Let it grow och Inifrån

Morgonen inleddes med några minusgrader vilket bär med sig det positiva att det är en klar och solig dag, så inget ont som inte har något gott med sig.

Jag har ägnat stora delar av helgen åt avkoppling med maken och det har blivit långa promenader både på lördag och söndag, så kroppen har fått sitt utomhus och även påfyllning av dagsljus som verkligen behövs denna tid på året. Vi har också hunnit med en hel del bokläsning och jag har läst klart den tredje delen i Arne Dahls serie om Sam Berger och Molly Blom. Så om du vill ha god underhållning och spänning så rekommenderar jag att du börjar med Utmarker, sen läser du Inland och så slutligen Mittvatten.

Det går säkert att läsa dem även fristående, men jag är glad över att jag läste dem i följd för att få ett bra sammanhang. Under helgen har det inte blivit någon träning i ordets rätta bemärkelse, ja utöver våra långa promenader på 12 och sen 16 km (som ändå kändes i fötter, ben och rygg 🙂 ) förstås. Det är förstås bra rörelse det också, missförstå mig inte, men inte så jag blir svettig och trött. Men lågintensiva långpass är också något jag gillar och det känns bra att kunna summera flera timmars promenader denna helg.

Så det var skönt att få sig en bra genomkörare och något darriga muskler efter ett pass bodypump. Jag hade tänkt köra egen styrka i gymmet, men så ibland tycker jag att det är skönt att nån annan bara säger vad man ska göra och peppar på hela gruppen 😉 . Jag försöker använda tiden i gymmet till att köra tyngre vikter med större fokus och utan att det ska vara i takt till musiken och när jag kör gruppträning så fokuserar jag mer på muskelkondition och har lite lättare vikter för att minimera skaderisken.

Det funkar för mig och med något lättare vikter och större fokus på tekniken så lovar jag att svetten rinner rejält och musklerna blir darriga ändå. Skönt är det hur som helst, och allra helst efter passet 🙂 .

När jag hade läst ut boken av Arne Dahl så scrollade jag runt efter ny läsning och nu hade boken av Anna Kinberg Batra släppts även som e-bok, så den klickade jag hem snabbt som ögat. Jag har bara hunnit börja läsa den, men den är svår att lägga ifrån sig och jag ser fram emot att läsa klart den snart. Hittills beskriver hon det politiska skeendet på ett intressant sätt, läs den gärna. Hennes resa har beskrivits på många sätt i media och jag tycker att det är väldigt spännande att få ta del av Annas egna ord också. Jag ska inte spoila något för den som ännu inte hunnit läsa den, men får du möjligheten att göra det så ta den.

Trevlig tisdag!

 

SKL, EU, Brexit och fake news

Igår blev det tidig revelj för att ta ett av morgonflygen från Umeå till Stockholm. Väl framme inne i stan så blev det en promenad till dagens första sammanträde och igår blev det fokus på europeiska frågor. SKL (Sveriges Kommuner & Landsting som ni vet) anordnade en konferens om EU:s sammanhållningspolitik i den kommande budgetperioden.

Det var ett stort intresse för dessa frågor från kommunal och regional nivå och jag som tycker att Sveriges del av och samarbete med EU är en viktig och central fråga uppskattar att se att intresset och kunskapen om detta ökar hela tiden.

Möjligen är en konsekvens av det trista Brexit som nu verkar bli av, att fler inser vikten av vårt deltagande i EU och att inte ha handelshinder i vår inre marknad dit ungefär 75 % av Sveriges export går. Centrala och stora frågor för Sverige som inte alltid lyfts fram när man pratar om budgetfrågorna.

Igår gick mötena kloss i kloss och jag fortsatte med överläggningar med den svenska delegationen i Regionkommittén, och därefter handläggarmöte med ”mitt” utskott där vi diskuterade aktuella frågor. Till exempel så har vi ett ärende om EU:s strategi för desinformation online, det handlar bland annat om fake news och cyberattacker från främmande makt. Stora och svåra frågor, men väldigt viktiga för våra demokratiska samhällen som vi vill behålla öppna och fortsatt demokratiska.

