EU

Nytt toppuppdrag!

Publicerat den av agrenwikstrom

Oktober kom och gick som det känns, med nästan samma hastighet som september. Som ni vet så tycker jag mycket om att skriva, kanske särskilt här på bloggen. Kanhända kommer jag att försöka göra kortare men mer frekventa uppdateringar, men så känner jag ju mig själv och vet att när jag väl ställer mig vid tangentbordet och loggar in på bloggen så blir det lätt längre uppdateringar. Men, den som lever får se och bloggen är och har alltid varit en stund för mig själv att pausa och summera det som hänt sen senast.

Så vi får väl se hur det blir, men oaktat det så är jag glad över den respons som jag får från många av er som läser om det jag pysslar med. Tack för det!

Det kändes väldigt roligt att se nyheten om att Sveriges finansminister och goda vännen Elisabeth Svantesson utnämndes och valdes till det nya toppuppdraget som ordförande för Världsbankens och IMF:s gemensamma utvecklingskommitté! Vi lärde känna varandra för mer än tjugo år sen och det är så kul att se hur Elisabeth fortsätter att imponera med sin kompetens (och sitt goda humör) och det var som alltid riktigt roligt att hinna ses en stund i Stockholm för lite mer än en vecka sen. Grattis Elisabeth!

Arbetet rullar på med ett relativt högt tempo inom de flesta områdena, vilket passar mig fint. Jag har inlett mitt formella arbete med det yttrande som jag utsågs till rapportör för i Regionkommittén och som tidigare rapportörskap så kommer även detta att få karaktären av intervallarbete, i meningen att det kommer mer intensiva perioder inför de beslutade deadlines som finns framöver. Den närmsta deadlinen ligger mindre än tre veckor fram, men sammanfaller med en hel del annat jobb såväl nationellt som europeiskt. Ungefär som det brukar vara alltså 🙂 .

När hösten hittills har varit mild med vackra dagar så har jag och maken försökt prioritera utomhusmotion, som längre promenader. Vänortsparken här i Umeå är en av många vackra parker i staden och när himlen är klarblå med en strålande höstsol, så är det bara att stanna till en stund och njuta av det.

Vintern står för dörren och det känns bra att ha bytt till vinterdäck på bilen för snart ett par veckor sedan. Under devisen om man inte är förberedd så är man oförberedd 😉 .

Denna vecka är det höstlov för skolbarn och -ungdomar, och det brukar märkas även i viljan att boka in olika möten. Det skapar lite tid och andrum för att komma ikapp lite, både administrativt och på hemmaplan. Inte mig emot. Igår var det kommunfullmäktige här i Umeå, så veckan är inte helt utan uppdrag.

I förrgår började jag läsa denna bok av Lena Andersson, och jag har halvvägs genom den insett hur välgörande det är att läsa en bok med sådan underbar språkbehandling. Ja, även innehållet är förstås också bra, även om jag inte är klar med den än 🙂 , men språket..! Läs den.

Som ni vet så brukar jag ju som oftast ha ett handarbete på gång, och när man hittar mönsterkonstruktörer som verkligen tycker om att sticka själva så är det en fin stund. Även om mönstret är på danska (vilket förstås skapar en extra utmaning), så är det relativt lätt att följa och när man väl har fått in rytmen i stickningen så är det en fin avkoppling. Detta ska bli en kofta så småningom.

Dags för en kopp kaffe!

Trevlig tisdag!

Nordiskt och europeiskt samarbete

Publicerat den av agrenwikstrom

Helt plötsligt (känns det som) så är vi inne i september månads sista dag och oktober står för dörren. Idag är det en vacker höstdag i Umeå samtidigt som kommunfullmäktige genomförs, men att se solen från en klarblå himmel från sammanträdeslokalen är inte så dumt ändå.

Vädret påminner om det som vi fick njuta av under vår weekend på Island för en vecka sedan, helt sagolikt vackert!

