tro att jag blev rejält mätt 😉 . Eftermiddagen ägnades åt att sticka vidare på ena ärmen till tröjan som jag håller på med och nu har jag en morot som heter duga för att bli klar. Alldeles snart får jag nämligen nytt garn till en tröja som dottern önskat sig, och jag vet ju hur mycket roligare det är att få sätta igång med något nytt än att göra klart monteringen på det man redan har stickat. Så det är bara att sticka för fullt när tid och tillfälle ges.

Innan det var dags att bänka sig i tevesoffan för kvällens deltävling i mello så bytte vi om och promenerade till Iksu för ett träningspass. Man tänker ju att man rimligen borde vara typ ensam i gymmet en lördagskväll, men inte då. Det är ju inte den mest trafikerade tiden men det var ändå ganska mycket folk där. Kul! För min del så blev det en kortare löpsväng och sen lite funktionell styrka.

Det mesta av dagen idag har jag annars ägnat åt en mängd administrativa grejer, bokföring som är gjord, ny skrivare installerad, förberedelser inför den kommande veckan, och så har min att-göra-lista i min väldigt analoga anteckningsbok fått några nya uppdateringar.

Den är numera påbörjad och fylls kontinuerligt på med nya tankar, idéer och kom-ihåg-grejer. Däremot har jag köpt några nya pennor, såna som har smal spets och inte flyter ut när man skriver. Bra pennor är viktigt vet ni 🙂 .

Nu återstår kvällen och vi får väl se vad vi hittar på då, det känns som att datorn kommer att stängas av snart i alla fall och få lite vila tills imorgon bitti då jag har en ganska välfylld agenda med saker som ska göras och inläsning. Mer om det senare förstås. Imorgon kväll väntar även årsmöte med ”min” förening, Moderaterna Umeå Centrala. Och gruppmöte med kommunfullmäktigegruppen, så det är samhällsfrågor för hela slanten.

Trevlig söndag!

 

Fredag med snö och rätt vård i rätt tid

Publicerat den av agrenwikstrom

Jösses så tiden rusar, tänk att det redan är fredag igen. Bloggen har fått sättas i lite vänteläge denna vecka, för även om jag har haft kliande fingrar som gärna skriver som ni vet, så har det inte riktigt hunnits med på ett vettigt sätt.

Veckan har ägnats åt en stor mängd inläsning, lite mer än vanligt faktiskt givet att några delar i mina uppdrag är ganska nya för mig. Nog för att det alltid finns hur mycket som helst att lära sig, typ varje dag faktiskt, men för att det också ska omsättas i mer varaktig kunskap så krävs även tid för reflektion. I alla fall för min del.

Hela tisdagen ägnades åt en grundlig kick-off för regionstyrelsen samt alla presidier, där förstås verksamheten är central. Men det går ju inte att bortse från det underskott som gamla landstingsdelen i Region Västerbotten har upparbetat till närmast svindlande 496 miljoner. Det är alltså nästan en halv miljard som saknas. Inte klokt.

Onsdagen ägnades åt regionstyrelse där vi också fick en mycket bra dragning om den finansiella strategin och policy. Hela underskottet i verksamheten räddas av att vi har varit väldigt duktiga på finansiella placeringar. Det är ju tur förstås, men helt ohållbart. Man skulle kunna säga att om vi vore ett finansbolag som drev sjukvård lite på sidan om så där, så vore vi ganska duktiga på det. Men för att vara en organisation som har hälso- och sjukvård som huvudsyssla med finansiell planering som bisyssla så är det inte lika bra.

Det säger sig självt att detta inte är en situation som har uppstått på några månader, utan det är åratal av övertrasseringar av budgeten som har skett. Att vända denna skuta kommer inte heller att kunna göras på kort tid, men det måste göras. Det är alla västerbottningar som betalar för detta och nu måste vi vända på precis alla stenar för att kunna lösa detta. För ett är säkert och det är att det inte kan fortsätta så här.

Ni är ju kloka och smarta, så därför förstår ni ju att detta är systemfel och inte sjukvårdspersonalens fel. Så klart. Jag är helt övertygad om att medarbetarna i verksamheterna gör sitt yttersta för att få allt att funka för att patienterna ska få rätt vård i rätt tid. Men då måste också de ges rätt förutsättningar att kunna göra rätt saker på rätt sätt.

Sedan årsskiftet är det två organisationer som har slagits ihop till nya Region Västerbotten och det är också många delar som ska synkas ihop för att få allt att flyta och det förstår vi alla att det inte är gjort på en kafferast. Dessutom är det ibland så att man kan tro att något ska funka i teorin men så kommer det där med praktiken och verkligheten in och trasslar till det 🙂 .

