Tack för förtroendet! I lördags höll Moderaterna i Västerbotten nomineringsstämmor till riksdagen, regionen samt kommunen och fastställde valsedlarna inför valet 2022. Precis som under denna mandatperiod så fick jag förtroendet att stå på andra plats på den södra valsedeln till Region Västerbotten. Det känns bra och jag ser verkligen fram emot att kunna fördjupa mig ännu mer i de regionala utvecklingsfrågorna såväl som vård och omsorg. Det är frågor som berör och kommer nära västerbottningarna och jag kommer att göra mitt bästa för att vi ska få till ett maktskifte på såväl nationell, regional som kommunal nivå. Det behövs helt enkelt.
Det är också så glädjande att partiaktiva i hela länet sätter laget före jaget och att vi har en god stämning där vi drar åt samma håll. Inspirerande helt enkelt!
Efter de tre nomineringsstämmorna igår så valde jag och Anders att äta en bit mat på stan, både för bra samtal och något gott i magen. Sen blev det lite godis också, sötsuget fick vinna och så var det ju ändå lördag 🙂 . På väg hem så slank vi in på Åkerbloms bokhandel för att se om det fanns något som skulle få följa med hem.
Och det finns det ju förstås alltid! Jag har sett en hel del bra recensioner om denna bok av Läckberg/Fexeus och ser fram emot en stunds underhållande avkoppling när det blir dags att läsa den. Läckberg har jag läst en del av tidigare genom åren, så det blir kul att se hur det kommer att skilja sig åt nu när hon skriver tillsammans med Fexeus.
Idag är det regn i luften fast ändå ganska behaglig temperatur ute. September är ju bästa månaden som ni vet, även när det regnar. Jag och maken har spelat badminton i ett par timmar och det börjar kännas i kroppen ska jag erkänna. Skönt och roligt med en svettig genomkörare och vet ni, idag så VANN jag en av våra matcher!
Beror säkert mycket på mina nya badmintonskor 😉 . Men skämt åsido så är det stor skillnad för fötterna med skor som är avsedda för ändamålet. Dessutom i bästa färgen! Vi fick båda springa en hel del och vi börjar få till ett hyfsat spel, även om det bara är tredje gången och att det var trettio år sen senast… Men det är kul och bra träning, det är det viktigaste. Och att göra det tillsammans förstås.
Eftermiddagen har sen ägnats åt förberedelser inför den kommande veckans jobb och nu märks det tydligt att tempot skruvas upp rejält. Det blir svårare för varje vecka att hitta luckor för träning, men jag har bestämt mig för att verkligen försöka prioritera det, helst varje dag i någon form. Sen återstår det att se om det lyckas, men skam den som ger sig. Nu blir det en stunds inläsning innan jag stänger datorn för idag.
Trevlig söndag!