Vi firade kristallbröllop och våra första 15 år med fantastiska upplevelser i den isländska naturen, som här i Skógafoss vattenfall då solen bjöd på den starkaste regnbåge jag någonsin har sett. Nästan så att man skulle kunna röra vid den.

Seljalandfoss vattenfall

Vissa bilder behöver ingen förklaring, som här i Brúarfoss med så vackert vatten. Vi fick också uppleva Strokkur geysir som med jämna och korta mellanrum bjöd på aktiva utbrott.

Det var energigivande att besöka våra nordiska grannar för tredje gången och få ta del av en unik naturupplevelse. Vi hyrde bil och körde själva runt mellan olika naturfenomen och kunde komma riktigt nära på många ställen. Det var definitivt inte sista gången vi besöker Island!

Sensommaren och hösten har hittills innehållit mycket arbete, och en hel del nordiskt samarbete, bland annat i Kvarkenrådet där jag är vice ordförande. Det finska Trafikledsverket (motsvarande Trafikverket i Sverige) har fått ett regeringsuppdrag att utreda förutsättningarna för en fast förbindelse mellan Sverige och Finland i Umeå och Vasa, och de besökte Umeå och Vasa under ett par dagar för att på plats bilda sig en uppfattning om detta. Jag fick då möjligheten att tala om detta från ett svenskt perspektiv i en nordisk kontext. Det blev också många goda samtal under dessa dagar, då vi åkte över till Vasa med världens mest miljövänliga färja, Aurora Botnia.

Från vänster: Janne Leino, chef Helsingfors EU Office; Finlands klimat- och miljöminister Kai Mykkänen; Leena Ylä-Mononen, VD för Europeiska miljöbyrån; fd Ordförande Regionkommittén och EPP-kollegan Markku Markkula; och jag

I torsdags höll ENVE-utskottet i Regionkommittén EU sitt externa möte i Esbo, Helsingfors. Jag blev under sammanträdet utnämnd till rapportör för ett kommande yttrande i Regionkommittén. Mycket roligt!

Jag ska arbeta under rubriken ”Samla offentliga och privata resurser för ett bättre genomförande av Green Deal-politiken på lokal och regional nivå”. Nu är ju rubriksättning inte alltid en helt enkel sak, så med andra ord ska jag ta fram ett ställningstagande för Regionkommittén till hur kommuner och regioner inom EU – i samarbete med det privata näringslivet – ska kunna underlätta genomförandet av den europeiska gröna given. Den gröna given är ett paket med politiska initiativ som bl.a. ska bana väg för grön omställning i EU, samtidigt som man upprätthåller och stärker EU-industrins innovations- och konkurrenskraft.

Det handlar inte i första hand om finansiering, utan hur man i EU:s medlemsländer på lokal och regional nivå ska kunna underlätta för det privata näringslivet och hitta synergier för att företagen ska kunna bidra i det regionala och lokala omställningsarbetet. Det kan handla om att identifiera och undanröja olika former av byråkratiska hinder, men också att påvisa goda lokala exempel på samarbeten mellan privata företag och offentliga aktörer.

Eller med andra ord, hur vi ska kunna få igång synergier mellan näringslivet och offentlig sektor i de frågor som inte handlar om pengar, utan att kapa trösklar för att omställningen ska kunna komma igång utan parallellt eller motverkande arbete. Så roligt det ska bli!

När sammanträdena och slutkonferensen var avslutade i Esbo, så fick jag möjligheten att träffa Finlands EU- och ägarstyrningsminister Joakim Strand på regeringskansliet. Tillika en god vän sedan länge, och det blev i vanlig ordning många goda samtal om samarbete på en europeisk och nordisk nivå, allt med vår gemensamma Kvarkenregion som fond. Tack för besöket och samtalen Joakim!

