Milano, historia och aktuella miljöfrågor

Igår kväll kom jag hem efter ett par dagars sammanträde med Regionkommitténs utskott ENVE (energi, miljö och klimatfrågor) som denna gång hölls externt i Milano. Sammanträdena hålls vanligtvis i Bryssel, men en gång per år förläggs sammanträdet någon annanstans i Europa.

Det blev en tidig revelj för min del på onsdag morgon för att hinna med morgonplanet från Umeå och efter en ovanligt smidig resa så landade jag i Milano strax efter lunch. Så jag fick några timmar till promenad i staden under onsdagseftermiddagen.

Jag besökte den mäktiga katedralen Il Duomo och den tog nästan andan ur mig när man kom in. Jösses så stor den var. Kyrkor och katedraler berättar så mycket om historien och det har alltid fascinerat mig. Så det är alltid ett givet besöksmål för min del på nya platser.

Det finns så otroligt fascinerande detaljer i sån riklig mängd att man skulle ha behövt flera timmar enbart för att hinna titta på allt närmare. Vilka fantastiska hantverk!

Bilderna gör dem inte riktigt rättvisa, så om du får chansen att besöka världens näst största gotiska katedral så rekommenderar jag det varmt. (Den största finns i Sevilla.)

Katedralen är 157 meter lång och rymmer 40 000 människor, så det är lätt att förstå att man kan känna sig liten när man går där inne.

Enbart alla glasmålningar skulle förtjäna flera timmars besök.

Under kyrkan pågår arkeologiska utgrävningar som var väldigt intressanta att titta på. Med tanke på att katedralen byggdes från 1300-talet till 1800-talet så finns förstås vansinnigt mycket historia inbyggt i detta.

Jag avslutade mitt besök på Il Duomo med att ta mig allra högst upp på taket, roof top visit. Som ni vet så är jag ju rejält höjdrädd så benen darrade skapligt när jag väl kom ner igen. Men det var förstås imponerande att se Milano från ovan och alla fantastiska skulpturer och utsmyckningar på katedralen, det är inte enbart inuti som de har otroliga konstverk.

Efter att ha promenerat runt i staden några timmar så avrundade jag med – förstås – en pizza på uteservering. Ni vet, when in Rome… fast Milano funkade ju lika bra 😉 . Suveränt god!

Givetvis besökte jag även den vackra gallerian alldeles vid Piazza Duomo, också den med anrik arkitektur. Så vackra byggnader!

Torsdagen blev en intensiv mötesdag som inleddes med gruppmöten för EPP i vansinnigt vackra lokaler med lång historia.

Palazzo Marino som ligger i centrala Milano på Piazza della Scala, har varit Milanos stadshus sedan 1861 och byggdes på 1500-talet. I dessa fantastiska lokaler håller kommunfullmäktige i Milano sina sammanträden. Wow!

I detta rum (som var svårfotograferat pga belysningen) höll vi vårt gruppmöte och jag fick förtroendet att leda EPP-gruppens överläggningar och vara politisk samordnare innan utskottet inleddes.

Vilka gobelänger och utsmyckningar i detta fantastiska rum!

Efter morgonens sammanträden så förflyttade vi oss under några minuter till andra sidan Piazza Duomo för utskottets överläggningar som sedan pågick hela dagen. Aktuella och intressanta frågor diskuterades och så var det extra trevligt att EPP-kollegan Rafal Trzaskowski valdes till ordförande för utskottet. Han är borgmästare i Warszawa och har bland annat varit ledamot i Europaparlamentet samt Polens förvaltnings- och digitaliseringsminister tidigare, så han har gott om erfarenheter som kommer väl till pass.

Som alltid är det borta bra men hemma bäst för min del, men att resa för att uppleva nya saker är viktigt för att skapa nya erfarenheter och kunna utveckla både sig själv och få nya tankar, idéer och inspiration.

På flygen hem så var det skönt att ägna sig åt lite stickläsning, det vill säga ljudbok i öronen och handarbete i händerna. Perfekt kombo tycker jag! Särskilt roligt med lite utmanande spetsmönster så man får tänka till lite också 🙂 .

Idag är det en solig höstlördag och om en stund så blir det en längre sväng ute tillsammans med Anders, och vi unnar oss en ledig lördag. Imorgon väntar i vanlig ordning förberedelser inför den kommande veckans arbete, med sammanträde i regionfullmäktige, gruppdag med den moderata regiongruppen, regionala utvecklingsnämnden, rapportörsmöte med Europaforum Norra Sverige och så ska jag tala om infrastruktur i Bryssel fast online under European Weeks for Regions and Cities som pågår hela nästa vecka.

Men det är morgondagens arbete, nu tar vi lite ledigt.

Trevlig lördag!

Comfortzone i Bryssel

Jag hade delvis rätt i att oktober inte skulle vara riktigt lika hektisk som september, men det kommer ändå ganska nära. Dock så är jag tacksam över att jag har mycket att göra och sånt som jag tycker om att göra, det är en förmån. Förra söndagen satt jag och jobbade nästan hela dagen med de sista förberedelserna och inläsningen inför mitt uppdrag i Bryssel som jag hade i tisdags.