På kvällen hade vi ett bra gruppmöte med partiet där vi diskuterade en mängd aktuella frågor, gick igenom partiets valanalys och sen avslutade kvällen med en bit mat. Det är verkligen roligt att träffa vänner från hela landet för att diskutera samhällsfrågor och också ha en trevlig stund.

Imorse började vi i vanlig ordning gruppmöte inför dagens beredningar på SKL och morgondagens styrelsemöte och när vi är klara med det så väntar resten av dagens möten.

Jag hoppas få nån timme över innan kvällen för att röra på mig lite grann. Igår blev det i alla fall en hel del steg då jag valde att promenera mellan alla möten, så det kändes ändå bra i kroppen.

Trevlig torsdag!

 

Dagsljus för att orka mer

Förmiddagen har gått i ett högt tempo och det är spännande tider just nu. Det har varit en grå förmiddag här i Umeå, men det regnar inte och det är ljusare än igår. Jag tänkte byta om och snabba mig ut för en liten löpsväng på lunchen, den får bli kort men åtminstone en halvtimme hoppas jag hinna med innan eftermiddagens jobb väntar.

Det är välgörande att få röra på sig lite lätt och få dagsljus den stund det finns och särskilt nu, den mörkaste delen av året, så är det viktigt att försöka få lite dagsljus för att påverka melatoninet som ökar vid mörker och gör att man blir trött. Det är ett viktigt hormon som är helt nödvändigt, men för mycket av något är sällan bra.

Så idag ska jag göra vad jag kan för att bibehålla energinivån, förmiddagen har varit produktiv och det hoppas jag att eftermiddagen också blir. Mina hörlurar är laddade och jag ser fram emot att hinna lyssna något kapitel på ljudboken samtidigt som kropp och flås får jobba i ett lagom tempo.

Igår hade vi gruppmöte med den moderata fullmäktigegruppen här i Umeå och det var mer än välbesökt. Stolarna tog slut och ventilationen hade gärna fått vara lite bättre om man frågar mig. Vi lyfte in många extrastolar så alla fick en sittplats och det var god stämning bland alla och extra kul att det var så många nya deltagare som vi fick hälsa varmt välkomna!

Imorgon är det dags för sammanträden på SKL och dialogkonferens om EU:s sammanhållningspolitik i Stockholm så det blir en tidig revelj och kvällen ska jag ägna åt att läsa handlingar inför kommande möten. Därför behöver jag försöka nyttja dagsljuspåfyllningen så gott det går för att inte somna så tidigt. Jag tycker att det redan efter klockan fyra på eftermiddagen börjar bli svårt att hålla igång samma energinivåer, mörkret påverkar mer och mer för varje år.

Så man får göra det man kan med det man har där man är helt enkelt och vara nöjd med det man hinner med. Den största träningen för mig består i att tänka att allt är bättre än inget de dagar jag inte riktigt hinner med det jag har tänkt, och det är också nyttiga övningar förstås.

Trevlig tisdag!

 

Disco, dagsljus och Dahl

Igår eftermiddag så började det regna rejält och det har fortsatt med ökad intensitet hela dagen idag också. Så här i väntan på att lunchen ska bli varm så tänkte jag plita ner några rader om helgen som gick. Ett grått novemberväder med regn är inget som direkt gör att jag blir pigg, men då är det skönt att ha annat att göra också. För helt ärligt så blir jag ganska trött när det är sånt här väder, men det lär jag nog inte vara ensam om.

