Åsa Ågren Wikström

Med en månad kvar till julafton så är det bara att konstatera att november snart är slut och att första advent väntar på söndag. Själv får jag nästan bläddra i almanackan för att hålla koll på vilken dag det är, men snart stundar lite julledigt. Det ska bli skönt så småningom.

De senaste veckorna har varit mer än varierade och har innehållit många både roliga och spännande uppdrag.

För att ha en rimlig möjlighet för oss i norra Sverige att kunna delta i olika sammanhang för att påverka utvecklingen så är alla transportsätt och kommunikationer viktiga, men kanske särskilt flyget som ger oss förutsättningar att nå olika destinationer inom åtminstone rimliga tidsperioder.

När man som vi lever, verkar och bor i norra Sverige och norra Europa så förkortar flyget tiden att både resa till och från vår region. Därför är det viktigt att det fortsätter att utvecklas, för oss är det en viktig fråga och debatten måste vridas från att flyga eller inte flyga till att diskutera fossilfritt flyg och teknik för att minska utsläppen. I vår geografiska position med långa avstånd måste vi stå upp för flygets betydelse.

Igår kväll genomförde ”min” förening (där jag är ordförande alltså 🙂 ), Umeå centrala Moderatförening, ett mycket intressant och trevligt besök på Västerbottens Museum. Vi fick bra information och samtal med ordförande Anders Lidström och därefter blev vi guidade runt i aktuella utställningar och basutställningar av Helena Magnusson.

Museets verksamhet är omfattande, så vi hann inte se allting på djupet, men fick ett smakprov som definitivt gav mersmak att besöka verksamheten mer igen.

Den senaste tiden har jag läst några olika böcker som avkoppling, böcker har jag ända sen jag var liten tyckt om att läsa. Bokläsning, handarbete och träning är mina olika sätt att både koppla av och skapa energi för jobb och annat. I olika tider så finns det förstås olika mycket tid för att hinna med det man vill, men just böcker är något som funkar fint i synnerhet när man är på resande fot.

Under allhelgonahelgen fick jag tid med hela familjen som verkligen är guld värd för mig. Alla mina ungdomar tillsammans med mina föräldrar kom hem till oss och vi spelade sällskapsspel, ägnade oss åt god mat och prat och den allra finaste gåvan fick jag i form av tid att umgås tillsammans. Som en bonus blev det också massor av hundmys med Milo, föräldrarnas lilla fyrbenta guldklimp.

Nästa vecka väntar tre dagar med fullmäktige, först ut är kommunfullmäktige med val till nämnder och styrelser, och därefter två dagar med regionfullmäktige med såväl val till olika instanser och även regionplan och budget. Så helgen kommer att delvis ägnas åt jobb och förberedelser, men även att få göra fint hemma inför julen. På söndag tänder vi första ljuset i advent och julen är en av mina favoriter, så det ser jag fram emot.

Trevlig torsdag!

Denna söndag kan mycket väl vara en av årets bästa, med tanke på att vi får tillbaka en timme och dagen känns längre. Det är klart att det nu kommer att skymma tidigare än igår, men ändå. Det faktum att man helt utan väckarklocka kan vakna utvilad på morgonen och det är en hel timme extra tillgodo är härligt tycker jag.

Veckan som strax är slut har varit en blandning mellan mycket att göra och lite mer luft i kalendern. Förberedelser, inläsning, regionstyrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd och sen EU-beredning och andra överläggningar på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har utgjort veckans huvudsakliga arbete.

Vi hade även besök av vår finansminister Elisabeth Svantesson som träffade oss på vårt gruppmöte på onsdagen, som även var hennes födelsedag. Vi var alla glada för bra samtal och överläggningar och att vi också fick möjlighet att gratulera henne.

Även denna helg har jag helt ägnat åt hemmapyssel som att byta gardiner, skura golv och storstäda. Riktigt skönt när man är klar med det, så idag blir det en stunds förberedelser inför den kommande veckan i vanlig ordning, men också något träningspass tror jag.