Jag har också hunnit med att fylla år och när man får såna vackra blommor blir man ju alltid glad! Att kunna fira med nästan hela familjen samlad är den finaste presenten. Underbart!

Trevlig måndag!

Vatten-, energi- och avfallsfrågor på europeisk nivå

Publicerat den av agrenwikstrom

Nu knackar inte sommaren längre på dörren, utan är verkligen här med ljuvligt ljusa dagar och kvällar, delvis också nätter just nu och det är bara att njuta i fulla drag.

Sen sist vi sågs här så har EU-valet genomförts, en hel radda jobbmöten i vanlig ordning, brorsdottern har fyllt 18 år och jag har jobbat rätt hårt med att få till intressanta uppdrag inför hösten på EU-nivå. Mer om det lite senare.

I skrivande stund väntar jag på nästa flight till Bryssel för terminens sista utskottsmöte innan sommaren. Har en del spännande överläggningar som jag ser fram emot 😊.

Förra veckan genomfördes terminens sista plenarsession i Regionkommittén i Bryssel och jag fick tala som företrädare för EPP om vattenfrågorna och vikten av att se dem i en helhet. Det handlar om torka, översvämningar, dricksvatten och sanitet. Men också fossilfri energi i form av vattenkraft. Vatten känner som bekant inga gränser och det är viktigt att minska föroreningar, PFAS, bekämpningsmedel och andra farliga ämnen. Därför är det viktigt att olika lagstiftningar inom vattenområdet inte krockar med varandra.

Jag avslutade med att säga: ”Vänner, vi har löst svåra frågor förr, och vi kan göra det igen genom att främja forskning och innovation på vattenområdet med ambitionen att bli världsledande inom hållbar och vatteneffektiv teknik. Och låta den lokala och regionala nivån få förutsättningar att lösa vattenfrågorna med relevanta medel för intressenter inom vattenområdet.”

Men innan plenarsessionen förra veckan, så inledde jag densamma med att resa till Marseille i Frankrike för att få öppna konferensen och hålla ett key note-tal och i egenskap av jurymedlem och för Regionkommitténs räkning dela ut ett pris i EWWR (European Week for Waste Reduction). ”Europa minskar avfallet” med fokus på avfallshantering och förebyggande av avfall och därigenom också minska halterna av farliga ämnen.

Jag sa i mitt tal: ”70 % av EU:s lagstiftning berör lokal och regional nivå. Detta är en möjlighet att driva på för reducering av avfall, eftersom det bästa sättet att hantera avfall är att minska detsamma. Det är mycket viktigt att de lokala myndigheterna är motiverade, samordnade och villiga att göra avfallshanteringen cirkulär.”

Marseille bjöd på +30 grader även sent på kvällen, och när man inte är ledig och kan ligga med en bok i skuggan vid en pool, så är det faktiskt nog så varmt för min smak. Onsdagsmorgonen blev det att stiga upp kl 04 för att ta morgonplanet till Bryssel för plenarsessionen, så när jag kom hem och maken hämtade mig sent på torsdag kväll så var det så skönt att få somna i egen säng. Som det alltid är.

Veckan dessförinnan inledde jag med att köra till Luleå på måndag eftermiddag för att hinna fira pappa som fyllde år på tisdagen, och det var så mysigt att hinna ses en stund innan det var dags för mig att köra till Arjeplog för beslutsmöte med Strukturfondspartnerskapet i Övre Norrland. Efter mötet körde jag hem och med enkel väg på drygt 325 km så är det lätt att konstatera hur viktigt det är med god infrastruktur och fungerande kommunikationer. Eller egen bil som är vardagen för oss i norra Sverige.

Direkt efter mötet vid Sveriges djupaste sjö, Hornavan i Arjeplog, så var det dags att bege sig till Valle d’Aosta i de italienska alperna för externt möte i ENVE-utskottet i Regionkommittén. Vi fick ett mycket intressant besök i deras vattenkraftstation och förutsättningarna på hög höjd, som påminner en hel del om kallt klimat som vi har i norra Sverige.