Framför allt saknar jag dagsljuset och den här tiden på året så försöker jag prioritera att vara ute åtminstone en stund mitt på dagen, för även om det inte är så ljust och soligt ute så hjälper dagsljuset ändå till att pigga upp lite grann. Som i fredags då jag överraskade mig själv med att ta en betydligt längre löptur än jag hade tänkt på lunchen. Jag bytte snabbt om (så man inte hinner känna efter för mycket och ångra sig 😉 ) och joggade iväg mot Gammlia.

Just nu så lyssnar jag på en bra ljudbok, den senaste av Mons Kallentoft som jag tycker skriver bra. Himmelskriket heter den och jag har lite grann kvar att lyssna på. Med den i öronen så hade jag tänkt att jag springer så långt jag orkar och har lust, helt utan att ens kika på någon klocka för tidtagning eller så. Den första kilometern kändes lite seg och motig, men när jag kommit igång i skogen på Gammlia så lät jag tankarna och benen välja tempot. Det blev lite drygt en timmes löpning och när jag kom hem så såg jag att det räntade ihop till hela 10,6 km!

Vilken härlig känsla att ha inför helgen!

I lördags så var det äntligen dags för det som jag och Anders sett fram emot ett bra tag, nämligen Alcazar som gör sin sista turné efter 20 år. Och wow vilken härlig discoshow de bjöd på! Vi stod upp och dansade med nästan hela tiden och när vi promenerade hem efteråt så var det på lätta ben, låt vara med visst tjut i huvudet efter bra musik 🙂 . Bra lördagsnöje i Umeå!

Jag är glad över att jag åter har kommit igång med mitt läsande av nöjeskaraktär, det där med handlingar och förberedelser inför sammanträden medför ju också alltid en mängd med inläsning men det är ju jobb och inget som jag riktigt räknar in när jag pratar om bokläsning. Ända sen jag var liten och började kunna läsa själv i sexårsåldern så har jag läst böcker, ofta flera stycken varje vecka. Bibliotekskortet var mycket bra att ha.

Arne Dahl är en författare som jag har läst massor av, tror att jag har plöjt igenom nästan alla av hans titlar om A-gruppen genom åren och nu har jag börjat med en ny serie böcker av honom där han använder Sam Berger och Molly Blom som huvudkaraktärer. Jag började med Utmarker och fortsatte med Inland som jag läste ut igår eftermiddag. Det blev en hyfsad promenad mitt på dagen med maken och sen kom regnet, så det var ganska skönt att lägga sig i soffan och läsa.

Även om det alltid finns massor av hemmapyssel som egentligen skulle behöva åtgärdas, men igår fick läsningen gå före. När jag läste klart Inland så var det trevligt att direkt kunna fortsätta med Mittvatten som är den tredje delen i den serien och nu ser jag fram emot fortsatt spännande läsning.

Denna vecka har jag ett par resor som väntar, det är sammanträden och beredningar på SKL som väntar om ett par dagar och även en dialogkonferens om EU:s sammanhållningspolitik efter 2020. Så veckan lär bli fylld av mer inläsning, men på flygresorna brukar jag försöka prioritera nöjesläsning om det går. Det återstår att se 🙂 .

Dags för lunch och sen att spänna upp paraplyet för eftermiddagens möte och sen väntar kvällens gruppmöte med den moderata fullmäktigegruppen här i Umeå.

Trevlig måndag!

 

Nomineringarna är klara!

Efter en intensiv politikhöst börjar några saker ramla på plats, i alla fall lokalt och regionalt 🙂 . För mig som är en person med stort samhällsintresse och som är övertygad om att Västerbotten och norra Sverige dels behöver fortsätta utvecklingen framåt både nationellt och på en europeisk nivå, dels behöver bli bättre på att dela med oss av vår kompetens och kunnande, så är det mycket glädjande att äntligen kunna berätta om de uppdrag jag är nominerad till på regional nivå.

Med viss reservation för att valen ännu inte är gjorda, de ska göras om ett par veckor då landstingsfullmäktige hålls, så törs jag ändå meddela vad jag är nominerad till. Och så är det bara att hålla tummarna för att allt går vägen 🙂 . Inget är ju klart förrän klubban har fallit, men jag chansar lite och delar med mig av detta ändå. Våra nomineringar antogs i full enighet igår kväll, så det känns mycket bra.