Nu börjar tiden på året då det är viktigt att få till sig dagsljus utomhus, så kanhända blir det även en promenad senare.

Imorgon är det mandatperiodens första kommunfullmäktige i Umeå, men utöver det så är veckan något lugnare på mötesfronten. Det brukar vara så när det är höstlov från skolorna. Sen väntar allhelgonahelgen och jag ser fram emot att umgås med familjen då.

Trevlig söndag!

Valet är avgjort och nu ser vi fram emot att få en Moderatledd regering i Sverige, det var det allra viktigaste detta val. Att bryta vänsterstyret som varit de senaste åtta åren. Sverige står inför många och stora problem och utmaningar, så det är ju alls icke något ”dukat bord” som efterlämnas, snarare precis tvärtom. Men Sverige har varit i svåra situationer förr och kunnat lösa problemen och få ordning på landet igen. Det måste gå även denna gång, även om vi aldrig tidigare mött så stora problem med utbredd kriminalitet, ett av världens bästa energisystem som vänstern med en kirurgisk precision har nedmonterat, och en lågkonjunktur som vi är i början av.

Men med rätt åtgärder så går det såklart att lösa dessa problem också. Allt annat vore ju katastrof.

Jag och Anders följde valvakan tillsammans med partivännerna här i Umeå traditionsenligt, och det blev en kväll som började lite avvaktande, trots att vi visste att vi alltid överträffar vallokalsundersökningarna och gör ett bättre resultat än det, och så även denna gång. Men det är klart att det alltid är roligare att få jubla från början, även om jag hellre jublar i slutet så som vi kunde göra framåt småtimmarna på söndag natt. Nu är riksdagsvalet färdigräknat och det står klart att vår sida har vunnit!

Det är få valrörelser de senaste tjugo åren som vi har jobbat lika hårt som vi har gjort denna gång, så det är inte utan att man var både mör och trött efter det tempo som vi har haft i ett par år, men i synnerhet sen 1 augusti då valrörelsen kickade igång på allvar. Under slutspurten så flöt dagarna ihop såpass att det var en ansträngning att veta vilken veckodag det var 🙂 .

På lokal nivå i Umeå gjorde vi vårt näst bästa resultat i modern tid och i regionen ökade vi ännu mer och gjorde vårt bästa val på 84 år! Vi ökade även i riksdagsvalet, men på grund av utjämningsmandatet så tappar vi vårt andra riksdagsmandat.

Tyvärr räckte det inte sammantaget med de övriga borgerliga partierna för att få till ett maktskifte, men vi har verkligen gjort vårt yttersta och det är faktiskt en bra känsla att känna att jag inte hade kunnat göra mer än vad jag har gjort. Så för egen del så är jag nöjd över våra insatser och vår valrörelse, men förstås hade vi önskat att vi skulle kunnat få till ett maktskifte i Region Västerbotten. Sossarna har styrt här sen 1979 så det skulle verkligen behövas.

Just nu så är det slutliga valresultatet ännu inte färdigställt, nu räknas personkryssen innan det kan fastställas helt. Samtidigt så är nu allt eftervalsarbete i full gång, så det är ännu ett bra tag kvar tills allt är beslutat och landar inför den nya mandatperioden. Så nu vilar vi en stund efter valet och så kickar vi snart igång valrörelsen inför 2026.

Denna helg pågår Syfestivalen här i Umeå och mina föräldrar jobbar där, så jag har lyxen av att få vara med Milo dessa dagar 🙂 . Igår morse tog vi en regnig skogspromenad, men inte ens vädret kunde hindra avkopplingen av att gå i skogen med vovven. Underbar återhämtning. Imorse ösregnade det, men om en stund så blir det en längre sväng i skogen även idag. Aktiv vila och återhämtning är det som jag gillar allra bäst.

Min pågående stickning ska jag också ta fram igen, det är behagligt att ha något i händerna på kvällen (och inte mobilen som det hittills har varit mest under valrörelsen 😉 ) . Jag ska förstås passa på att göra ett inspirationsbesök på Syfestivalen också, det är alltid roligt att se nya grejer och få idéer inför hösten och vintern. Så om du är i Umeå denna helg så rekommenderar jag verkligen att du besöker Nolia.