Man är ju sällan så moderiktig som med en skyddshjälm på sig 😉, men säkerheten går ju självklart och givetvis först. Huset bakom mig är vattenkraftstationen, och det är ju också viktigt för samhället att även funktionella byggnader är vackra.

Det blev såväl viktig och matnyttig kunskap, som samtal om fördjupat samarbete mellan våra olika regioner. Det kommer att behövas om vi ska lyckas med den gröna omställningen och att fossilfri energi kan fortsätta produceras och levereras.

Så mina arbetsveckor den senaste tiden har präglats mycket av vatten, energi och avfallshantering. Det är frågor som verkligen berör den lokala och regionala nivån, men också den nationella och europeiska. Som ni vet så gillar jag ju just att frågorna hänger ihop och att få jobba med dem på flera olika nivåer.

Sent imorgon kväll hoppas jag på att flighterna går i tid så jag kommer hem när det är planerat, sen blir det lite lugnare tempo resten av veckan innan det är dags att så småningom varva ned helt inför sommaren. Det ska blir skönt och välbehövligt att hinna läsa böcker, träna, umgås med familjen och bara vara. Sommar helt enkelt!

Trevlig måndag!

Nytt geopolitiskt läge, infrastruktur och nordiskt samarbete

Publicerat den av agrenwikstrom

De senaste dagarna har varit varma och soliga, och ljuset som denna tid på året nästan är dygnet runt (inte riktigt, men man ska ju sova på natten också ;)) är så efterlängtat och välkommet!

Förra veckan genomförde Kvarkenrådet EGTS sedvanligt årsmöte, denna gång i Karleby (Kokkola), Finland, och det var trevligt att träffa våra finska vänner för goda samtal och samarbeten. Rekordstort intresse och årsmötet kombinerades med ett energiseminarium och sedan besök på Kokkola Industrial Park.

Innan middagen så fick vi tillfälle att se lite av Karleby även från vattnet vilket var trevligt, i synnerhet i det fina vädret. Personligen var jag faktiskt rätt nöjd med att jag fixade att hålla tacktalet efter maten på middagen, inte bara på svenska och engelska, utan även på finska. Lite utanför min komfortzon, men man får bara försöka så gott man kan på finska. Det tar sig, sakta men säkert 😉 .

Igår fick jag möjlighet att tillsammans med Mathias Lindström, direktör på Kvarkenrådet EGTS, och Ole Kolstad, adm direktör Rana Utvikling, under ledning av Lotta Rönström, senior adviser North Sweden European Office, tala om infrastruktur (what else liksom 😉 ). Mötesplats Lycksele, eller MPL24 som vi också kallar det pågår i två dagar.

Det blev ett bra samtal under rubriken ”Nytt geopolitiskt läge – vad ställer det för krav på infrastrukturen?”. Jag var inbjuden att tala i min roll som vice ordförande i såväl Regionala Utvecklingsnämnden, som dito i Kvarkenrådet EGTS och Scandria Alliance. Så med Sverige, Finland och Norge på scenen, så tryckte vi extra på vikten av vårt nordiska samarbete.

EU-valet står för dörren och det blir förstås en hel del kampanjande inför detta, att rösta är viktigt och självklart så jobbar ju jag för att vi ska bli ännu fler Moderater i Europaparlamentet, för att få saker gjorda i den största partigruppen, EPP.

9 juni är det val, och förtidsröstningen inleddes 22 maj så om du inte redan har röstat så är det enkelt och smidigt att göra det. Och såklart, gärna på Moderaterna 🙂 .

I tisdags kväll gick Vårruset av stapeln i Umeå, och det blev en fin kväll tillsammans med dottern. Varmt och skönt väder och en skön löprunda på en halvmil. Underbart! Varierad terräng och fina spår med start på Mariehemsängarna.