För min del så är jag mycket glad över att fått förtroendet att nomineras till vice ordförande i RUN, regionala utvecklingsnämnden, där frågor som jag sedan länge jobbat med på olika plan kommer att hanteras. Det hänger också mycket väl ihop med mitt uppdrag i Regionkommittén i EU, så jag känner mig hemma i många av frågeställningarna redan.

Som ni vet så är Västerbotten ett av de sista landstingen i landet som nu också som de övriga blir region, så vid årsskiftet heter allt Region Västerbotten. Så detta val blev det sista då det stod val till landstingsfullmäktige på valsedeln och nästa gång väljs man till regionfullmäktige. Jag är också nominerad som ledamot till nuvarande landstingsstyrelsen som sen blir regionstyrelsen (ja ni fattar 😉 ) och det känns också mycket bra såklart, men att få ett stort förtroende av så många förpliktigar förstås. Jag kommer att göra mitt bästa med de uppdrag jag får och det känns kul.

Jag ser verkligen fram emot att få ta mig an mina nya uppdrag och fortsätta jobba med regionala utvecklingsfrågor för länet, det ska bli riktigt roligt.

Helgen som nu väntar ser jag fram emot, det blir skönt med en helg hemma där det enda som är inbokat är en grej jag sett fram emot länge, nämligen att få gå på show med Alcazar som gästar Umeå. De gör sin avskedsturné efter tjugo år och det är synd förstås, men allt roligt har ju också ett slut. Hur som helst så ska det bli så kul att få sig en discoshow med massor av bra musik där det garanterat lär bli att sjunga med 😉 .

På lunchen idag så trotsade jag gråvädret och drog på mig ett extra lager träningskläder och drog ut på en löpsväng, jag tänkte försöka passa på att få lite dagsljus i kombination med träning och det var välgörande, även om det var blött. Ingen tidtagning överhuvudtaget, utan kroppen fick styra tempot plus att jag har en bra ljudbok som jag håller på med just nu. Mons Kallentofts senaste, ”Himmelskriket”. Rekommenderas! Det blev lite drygt en timmes löpning och nu är jag behagligt mör efter det, utan att vara sliten. Perfekt uppladdning inför helgen 🙂 .

Nu väntar en lugn fredagskväll hemma och det blir nog lite stickning med nya härliga garnet tror jag.

Trevlig fredag!

 

Inte direkt vetenskapligt

Oktober fortsätter att visa sin bästa sida, idag har solen varit framme och även om det var minusgrader på morgonen (brrr!) så värmer solen fortfarande. Igår lät jag kroppen bestämma aktivitet och efter att ha lyssnat på den så blev det ett yogapass och sen corestabilitet för min del. Det passade som handen i handsken och var så behagligt.

Varje gång jag äntligen tar mig för att köra ett yogapass så tänker jag efteråt att jag borde göra det mycket oftare, för det är så välgörande och skönt att kombinera smidighet med rörlighet. Plus att man alltid känner av muskler man inte visste att man hade dagen efter 🙂 .

På kvällen hade vi kretsstyrelsemöte med partiet och sen ville jag och maken få oss lite frisk luft, så vi tog en kvällsprommis.

Oj så vackert det var! Bilden är tagen från cykelbron (eller Gamla bron över till Teg) och det är synd att bilden inte gör upplevelsen rättvisa, men ni kan ju tänka er hur det såg ut. Precis innan vi gick iväg såg vi att det kom en nyhet om att en förening som kallar sig Arkitektupproret hade gjort en undersökning på Facebook om att utse Sveriges fulaste stad och med 268 (!) röster kom Umeå på fjärde plats i deras icke direkt vetenskapliga undersökning.

