Åsa Ågren Wikström

Måndag igen och denna vecka hade jag verkligen behövt inleda så som jag har gjort några veckor tidigare, nämligen med ett pass bodybalance och rörlighet. För oj vilken härlig träningsvärk jag vaknade med imorse. Men, dagen har ägnats åt jobb så jag får ta igen rörlighet och stretching lite senare.

I fredags morse blev det en tidig revelj och jag satte mig i bilen och körde till Sigtuna för styrelseinternat med Moderatkvinnornas styrelse på nationell nivå. Som ni vet så försöker jag alltid flyga närhelst det är möjligt, men denna gång passade inte tiderna riktigt bra så då valde jag det färdmedel som jag alltid har gillat mycket, nämligen bilen. Innan flygen riktigt har återhämtat sig med fler avgångstider och man ska hem på en lördag, så kändes bilen som det mest rimliga färdmedlet. Dessutom visade sig september från sin vackraste sida med klarblå himmel, strålande sol och inte så mycket trafik.

För mig som är uppvuxen i Norrbotten så var det ett enkelt val att ta körkort. När jag skulle börja övningsköra så var det tre månader innan man fyllde arton år som man fick börja med det, så på den dagen (nästan exakt samma klockslag som jag föddes till och med 😉 ) så satte sig pappa i förarsätet och jag bakom ratten. Sen jag tog mitt körkort så har jag behövt använda bilen i stort sett varje dag, förutom de senaste åren då vi bor centralt. Men något alternativ till bilen har sällan funnits med långa avstånd och sparsam kollektivtrafik. Därför blev körkort och egen bil detsamma som frihet att kunna ta sig dit man behövde.

Att då som Miljöpartiet och Socialdemokraterna nu gör med det senaste budgetutspelet idag där ännu en höjning av fordonsskatten för bensin- och dieselbilar aviseras, är ju ett direkt slag mot alla de utanför innerstan i Stockholm som inte har någon tunnelbana eller annan tät kollektivtrafik. För norra Sverige funkar det än så länge inte helt tillförlitligt med elbil om man vill känna sig trygg med att ta sig fram överallt och även vintertid med många minusgrader. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många laddstolpar. Sen är ju nästa fråga hur Miljöpartiet har tänkt sig att lösa elbristen som redan nu är påtaglig, och definitivt kommer att öka ännu mer i omställningen till mer eldrift. I synnerhet som de vill avveckla all kärnkraft. Galet. Mycket tragiskt också att Socialdemokraterna, som tidigare har gått att resonera med, nu verkar helt låta Miljöpartiet diktera villkoren.

Idag är det 370 dagar kvar till valet. Det kan inte komma fort nog.

Igår invigde jag och Anders våra nya badmintonracketar med en timmes träning. Det känns idag kan jag meddela 😉 . Särskilt om man har suttit ned en stund och sen ska resa sig. Men vi fick definitiv mersmak och efter att ha granskat blåsorna på fötterna så gjorde jag slag i saken och köpte ett par skor som är anpassade för badminton. Ser fram emot att testa dem nästa gång. Dock märktes det att det var typ trettio år sen jag senast spelade badminton, men all träning är ju bra även om man missar bollen emellanåt 🙂 .

Veckan som har inletts blir också varierande, imorgon väntar regionstyrelse och senare under veckan är det utskottsmöte med Regionkommittén i EU. Omväxling förnöjer som ni vet. Nu tror jag att det får bli en kopp kaffe och senare kanske en promenad för att mjuka upp musklerna igen.

Trevlig måndag!

Även idag skiner solen från en klarblå himmel och det är ljuvliga 18-19 plusgrader ute. Dock får jag titta på vädret inifrån idag, det är kommunfullmäktige hela dagen här i Umeå så dagen tillbringas digitalt. Men jag tror att det blir en promenad ikväll i alla fall, det är skönt att få lite luft och rörelse tillsammans efter en lång dag.

För några kvällar sen så var det också soligt och fint ute, även om det inte var lika många plusgrader som idag, så då tog vi denna kvällsprommis längs Umeälven. Det är ett populärt stråk i Umeå som ofta är väldigt frekvent använt. I början av pandemin så användes den såpass mycket att det fanns behov av att sätta upp skyltar för att påminna alla om att hålla stort avstånd till varandra.

För egen del så är jag sugen på att börja springa igen mer kontinuerligt, men jag sparar foten lite mer genom promenader. Ni vet att jag drog på mig en marschfraktur i ena foten för några somrar sen, och det sitter envist kvar. Ja, inte så att det känns mer än när jag springer längre sträckor. Så än så länge så blir det daglig grundmotion med promenader i kombination med styrketräning och rörlighet. Det funkar fint det också, men när man gärna vill göra en viss grej så krävs det lite mer att ställa om ens mind set.