Ni vet ju att jag gillar att läsa och egentligen alltid har gjort det, och sen senast vi sågs här så har jag läst dessa titlar. Honungsfällan och Skaparen gav båda ruggiga stunder, men av helt olika karaktär. Där Skaparen är fiktiv så var Honungsfällan allt annat än det. Bra läsning! Just nu har jag kommit halvvägs i Rummet i jorden, som är del två i serien Blodstormen. Del ett av den nästan sträckläste jag, bra tempo och välskriven.

Om en stund är det dags för diskussion under rubriken ”Ett starkare norra Sverige med NATO” och jag ser fram emot att lyssna på den. Sen avslutas konferensen och det väntar några andra överläggningar för min del innan vi kör hemåt till Umeå i eftermiddag. Imorgon bitti väntar tidig revelj för att ta morgonplanet till Stockholm för möte i Politikerforum, där två politiker från alla regioner i landet träffas för att ha överläggningar med regeringsföreträdare om aktuella frågor.

Trevlig torsdag!

Många dimensioner av livets variationer

Publicerat den av agrenwikstrom

Ljuset har verkligen återvänt och det är ljuvligt att det ljusnar tidigt på morgonen och inte blir mörkt förrän sent på kvällen, och än är det bara början på den ljusa årstiden. Än så länge tvekar våren och det är rejält med snö kvar som också ska smälta bort, men precis som vanligt så brukar det gå fort när det väl börjar tina.

Cykeln är framtagen och nu väntar inga bilfärder norrut på ett tag för min del, så snart blir det däckbyte också. Det är fortfarande kallt på nätterna och ingen direkt värme i luften, men denna årstid så kan ju det ändras väldigt snabbt. Aprilvädret gör skäl för namnet som vanligt 🙂 .

Det har varit rätt mycket som har hänt sen senast, och ett relativt flitigt resande för olika möten, överläggningar och diskussioner har jag ägnat mig åt. EPP-familjen i EU som Moderaterna tillhör har haft kongress i Bukarest, Rumänien, där Ursula von der Leyen valdes till EPP:s toppkandidat inför EU-valet som stundar i juni.

Den svenska moderata delegationen på EPP-kongressen var större än så här, men det var inte lätt att få alla på samma plats samtidigt 🙂 . Mycket trevligt att träffa vänner och kollegor från både Sverige och stora delar av Europa för goda samtal och skratt!

Tillsammans med vännen och kollegan Jelena Drenjanin, som är vice ordförande i EPP i Regionkommittén, så fick vi goda samtal med Emil Boc som tidigare varit premiärminister i Rumänien och nu är borgmästare i Cluj-Napoca på hemmaplan, och är en av våra ledande företrädare i Regionkommittén i EU som jag är övertygad om att vi kommer att få se mycket av framöver på europeisk nivå. Dessutom alltid supertrevlig och konstruktiv!

Att politik verkligen är på allvar och spelar roll blev väldigt tydligt då vi diskuterade vikten av samarbete och att stärka EU. Ett starkt möte var med Oleksandr Sienkevytj, Mayor i Mykolaiv, Ukraina. Kollegan och vännen Jelena Drenjanin har jobbat mycket med det östliga partnerskapet och har djupa kunskaper om det, vilket är viktigt i arbetet på alla nivåer men särskilt i Regionkommittén i EU.

Engagemang och kunskap är viktigt och lägger god grund för samtalet under rubriken ”Local dialogue on EU enlargement. Local authorities in support for Enlargement as a strategic investment in peace, security, stability and prosperity in Europe.” Samarbete och goda relationer är nyckeln för utveckling och fred. Vi är mer lika än olika.