Men dessvärre hakade riksmedia på denna undersökning och intervjuade folk i Borlänge som ”vann” förstaplatsen. Underlig nyhetsvärdering kan jag tycka, men det är ju som det är med det. Hur som helst så tror jag att de flesta som rörde sig i staden igår här i Umeå inte skulle hålla med, och med tanke på alla fina investeringar som har gjorts och fortfarande görs i staden så är och förblir Umeå en fin stad vid Umeälven. Om man frågar mig i alla fall.

Så här fin är cykelbron över till Teg i kvällsljus!

Vi har så himla många fina städer och platser i vårt län och land och det räcker med att resa runt lite i andra länder för att verkligen inse det. Det är ju bra att aldrig vara helt nöjd och sträva framåt, men ibland blir det ju lite gnälligt att klaga på sånt som faktiskt är bra om man jämför.

Nåja, det blev några kilometers kvällspromenad med maken i alla fall och sen sjönk vi ner i tevesoffan och kopplade av en stund innan John Blund gjorde entré. Jag väntar ju på nytt garn och ser verkligen fram emot att få sätta igång med ett nytt stickprojekt, det är så behagligt att ha något i händerna och skapa något. Efter mönster såklart (det där med att bara göra utan storleksanpassning är inget för mig just nu 😉 ) så slutresultatet blir bra.

Tills dess ska jag fortsätta med att göra en mössa i merinoull och alpacka, med annalkande minusgrader kan det behövas. Mer om det senare!

Trevlig tisdag!

 

Warszawa, weekend och nya mål

Denna något kylslagna morgon när oktober börjar dra sig mot sitt slut så har solen ändå orkat visa sig på förmiddagen och det piggar alltid upp. Vädret både denna kanonsommar och även under hösten har gjort att mörkret inte har känts så påtagligt som det annars tenderar att göra när vintern står för dörren.

Som ni har märkt så har uppdateringarna här på bloggen varit mer sporadiska än vanligt, och jag har faktiskt behövt lite lugnare tempo efter en ganska lång och intensiv tid med valrörelse och efterspelet efter valet. Det tar en hel del på krafterna att ha flera engagemang på fritiden, men så länge det är kul och framför allt så länge som jag kan få tid för återhämtning och vila också, ja så länge orkar man ju köra på. Balans, ni vet.

Förra helgen åkte jag och Anders på en weekendresa tillsammans till Warszawa. Ingen av oss hade besökt Polens huvudstad tidigare, så det blev ett nytt resmål för oss båda. Vår vana trogen så promenerade vi runt i staden, vi tycker båda om att gå och så är det ett trevligt sätt att uppleva en ny stad.

Alldeles nära vårt hotell så började vi med att besöka Den okände soldatens grav och titta på blomsterprakten och militärerna som vaktar monumentet. Polen har en delvis tung historia, genom sitt centrala läge i Europa och närheten till öst så har landet genom århundraden drabbats av krig och ockupationer.

Vi är båda historieintresserade så det var självklart med ett besök på museet om Warszawaupproret 1944, Warsaw Uprising heter museet. Får du möjlighet att åka till Warszawa så tycker jag absolut att du ska lägga någon timme här. Minst. Det är ett väldigt bra museum med mängder av historia av den riktigt hemska sorten. Nazister och kommunister som slogs om makten över staden och mitt i allt det fanns en motståndsrörelse som inte lyckades 1944.

Bilden här ovanför är från en interaktiv karta över staden som visade de olika skeendena under striderna. Jag har alltid så svårt att förstå grymheten när människor som Stalin och Hitler (och alla de despoter som kommit efter dem och fortfarande agerar i olika länder) tycker att de genom krig kan ha ”rätt” att erövra och sedan massförstöra städer och länder, för att inte tala om allt mänskligt lidande.