Nåväl, det är ju ändock lite under kategorin lyxproblem, men ändå.

Även denna vecka blir rätt lång på jobbfronten, så jag ska försöka få någon lucka för träning där det går. Det är något jag ändå prioriterar för jag vet hur mycket mer jag då orkar i jobbet och hur mycket bättre jag mår och sover. Så det är bara win-win egentligen. Men det händer ju inte av sig själv, utan det vill till att man de facto avsätter tid för det och sen också bara gör. Tur ändå att träningen är så rolig!

Idag är det lokala kommunfrågor på agendan och det jag tycker är mest beklämmande med den allmänna debatten i Umeå är att den styrande rödgröna majoriteten har sån motvilja till de som skapar nya jobb och levererar in skatteintäkter. Jag pratar förstås om företagen och näringslivet i Umeå. Det är synd att vänstern inte vill (eller kan?) förstå varifrån skattemedlen kommer och genereras. Men om de får som de vill så ska allt skötas i offentlig sektor och ingen ska kunna äga eller driva sitt eget företag. Så vi jobbar varje dag hårt för att vänstern inte ska få sin vilja igenom.

Idag är det 377 dagar kvar till valet. Det kan inte gå fort nog.

Trevlig måndag!

Så här på sensommaren när det mesta börjar rulla igång så smått, så känns det bra att få en uppdatering även här på bloggen med lite nya bilder. För min del så är det ännu inte helt full fart på alla fronter, mest för att jag gör mitt bästa för att hålla emot 🙂 . Men skämt åsido, så känns det att jobbet rullat igång och det är nu valår för oss. Det är bara drygt ett år till valet och det kan inte komma fort nog i mitt tycke.

Idag kom en opinionsmätning som visar att det är fler som vill ha seriös förändring i landet och där ökade Moderaterna mycket. Trygghetsfrågor, elförsörjning, infrastruktursatsningar, den eskalerande kriminaliteten, kalkbrytning på Gotland som är avgörande för infrastrukturbyggen och annat, jämställdhetsfrågor, ja listan är förstås avsevärt mycket längre än så av saker som det måste ändras på.

Det inspirerar och motiverar förstås och samtidigt som jag är intresserad av att prata om sakfrågor och vad som behöver ändras på i landet just nu, så jag befarar tyvärr att den kommande valrörelsen lär bli rejält smutsig, vilket inte gynnar någon enligt mitt sätt att se det. Men det är ändock ett faktum som man måste förhålla sig till.

Efter sommaren så behövde jag verkligen få en uppfräschning av håret och som alla andra gånger så får jag den bästa servicen av min kompetenta frisör, som dessutom har en fenomenal förmåga att både förstå vad jag menar och även ha egna idéer för mitt hår som jag både trivs med och känner mig bekväm med. Det är en god kompetens och vittnar om ett intresse för kunden som sitter i frisörstolen. Umeå kryllar av fantastiska företagare, entreprenörer och personer med ett stort driv och engagemang. Precis som ”min” frisör!

Denna vecka ligger mitt fokus på infrastruktur mestadels, jag är inbjuden att tala på ett seminarium i Vasa i Finland på lördag där elflyg, fast förbindelse över Kvarken och det nordiska batteribältet ska diskuteras. Bara favoritfrågor om ni frågar mig! Det känns skönt att ha fått den andra dosen vaccin förra veckan och att vaccinpasset nu är nedladdat. Första dosen kände jag inget alls av, men den andra visste var den tog. Några dagar med feber, muskelvärk och trötthet, men sen var jag på banan igen. Det är så många år sen senast jag var sjuk eller hade feber, så den febertermometer som vi hade hemma funkade inte. Det stod på förpackningen att batteriet skulle hålla drygt fem år, så det är länge sen jag behövt använda den.

Nåväl, det var bara några dagar som det var lite krassligt, och nu känns det så bra att vara fullvaccinerad.

Under sommaren så har jag hållit i de dagliga promenadrundorna och kompletterat med rörlighets- och styrketräning, även om det inte har blivit lika många pass av det som under våren och hösten. Men man behöver vila och omväxling i träningen också, och det känns ändå bra att min regelbundna träning under året ger resultat i form av att orka mer. Det var dags för bättre dämpning i träningsskorna, de som jag har nu passar bara för trädgårdsarbete och slit- och släng. Så jag köpte ett par nya skor som jag har sett fram emot att ha till löprundorna, men efter en känning i min gamla marschfraktur så har jag avvaktat med löpningen. Känner mig nästan lite vuxen där en stund 😉 .