Jag var en av fyra talare på ett seminarium under European Week for Regions and Cities, EWRC som förkortningen är. Rubriken på mitt anförande under eftermiddagens pass var ”Infrastructure for transition in sparsely populated areas – how the EU can best support”. Det blev en bra eftermiddag och bra debatt och diskussioner både under själva seminariet med de övriga talarna som kom från norra Norge, norra Finland och Skottland.

Att tala kräver ofta en hel del förberedelser, jag vill gärna sätta mig in i de olika områden jag ska tala om dels för att jag är intresserad, dels för att jag tycker att det är viktigt att de som avsätter sin tid för att lyssna också förhoppningsvis ska känna att de får med sig något. Så ju kortare tid man har till förfogande för ett tal, desto mer tid brukar det gå åt till förberedelser innan. Sen är jag ju så funtad att jag inte vill tala bara för att det inte ska vara tyst, utan jag vill gärna ha något att säga när jag ska tala. Det tycker jag också är respekt mot de som lyssnar. Sen är det ju också så att de allra flesta inte misstycker om man får någon minut tillgodo heller, istället för att dra över sin talartid 😉 .

För min del så blir det också en extra nivå av förberedelser som ska till när jag ska hålla tal på engelska, särskilt med formuleringar och faktauttryck. Det är ju också i närheten av gränserna för ens egen comfortzone men oj så roligt det var! Att tala om viktiga saker som infrastruktur i norra Sverige i en europeisk kontext är verkligen stimulerande.

I måndags flög jag till Bryssel och under tisdagen var det maxad fart i Regionkommitténs regi, så jag kan enkelt erkänna att jag somnade hårt på tisdag kväll efter mina insatser. Sen blev det en tidig morgon med flygbuss till Zaventem airport som Bryssels flygplats heter, och sen flyg via Stockholm hem till Umeå.

Det är enkelt att förstå vikten av fungerande kollektivtrafik oavsett det handlar om flyg, tåg eller buss. I synnerhet om man som jag bor i norra Sverige i norra Europa. Det handlar om vikten av ett sammanhållet Europa, likväl som ett sammanhållet Sverige. Då är tiden för resande och kommunikationer väldigt viktig och det är en av anledningarna jag verkligen värnar flyget för resande när man som vi har långa avstånd.

Och nej, det betyder inte att klimatfrågan ska förnekas, men det är ju samtidigt så att flyget står för tre procent av utsläppen, och det händer mycket i teknikutvecklingen inom det området för att minska utsläppen. Så om samtliga sektorer globalt tar sitt ansvar så går detta att lösa. För det krävs forskning, teknikutveckling och ökat samarbete på alla nivåer. Istället för att ägna sig åt plakat- och symbolpolitik så förespråkar jag konkreta åtgärder som baseras på kunskap och fakta.

Trevlig söndag!

 

Bryssel, Brexit och diskussion om desinformation

Igår reste jag till Bryssel för ett par dagars utskottsmöten i Regionkommittén. Jag hade en relativt kort tid mellan flighterna i Stockholm men eftersom jag bokade resan som en helhet och SAS själv föreslog den, så utgick jag förstås från att jag skulle hinna.

Vilket man i vanliga fall gör. Igår började resan i Umeå med att det aviserades en tio minuters försening och redan där började jag förbereda mig mentalt på att få skynda mig på Arlanda. I slutändan blev flyget från Umeå försenat med fyrtio minuter, men ”tursamt” nog så blev sista flyget till Bryssel också försenat med en halvtimme.

Tur för mig, för igår satte jag personligt rekord på att springa från inrikes till utrikes via säkerhetskontrollen och till gaten på smått otroliga (och svettiga) sju minuter. Ja ni hörde rätt, SJU minuter. Med blodsmak i munnen (det blev ju liksom ingen uppvärmning och inga löparskor hade jag heller) så hann jag i tid och med flighten. Heja!

Det var skönt att checka in på hotellet i Bryssel och varva ned med läsning av handlingar inför denna vecka och även få en lugn morgon helt utan stress.

Idag har det varit sammanträde i ”mitt” utskott som är CIVEX och det blev intressanta diskussioner om Brexit (stående fråga i alla sammanhang) och även om åtgärdsplan för desinformation. Hela frågan om fake news är ständigt pågående och det är rejält svårt att komma åt det. Jag tänker att det man själv kan bidra med är att inte sprida saker som man inte vet är sanna eller var de kommer ifrån.

Alla har vi ett ansvar för detta och samtidigt för att hålla debatten i samhället levande och på en rimlig nivå. Det uppskruvade tempot och ofta hetsiga tonläget som man ser i olika frågor gynnar inte alltid ett samtal om viktiga samhällsproblem. Det är bekymmersamt.

Imorse strålade solen fastän det var ganska kyligt, men framåt dagen så ökade värmen och här har våren kommit en bra bit på vägen. Jag har ytterligare ett utskottsmöte här imorgon innan det är dags att åka hem, så jag packade ner löparskorna och träningskläderna och hoppas få nån stunds rörelse senare idag. Det är även ett trevligt sätt att se olika städer och sol och värme är ju även välkommet.

Trevlig måndag!