Trevlig fredag!

Valrörelsen har ett högt tempo nu och med 16 dagar kvar till valet så finns det inget annat fokus just nu än att prata med så många människor som möjligt fram till valdagen den 11 september.

Jag har varit några timmar i valstugan nästan varje dag sen vi öppnade den förra måndagen, och det är en väldigt positiv stämning med genuint intresse för vår politik både nationellt, regionalt och lokalt. Det som är en stor skillnad mot för andra valrörelser som jag har arbetat i ända sen 2002, är att nu står de regionala frågorna högt på dagordningen.

Vårdköerna i Västerbotten får jag prata om varje dag i valstugan, det är något som verkligen engagerar människor oavsett om man själv står i kö för vård eller känner någon som gör det. Eller för den delen bara tycker att vårt gemensamma samhällskontrakt inte fungerar. Bara det faktum att man i ett välfärdsland som Sverige ska ens behöva köa för att få vård när man behöver är ju sorgligt.

Här i Västerbotten där S-V-MP styr och sossarna har suttit vid makten i mer än fyrtio (!) år, så är det 47 % av Västerbottningarna som har köat längre än vårdgarantin som är 90 dagar. 47 %. Det är många individer vars liv påverkas av denna väntan. I Stockholm är samma siffra 2 %. Redan det är ju för många människor som har fått vänta längre än 3 månader förstås, men ändå. Proportionerna i debatten där sossarna alltid ska svartmåla moderatstyrda Stockholm som ett varnande exempel blir ju lätt löjliga när de helt tappat greppet om styrningen för Region Västerbotten där de själva styr.

Utöver vårdfrågorna så är det den skenande kriminaliteten, lag och ordning som människor vill tala om och det är tydligt att vi verkligen måste få ordning på Sverige igen. Tryggheten måste återtas i samhället och denna vecka när skolorna har börjat igen, så har jag fått prata med många ungdomar som är intresserade av samhällsfrågor. Att 4 av 10 tjejer i Umeå är otrygga att röra sig ute ensam är ju långt ifrån okej. Många av tjejerna jag har pratat med dessa dagar håller helt med när jag säger att de inte ska behöva tänka på att välja gympadojor för att eventuellt behöva kunna springa ifrån någon, att de inte ska behöva gå och tala med någon i mobilen när de är på väg någonstans av rädsla att ingen hör om det händer något eller att de inte vågar gå hem ensam på kvällen.

Men där är vi inte ännu och vi vet att 7 av 10 Umeåbor instämmer med oss i att det behövs fler bevakningskameror på brottsutsatta platser. Det är en av flera trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder som är viktiga i kampen mot brottsligheten.

En fungerande infrastruktur är helt avgörande för fortsatt tillväxt i norra Sverige, och i synnerhet i Västerbotten som har landets näst sämsta vägar. Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå har länge varit aktuell och idag besöker Eneroth Umeå för att lagom i valrörelsen lägga den första rälsen. Stefan Löfven sa i valrörelsen 2014 att om S vinner valet så börjar de bygga Norrbotniabanan direkt. I valrörelsen 2018 så besökte han igen Umeå och tog det första spadtaget. Och nu fyra år senare så ska alltså den första rälsen läggas.

Inte går det fort inte. Men när de inte har satsat tillräckligt med pengar för att banan ska byggas så är det ju inte underligt, mest tomma ord hittills. I nuvarande tempo så kommer det ju att ta långt mer än hundra år innan det blir klart de ungefär 27 milen till Luleå. Sträckan mellan Umeå och Dåva är ca 12 kilometer, så då är det ju bara ungefär 26 mil kvar…

Samhällsfrågor engagerar och när man ser att det är så mycket vi måste få ordning på så kommer jag att göra allt jag kan fram till valdagen 11 september för att hinna tala med så många som möjligt. Det går att vända den negativa utvecklingen.

Trevlig fredag!