För min del har jag varit mer på resande fot och i möten under januari än vad jag har varit hemma, så det var först igår som jag fick en arbetsplats och teknik för att kunna jobba. Och ni vet ju hur det är, även om dator och annat funkar så tar det ändå tid att göra inställningar och uppladdningar och uppdateringar och… ja, och allt annat som behövs. Det är inte alltid lätt att tänka att det faktiskt också är en del av jobbet, särskilt när man som jag bara vill att allt funkar som det ska för att jag ska kunna jobba effektivt.

 

Men peppar peppar, nu ska man väl som vanligt inte ropa hej förrän man är över bäcken, men nu verkar det som att jag kommer in i nästan alla system som jag ska och att tekniken är på plats. Mindre detaljer som ett skrivbord får komma så småningom 😉 .

Idag vaknade jag upp till ett ymnigt snöfall och med tanke på att jag idag inte har några inbokade möten utan ska jobba med inläsning och annat, så hade jag tänkt passa på att åka skidor med dottern som har en ledig dag då hon jobbar i helgen. Men så kollade vi hur prognosen såg ut och eftersom vi inte har en bil med fyrhjulsdrift så kändes det onödigt att utmana ödet. Fastän det hade varit jättekul att få åka skidor så får det vänta till en annan dag.

Jag ska nog se om jag inte kan få till ett träningspass ändå under dagen, jag behöver få röra på mig lite som variation till all inläsning som också måste göras. Dessutom är jag sugen på att få testa mina nya kompressionstights som jag köpt från ICIW. Det är ett svenskt företag med ett budskap som jag verkligen gillar – I Can I Will. Heja!

Jag hoppas få till lika varierande rörelse som jag har fått hittills i år, jag växlar mellan kondition (gärna löpning som nu börjar bli ett sug, vem trodde väl det?), styrketräning i gymmet för att orka och hålla på sikt, rörlighet via yoga och stretch (helt ljuvligt skönt och vilsamt för huvudet också) och vad helst annat när andan faller på. Jag tror mycket på att lyssna in vad kroppen behöver för dagen eller stunden och sen välja det som känns roligt. Sen ska man lära sig att inte lyssna för mycket på latmasken som emellanåt kryper fram också 😉 .

Vad gillar du själv att göra för träning eller rörelse? Tipsa gärna om du vill och har lust, det är roligt att få och ge pepp för att komma igång eller vilja fortsätta.

Trevlig fredag!

 

Tulpaner i januari och anmärkningsvärt av majoriteten

Publicerat den av agrenwikstrom

Igår och idag har styrelserna för de kommunala bolagen i Umeå haft en introduktionsutbildning med fokus på juridik och att arbeta i en sådan styrelse. Det har varit bra dagar med många bra diskussioner och andra samtal.

Januari har varit en bra månad med en rivstart på mina nya uppdrag som jag trivs med. En av mina traditioner är att jag brukar köpa tulpaner i januari när jag har städat bort julen, men i år så har jag inte varit hemma särskilt mycket (faktiskt mindre än halva månaden) så när bussen lämnat av oss vid stadshuset på eftermiddagen idag så promenerade jag genom stan hem och köpte med mig ett par buketter tulpaner.

Min parfym tog slut imorse så jag köpte en ny liten flaska när jag gick via stan hem. Kändes ju lite lyxigt att köpa både blommor och parfym till mig själv 😉 . Det är så fräscht med tulpaner och det var ju verkligen i grevens tid att hinna med det innan januari blir februari 🙂 .

Igår skrev jag om förslaget att den kommande regionresan ska gå till Hong Kong och förvånades då över att stödpartierna till S, dvs V och Mp, går ut i media och kritiserar ett beslut som inte finns. Istället för att komma överens med S som de styr regionen tillsammans med. Mycket anmärkningsvärt. Ännu mer konstigt är ju att VK idag fortsätter denna serie med att miljöpartiets regionråd ifrågasätter sin socialdemokratiska regionrådskollega. Det verkar som att vänstern och miljöpartiet vill försöka framstå som att de är opposition, vilket de alltså inte är.

Oppositionen – alltså vi moderater samt C, L och KD – har inte fått någon fråga om detta. Nåja, det är som det är med det.

Jag var ganska trött efter en restung period men jag bestämde mig för att direkt när jag kom hem byta om och promenera till Iksu för en genomkörare av kroppen. Det blev rodd och core-träning innan jag gick hem för att duscha och äta lite.

Imorgon är det i skrivande stund mötesfritt, så dagen kommer att ägnas åt att komma ikapp med uppföljning av några tidigare inspel och att få ordning på alla nya administrativa grejer från regionen. Det blir bra och synnerligen välbehövligt att få en kontorsdag imorgon. Nu ser jag också fram emot något färre resdagar de kommande veckorna och förhoppningsvis få till lite mer regelbunden och planerad träning när tid ges till det. Borta bra men hemma bäst ni vet.

Trevlig torsdag!