Därför är det så viktigt att hålla historien och informationen levande för att det inte ska upprepas. Därför är jag övertygad om att EU:s roll måste accentueras och hållas aktuell, det var ju därför föregångaren till EU bildades. För att alla sa gemensamt efter andra världskriget – aldrig mer. Det är viktigt att minnas ursprunget till EU och varför det är viktigt att vi samarbetar i vår världsdel Europa. Vi är betydligt mer lika än olika.

Vi hade en riktig tur med vädret får man säga, sol och runt 20 plusgrader på dagarna, så utöver all historia i den ganska nyligen helt återuppbyggda huvudstaden så var det också så skönt att kunna känna solen värma på en uteservering i folkmyllret.

I år firar Polen 100 år som självständig och det firades med en festival på lördagen som vi tittade på i Gamla stan. Vi åt också riktigt god och vällagad mat under dagarna vi var där, så jag kan tipsa om Warszawa för en trevlig weekend.

Under jobbveckan som sedan har gått har det varit fullt upp och på den tid jag har fått över har jag valt att prioritera träning och handarbete.

Igår kväll fäste jag de sista trådarna på tröjan som jag har stickat åt dottern, så nu är den helt klar. Det är alltid skönt att färdigställa ett projekt och nu väntar jag på nytt garn som är beställt i rätt färg för mitt nästa projekt. Jag har alltid tyckt om att sticka, det är lite mer socialt än att gå in och sätta mig vid symaskinen 🙂 .

Stickningen får oftast även följa med på resorna, det är bra med bambu som material i stickorna så det inte uppfattas som tillhyggen 🙂 . Stickning och ljudbok är en perfekt kombo tycker jag, något för händerna att pyssla med samtidigt som en bra bok berättas i öronen. Ibland får man lite flashbacks från när man hade fruktstund på lekis för en sisådär hundra år sen, när fröken (ja, på den tiden kallade vi pedagogen för det) läste från en bok och alla skulle sitta stilla och lyssna en stund. Ljuvligt. Även om jag kunde läsa själv redan då och plöjde böcker i mängder, så var det alltid skönt att få lyssna på en saga och vandra iväg i tankarna.

Hösten är min favoritårstid som ni vet, och kombinationen av träning, läsning och handarbete är ren lyx för mig. Denna vecka har jag inga resor inplanerade, så jag ska försöka ägna fritiden åt just dessa ting. I alla fall kan man ju ha den ambitionen mellan jobb och allt annat vardagspyssel 😉 .

De senaste åren har jag efter varje sommar, ungefär när hösten står och knackar på dörren, satt upp 100 mål för mitt kommande år, stort som smått. I år har det blivit lite förskjutet på grund av allt jobb med valet, men nu känns det som att det börjar vara dags för det igen. Jag tittar aldrig på listan under året utan gör en avstämning när det är dags att göra en ny, och jag slås alltid av att jag infriat mellan 70-80 % av dem. Bara genom att sätta ord på tankarna och bara för mig själv. Pepp!

Trevlig måndag!

 

Vilken bra vecka!

Vilken bra vecka jag har haft! Det har varit god stämning och bra diskussioner om de varierande ärendena som har behandlats på plenaret i Regionkommittén. Allt från långtidsbudgeten till plaster och hur vi kan minska användningen och förekomsten av dessa.

Det är nog väldigt många med mig som blir rent ut sagt förbannade över nedskräpningen av plast i hav och vattendrag. Jag tror att vi måste jobba väldigt systematiskt med att minska mängden ”onödig” plast, med det menar jag de områden där det går att använda andra material än just plast.

Det blir en signal till branschen om såväl innovationer som ett ändrat tänk kring slentrianmässig överanvändning av förpackningar. Vem minns väl inte när tandkrämstuberna (av mjukplast) låg förpackade inne i en pappkartong? Avdelning onödiga förpackningar.