I mitten av mars gick det tionde European Summit of Regions and Cities av stapeln i Mons, Belgien. Det centrala diskussionsämnet här var det kommande EU-valet och sammanhållningspolitiken framöver, hur vi ska fortsätta att minska skillnaderna mellan olika regioner inom hela EU för att alla ska kunna utvecklas på bästa sätt efter sina förutsättningar. Genomgående var det tydligt att budskapet var leave no one behind, alltså att inga regioner ska lämnas att klara sig själva inom unionen.

Egentligen finns det väl bara ett ord för att Sverige blev fullvärdig medlem i Nato – äntligen!

Sen senast vi sågs här på bloggen så har vi haft en del sorg, svärmor gick bort och trots att det blev ett fint avsked så är det så sorgligt och ledsamt. Det spelar ingen roll att hon blev 90 år, vi hade alla sett fram emot många fler år tillsammans, men så blev det inte.

Hon älskade blommor, så det kändes fint att få säga hej då med vackra blomarrangemang som en sista hälsning. Det är förstås en del av livet som alla går igenom, men det spelar liksom ingen roll ändå, sorgen får ta sin plats och ljusa minnen kommer fram tillsammans.

Mitt i sorgen så fick vi också fira att svägerskan fyllde 60 år, så den senaste månaden har verkligen bjudit på många dimensioner av livets variationer. Igår kom jag hem efter ännu en begravning, av moster som också fick ett långt liv. Det blev också ett fint avsked, och trots att det var en sorglig anledning så var det samtidigt trevligt att träffa släkt och vänner som man ser allt för sällan. Hur klyschigt det än kan låta, så ger begravningar tid för reflektion och att tänka en stund i stillhet över vikten av att leva och vad som är viktigt i livet. Det borde man nog tänka på oftare.

Imorgon väntar länsförbundsstämma här i Umeå och det ska bli trevligt att träffa moderata kollegor från hela länet. Nästa vecka är det dags för regionfullmäktige och en hel del annat jobb. Mer om det senare.

Trevlig fredag!

Stockholm, Bryssel, infrastruktur och arga bönder

Publicerat den av agrenwikstrom

Så är årets kortaste månad inledd och min jul och januari månad har innehållit såväl vila och avkoppling med familjen, som en hel del arbete med i huvudsak infrastrukturfrågor. Egentligen helt otroligt att det redan är första februari om ni frågar mig. Men så är det nog när det händer mycket samtidigt, och i år har jag faktiskt för första gången på många år varit ledig och hemma över julen.

I skrivande stund är jag i Bryssel för plenarsession i Regionkommittén, men veckan inleddes med kommunfullmäktige i Umeå som jag fick smita lite tidigare ifrån för att hinna med flyget till Stockholm. I måndags kväll smygstartade den 34:e upplagan av Västerbotten på Grand i huvudstaden med möten och mingel.

Under invigningsdagen av Västerbotten på Grand så deltog jag i akt 2 under rubriken ”The New North, transportsystemet i norra delen av Norden i ljuset av den förändrade geopolitiska situationen”. Som synes så blir jag engagerad när jag får tala om infrastruktur, gränsöverskridande samarbete och utveckling av vår gemensamma region i Kvarkenområdet 😉.

Extra roligt med så många goda samtal både före och efter insatsen på scenen, och herrarna som deltog i samtalet är precis som jag ledamöter i Kvarkenrådets styrelse. Svenskt-finskt samarbete sedan mer än femtio år i organiserad form. 🇸🇪🇫🇮

Joakim Strand, till vardags riksdagsledamot i Finland, är precis som jag vice ordförande i Kvarkenrådet EGTS där vi har jobbat tillsammans under många år nu. Goda relationer är förutsättningen för fördjupat samarbete där tillit är nyckeln. Vi litar helt enkelt på varandra och att vi har samma gemensamma vision och målsättning i vårt gränsöverskridande samarbete.

Förra veckan var det sammanträden på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Där fick jag föredra EU-beredningens ärenden och diskutera innehållet i det kommande budskapspapper gällande EU som arbetas fram. Under SKR-dagarna så hinner man med en hel del parallella möten också, och denna gång så inleddes förra veckans Stockholms-sejour med sammanträde i Botniska Korridoren.