Nu är det dags att ta en kopp kaffe och fortsätta med både planering inför hösten och förberedelser inför kommande arbete.

Trevlig onsdag!

Högsommaren börjar gå mot sensommar nu när augusti har gjort sin entré och det är dags att så smått börja summera en riktigt fin sommar. Även om jag ser fram emot en fin sensommar och början på hösten, så känns det i luften att den härliga värme som vi fått njuta av nu börjar övergå i en mer krispig luft. Det gillar jag också och det passar lite bättre med att arbetet nu börjar växla upp igen efter sommaren.

För varje år så tycker jag att jag blir lite bättre på att inte dra igång jobbet för fulla spjäll på en gång, utan försöka – med betoning på försöka – mjukstarta. Än är det långt ifrån fulländat, men steg för steg så 😉 .

I början av juli så gjorde jag och maken en Sverigeresa, i likhet med förra sommarens roadtrip som vi gillade mycket. Man hinner se mycket av vårt avlånga land när man har egen bil och styr både tempo och intresse själv. Huvudmålet för vår resa var att besöka dottern med sambo och det var mysigt att besöka dem i Borås under några dagar.

På väg dit (96 mil från Umeå) så gjorde vi några stopp, i Västerås där vi övernattade och hann med att besöka domkyrkan med anor från 1100-talet. Det är mycket historia i våra kyrkor och jag tycker att det känns mäktigt att veta att man går på samma golv som många av våra historiska företrädare i landet. Man blir ödmjuk inför det.

Innan vi lämnade Västerås så stannade vi till vid Anundshög som är Sveriges största gravhög och dateras till 600-1000 e Kr. Vi fortsatte vår resa mot Borås och pausade en stund vid Husaby kyrka där Olof Skötkonung, som anses vara Sveriges första kristna kung, döptes vid år 1000. Mycket historia blir det alltid på våra resor, oavsett om det är i Sverige eller i Europa.

Borås var ju som sagt min höjdpunkt med besöket hos dottern med sambo, men när vi denna gång hade egen bil och några dagar tillsammans så gjorde vi en utflykt till Marstrand tillsammans. Det är ju så nära till typ allt i södra Sverige!

Och vilken fin dag vi fick i Marstrand!

Extra kul för oss som inte hade besökt Marstrand med Carlstens fästning!

Utöver Göteborg så har jag inte besökt västkusten särskilt mycket, så det var kul att även besöka Smögen med den välkända bryggan.

Så vackert!

Jag var tacksam över att det inte var så mycket folk den dagen som vi besökte Smögen, för det är ju inte så lätt att hålla avstånd just på bryggan om det skulle vara trångt. Men vädret var inte det allra bästa, så det bidrog nog till att vi kunde strosa runt utan trängsel.

När det var dags för ungdomarna att börja jobba igen så körde jag och Anders vidare mot Skåne. Lund, Österlen, Smygehuk, Kivik såg vi på resan. Sa jag att allt i Skåne är så nära? 🙂

Ale stenar som är Sveriges största skeppssättning, var det också häftigt att se och tänka sig hur den fornlämningen har använts som riktmärke och kanske solur under så lång tid. Historia igen 🙂

Gelato och kaffe smakade fantastiskt gott vid havet!

Efter Skåne så tog vi färjan över till Gotland för några dagar och det är sällan som Almedalen har varit så stilla just andra veckan i juli 🙂 . Det var skönt att hinna besöka lite mer av Gotland än man annars hinner med när Almedalsveckan är igång.

Jag har inte besökt Hoburgsgubben sen jag var liten, så det var mysigt att köra runt på Gotland och hinna se en hel del. Sverige är verkligen vackert!

Både jag och maken tycker mycket om att se och uppleva vårt land, men det är ju också alltid skönt att komma hem och sova i egen säng. Juli månad har vi varvat med sköna stunder i solstolen med en bok och med att måla om ett par rum hemma. Vi blev mycket nöjda med resultatet!

Alldeles nyligen så har jag fått hjälpa sonen att komma i ordning i sin nya och större lägenhet som han flyttat in i. Det är så roligt att kunna hjälpa ungdomarna på sina resor i vuxenlivet och följa dem när de utvecklas inom olika områden. Sonen har nu fått en jättefin lägenhet i ett hus som nästan är lika gammalt som vårt, och det är en särskild känsla med hus som har en lång historia.

Sommaren har verkligen varit fin och fyllt på minnesbanken med mycket fin familjetid och upplevelser, så det är dags att så smått dra igång allt jobb igen. Förmiddagen har ägnats åt just det, så nu hejar jag på Sveriges fotbollsdamer i semifinalen i OS!