Men. Sen gjorde jag ett medskick i diskussionen om att det faktiskt inte är plasten i sig själv som skräpar ner, utan det handlar om mänskligt beteende. Så länge det inte medför konsekvenser att skräpa ner och så länge det finns människor som tänker ”men det spelar väl ingen roll att jag slänger en plastflaska i skogen, den är ju så liten”, ja så länge lär det skräpas ner.

Man mår ju illa av att se de enorma mängder plaster som finns i våra hav och vattendrag, rent vidrigt faktiskt. Och det skulle ju inte ske om inte ”nån” skulle skräpa ner. Det är ju inte så att plasten själv promenerar till havet för ett dopp liksom.

Ja ni märker att det engagerar mig ?. Jag blir verkligen upprörd över såna saker som blir sämre för alla av mänskligt beteende av den dåliga sorten. Skärpning.

Jag landade från Bryssel på onsdag kväll och sen har jag haft fler mycket bra möten på SKL igår. Mycket bra nätverk med dessutom goda vänner från hela landet gör ju att man får till väldigt bra samtal.

För ett par dagar sen fyllde maken år och vi bestämde att vi skulle fira honom med lite ledigt tillsammans denna helg, så idag är jag faktiskt ledig (!) och det känns än så länge inte av så mycket men jag ska aktivt träna på det ?.

Man tänker ju kanske inte att det tar på krafterna att sitta på möten, men för mig är det en ansträngning. Jag har inga problem med att sitta stilla om jag bara kan få varva det med att promenera i alla fall. Men långa möten är faktiskt ganska tröttande för kroppen tycker jag. Så igår när alla möten var klara, till och med lite före utsatt tid (bonus!) så bytte jag om och tog med hörlurarna till gymmet.

Jag fortsatte med min ljudbok och sprang lite mer än 10 km. Jag höll ett lagom tempo och det kändes som att jag hade kunnat springa långt mer, så det var jag nöjd med. Pigga ben och ett hyfsat flås gav mig en fin mersmak för löpningen. Jag tänker mig att tunga intervallpass får vänta några dagar ?.

Nu väntar lite ledigt under helgen, så jag vill passa på att önska dig en fin fredag och kommande helg! Ta vara på tiden på ditt bästa sätt ?

Trevlig fredag!

 

På väg till Bryssel med ny energi

Hörni tänk så tiden går just nu, det är full fart nästan överallt. Så därför som ni märkt så har jag inte riktigt haft tid att prioritera bloggen. De stunder jag fått över har jag valt att ägna åt att lyssna på kropp och knopp, efter ett tufft år hittills (ja med tanke på mängden uppdrag och jobb alltså ?) så har jag prioriterat vila och återhämtning.

Plus att jag förstås försökt ägna mig åt min största hobby så mycket jag hunnit, min träning i olika former.

Igår valde jag och Anders att ta en långpromenad längs Umeälven för att ta tillvara det vackra höstvädret. Det blev 12 km totalt och under den tiden hinner man med en mängd bra samtal också. Bästa kombon!

Som ni vet så gillar jag ju att variera min träning så mycket som möjligt, det är det jag tycker mest om. Både styrka, kondition och smidighet, allt efter vad jag har lust med för dagen och vad kroppen behöver. Plus att huvudet får omväxling och samtidigt hela tiden ha nya saker att lära sig.

Under helgen som gick så har Syfestivalen på Nolia gått av stapeln. Mina föräldrar har jobbat där och samtidigt hälsat på hos oss, så det har varit härligt att få umgås med dem. Igår hjälpte jag och Anders dem att packa ihop montern när mässan var slut. Det gick snabbt och smidigt, fyra personer är ju dubbelt så många som två som bekant ?.

Jag fick som vanligt inspiration för handarbete och hittade ett ljuvligt ullgarn, alpacka och merinoull som jag ska virka en mössa av. Tänkte att jag kunde ta med det på veckans resor så jag köpte en virknål i plast också. Med glitter förstås ?.