Det är ett infrastruktursamarbete som har störst fokus på järnväg för de sju nordligaste länen i landet. De senaste veckorna har jag jobbat en hel del med just infrastruktur då Trafikverket presenterade sitt underlag som regeringen därefter ska ta fram kommande infrastrukturproposition för. För norra Sverige är detta underlag verkligen under all kritik och bekymmersamt.

Trafikverkets inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen 2026-2037 är offentliggjort och där gör myndigheten bedömningen att sysselsättningen, befolkningen och produktionen kommer att minska under kommande år i norra Sverige. Det är som att Trafikverket helt bortser från den utveckling och alla investeringar som pågår i norra Sverige, vilket blir uppenbart missvisande.

Trafikverket antar i rapporten att sysselsättningen i de fyra nordligaste länen minskar med mellan 3 och 7 procent fram till 2040. Detta går helt emot de siffror som Trafikverket själva presenterade i regeringsuppdraget om åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbotten och Västerbotten, där sysselsättningen i de länen tvärtom beräknades öka med 8 procent.

Trafikverket gör också bedömningen att befolkningen kommer att minska i tre av de fyra nordligaste länen (undantag Västerbotten som beräknas få en mycket liten ökning). Vidare antar Trafikverket att produktionen i basnäringarna 2040 är markant mindre än i Trafikverket förra prognos. De stora industriinvesteringarna i norra Sverige ska alltså enligt Trafikverket leda till minskad produktion av malm, stål och skogsprodukter.

Bisarrt. Inriktningsunderlaget innehåller dessutom en sänkt prognos för kollektivtrafiken och för godstransporterna i norra Sverige, jämfört med vad Trafikverket tidigare har antagit. Allt har ju talat för att prognoserna borde höjas, då allt fler planerade investeringar nu har börjat förverkligas.

När den smällkalla vintern plötsligt gav med sig lite grann, så passade vi på att åka skidor i vår säsongspremiär förra helgen. Ren lyx att dottern med sambo nu flyttat tillbaka och gör att såna här fina aktiviteter blir möjliga 😊

Ungdomarna växlade mellan snowboard och skidor, själv så höll jag mig till skidor denna gång. Kanhända blir det att växla mellan Telemark och slalom för egen del nästa gång, men det var rätt lagom för benen med slalom för säsongspremiären 😊

Kalla vintertemperaturer gjorde att barnen hade önskemål om stickade tjocksockar, så dottern fick detta par som var först ut på stickorna. Det går ju rätt snabbt att sticka sockor, och det är kul som omväxling till lite större projekt tycker jag. Framför allt är det trevligt att ha en stickning i händerna när man sitter i tevesoffan på kvällen.

Idag är det toppmöten i Bryssel och igår förvarnades vi om att det kommer att bli svårt att ta sig fram då EU-kvarteren har fyllts av traktorer som upprörda och arga bönder har kört hit. Så det var rätt enkelt att konstatera att flygbussen inte kommer att kunna ta sig fram när det är dags att ta sig ut till flyget efter plenarsessionen idag.

Nu är det dags för debatt och votering.

Trevlig torsdag!

Skogen i fokus med nya samarbeten i Finland

Publicerat den av agrenwikstrom

Nu är vi inne i sista veckan innan jul och idag är det årets sista kommunfullmäktige här i Umeå. Imorgon är det regionstyrelse och efter det ser jag fram emot att börja runda av arbetsåret som har varit exceptionellt bra för min del.

Det är inte riktigt dags att summera hela året ännu, men jag är mycket glad och tacksam över att mitt arbete under 2023 har landat väl och gett goda resultat. Även om det kanske tangerar lite skryt, så är jag nöjd över vad jag har åstadkommit i år, kanske i synnerhet på EU-nivå med arbetet med avloppsdirektivet.