Trevlig måndag!

Då är det söndag igen och även denna dag ägnas åt jobb och förberedelser. Det är faktiskt lite skönt att det är mulet här i Umeå och inte supervarmt som det är i södra Sverige just nu (men det får gärna komma till midsommar 🙂 ). I alla fall när man behöver stå vid datorn och ägna sig åt att förbereda den kommande veckan som nästan helt ägnas åt fullmäktige. Imorgon måndag är det kommunfullmäktige i Umeå och på tisdag och onsdag är det fullmäktige i Region Västerbotten. Samtliga dagar har förstås budget som huvudtema, precis som det alltid är på fullmäktige innan midsommar.

Inför budgetfullmäktige i regionen så har vi Moderater lagt många förslag i vårt alternativ till budget och regionplan som vi kommer att debattera. Ungefär 96 procent av regionens budget avsätts för hälso- och sjukvård, och för regional utveckling är det då ungefär 4 procent att använda. Men dessa 4 procent hamnar ändå ofta i fokus då det berör frågor som engagerar. Så även mig såklart, och det är förstås en av anledningarna till varför jag är vice ordförande i Regionala Utvecklingsnämnden 🙂 .

Infrastrukturen är en av de frågor som, om man måste rangordna dem, är den mest centrala och den fråga som ger förutsättningar till all annan regional utveckling. Fungerande infrastruktur är grunden för etableringar i näringslivet, för att människor ska kunna arbetspendla, för att gods till och från länet ska kunna levereras, och all annan utveckling. Därför engagerar det mig väldigt mycket. Det är liksom inte själva rälsen eller asfalten som i sig är det intressanta, utan för att det ger möjlighet för människor att kunna resa och träffas för att skapa smarta idéer, utveckling och jobb. Det är samma sak med den digitala infrastrukturen som är lika viktig och som vi menar borde vara en del av den nationella infrastrukturen.

Sen att jag gillar att flyga, att köra bil och att resa över huvudtaget, ja det är ju en bonus som jag ser det. Jag är vald till vice ordförande för Kvarkenrådet EGTS (europeisk gruppering för territoriell samverkan) och genom det så får jag möjlighet att jobba ännu mer med dessa frågor. Där är allt som pågår inom elflyget mycket intressant och från vår sida så driver vi Moderater frågan om att vi ska initiera en nordisk elflygstrategi. Det kommer att vara ett av framtidens miljövänliga sätt att resa i våra geografiskt stora regioner och kommer att få stor betydelse för våra regionala flygplatser.

Frågan om en fast förbindelse mellan Umeå och Vasa är en fråga som vi har drivit länge, mer än trettio år, och nu finns det ett starkt internationellt intresse för denna fråga, och i Kvarkenrådet har vi tagit initiativ till en gedigen förstudie för att kunna avgöra om det blir möjligt framöver. Så spännande att få vara med om den utvecklingen!

Men hörni, den kanske allra gladaste händelsen sen senast är ju att det äntligen blev min tur att få första dosen vaccin! I torsdags var det min tur och det var roligt att se hur väl det löpande bandet funkade på Nolia och hur smidigt allt gick. När jag kom hem med min vaccinationslapp ifylld så skrev jag in dagen för min andra dos i almanackan, men såg samtidigt att det inte stod vilket klockslag som jag fått för den. Jag skulle kunna misstänka att det borde vara samma tid som för den första dosen, men det måste jag kolla upp såklart. Det kändes fantastiskt att vara ett steg närmare fullt vaccinerad!

Veckan har annars präglats av hälso- och sjukvårdsfrågor, överläggningar med EU-beredningen på SKR och lite annat. Ikväll väntar även ett extra gruppmöte som blir det sista innan sommaren. Och så EM-fotbollen såklart! Jag var rätt nöjd över att jag inte hade något inbokat sammanträde på fredag eftermiddag då det var dags för Sveriges match mot Slovakien. Nu ska vi fortsätta heja fram dem på onsdag kväll i matchen mot Polen förstås!

Imorgon blir det förstås även intressant att se om misstroendeomröstningen mot sittande regering kommer att fälla densamma, eller hur det kommer att gå. Vad jag tycker om den nuvarande regeringen är ju ingen hemlighet direkt, vi jobbar ju varje dag för att byta styret både nationellt, regionalt och lokalt. Men den som lever får se och nu är det upp till vänsterpartiet att löpa linan ut imorgon. Ni kan lita på att nyhetskanalerna är fullt bevakade från min sida i alla fall 🙂 .

Trevlig söndag!