I skrivande stund sitter jag på Arlanda och väntar på nästa flyg och siktet är inställt på Bryssel. Det är plenar i Regionkommittén, Trungefär som fullmäktige, och det ska bli kul att träffa kollegorna på plats där. Sen stannar jag i Stockholm på onsdag för beredningsmöten på Sveriges Kommuner & Landsting på torsdag, så veckan går definitivt i samhällsengagemangets tecken. Min ambition är också att få lite mer tid för bloggen, som ni vet så tycker jag ju om att skriva.

Denna vecka är det The European Week of Regions and Cities, det som tidigare kallades Open Days, man kan väl enklast jämföra det med en ansats till Almedalen fast i Bryssel. Fokus är på den regionala och lokala nivån på Europanivå och det är ju bra. Jag har redan träffat på flera Umeåbor på väg dit och fler bekanta ansikten lär nog dyka upp vad det lider.

Jag lyssnar på en bra ljudbok just nu, De hängda hundarna av Jens Henrik Jensen som läses av Stefan Sauk. Han har en bra förmåga att få boken att bli spännande genom sitt sätt att läsa in den.

Det är ännu ett tag kvar innan boarding så jag ska passa på att ladda mobilen och ta en kopp kaffe samtidigt som jag ska börja med mitt nya handarbete. Man får passa på att använda väntetiden till avkoppling helt enkelt ?.

Trevlig måndag!

Höst, böcker och handarbete

Dagarna svischar förbi med ett ganska högt tempo just nu, eller så är det bara för att det är ganska fullt upp dessa dagar. Idag är det en vacker höstdag med soligt och klart väder, dock så blev det mössa på när det var dags att promenera till jobbet imorse. Jag tänkte cykla som vanligt, men så ville jag fortsätta lyssna på den ljudbok som jag håller på med just nu så det blev apostlahästarna istället.

Igår blev det en fin höstpromenad på förmiddagen med Anders, fint väder igår också och krispig luft, så vi gick lite drygt en mil. Bra sätt att röra på sig och hinna med fina samtal. Sen blev det lite lunch och därefter gick jag ut för att måla andra varvet på vår del av bostadsrättsföreningens nya staket.

Jag lyssnade även då på ljudboken och målade i lite mer än fem timmar (!), jag fick sluta när det började skymma och gick in strax före klockan sju på kvällen. Det tar verkligen mer tid än man tror, men nu är det nästan klart och det känns bra. Det kändes även i handen att jag målat i mer än fem timmar.

Denna vecka är jag på hemmaplan och det är behagligt. Nästa vecka väntar många uppdrag på nationell och internationell nivå, så det får jag återkomma till lite längre fram. I slutet av denna vecka är det dags för Syfestivalen här i Umeå och mina föräldrar kommer att ställa ut symaskiner till försäljning och visning där, så det blir kul att de samtidigt hinner hälsa på hos oss också! Det ska bli roligt att få ha dem här hemma hos oss en stund. Jag ska förstås också besöka mässan, roligt att få inspiration till handarbete så här när hösten är här.

Jag har litegrann kvar på tröjan jag stickar åt dottern, så det ser jag fram emot att få tid att sysselsätta mig med på kvällarna framöver. Höst och stickning är en kombo som jag gillar. Jag brukar få behärska mig när jag ser vackra garner, särskilt när man har lust att skapa något med stickning eller virkning för den delen. Det är ett tag sen jag har tagit mig tid för att brodera, det beror förstås främst på att jag har haft mer än fullt upp med allt annat, men också för att det är lättare att ta med sig en stickning. Sen har jag också märkt att det numera krävs betydligt mer ljus för att brodera, hmm…. 🙂 .

Helt otroligt egentligen att det redan är oktober, det är länge sen en septembermånad gick så snabbt känns det som. Men med tanke på hur intensivt det har varit med valrörelse, valet och allt som vidtar därefter så är det nog inte så märkligt ändå. Nu är det dags att äta lite lunch innan eftermiddagens jobb väntar.

Trevlig måndag!