Förra veckan reste jag till Karelen i östra Finland på inbjudan av förre ordförande för Regionkommittén och en god vän och kollega, Markku Markkula, som på hemmaplan är ordförande i Region Helsingfors-Uusimaa. (Vanligtvis så har vi mer formell klädsel, så det var också en liten bonus att få ha funktionella leisure-kläder. Sånt man behöver i vinterskogen utomhus således.)

Tillsammans med kollegor från Regionkommittén från Portugal, Irland, Finland, Estland samt forskare och kollegor från Italien, Nederländerna och Belgien så arbetade vi med skogsfrågor från många olika perspektiv.

Överläggningarna och sammanträdena inleddes i Joensuu på universitetet i vad de själva benämner som Europas skogshuvudstad. Fokus för mitt talarpass låg på hållbar tillväxt i skogssektorn och skogens multifunktionalitet, eftersom skogen är så mycket mer än enbart träd eller rekreationsyta. Forskning, kännedom och kunskap om hur vi i norra Europa och Norden använder och ser på skogen var ämnen som jag berörde.

Därför passade det mycket bra att jag på tisdagen kunde besöka Komatsu Forest i Umeå tillsammans med styrelsen för Kvarkenrådet EGTS där jag är vice ordförande, för att lära mig mer om deras förutsättningar och framtida utmaningar i skogsnäringen. Direkt därifrån var det dags att styra kosan mot Finland för min del.

Från Joensuu åkte vi sedan en timme norrut till Koli National Park i norra Karelen för att fortsätta arbetet och samtidigt få en god förståelse för skogens diversifierade användningsområden. Efter att ha kompletterat lagren med funktionskläder så fick vi uppleva det många av oss från norra Sverige och Finland gärna delar med oss av – tystnaden i skogen.

Högst upp på berget Koli samtidigt som dagsljuset övergick till mörkt så fick vi gott om frisk luft och total tystnad. Ljuvligt. Inga motorljud från varesig luften eller marken, snön som isolerar och dämpar ljud, och om man stod riktigt stilla en stund och blundade kunde man verkligen höra skogens tystnad.

Väl nere från bergstoppen igen så fick vi varm finsk glögi, som är väldigt likt vår svenska glögg fast med något annorlunda kryddning. Och ja, för den som undrar så var den alkoholfri. Nämligen mycket godare så om ni frågar mig. Stunden i skogen gav många nya insikter för våra vänner som inte tidigare fått möjlighet att uppleva detta i vintermiljö.

Efter upplevelsen i Koli nationalpark, så fortsatte vi överläggningarna och samtalen i Vaikonloma, ungefär en timme från Kuopio. Även här bjöds vi på nya upplevelser utomhus i vinterklimat, och för min del är det mycket som påminner om Norrbotten där jag växte upp.

Det blir rätt intensivt under ett par dagar, men flera kommande samarbeten inom skogsfrågorna initierades och jag ser fram emot att kunna vara en del av det framöver. Jag delade stuga med min goda vän och kollega från Irland, och fick många nostalgiska minnen från barndomen. Bara en sån sak som att man inte låser dörren och att nyckeln sitter i låset på utsidan av dörren. Eller att det är helt tyst och mörkt ute, inga ljuskällor som gatubelysning eller skyltar som lyser. Endast fasadbelysning på stugan och julgranen. Vackert.

Varje stuga hade en vedeldad bastu som man efter dagens sammanträden kunde koppla av i, en självklarhet i Finland. Mycket mycket skönt. Vila för både kropp och knopp, och just det faktum att det är vedeldat ger en så mycket mer behaglig värme och upplevelse i bastun. Fönster i bastun så man kunde kontemplera en stund och se stjärnorna. Som poesi för själen.

Intensiva dagar, men också många bra diskussioner inom den basnäring som skogen är för oss. Tidsskillnaden gör också att man får tidigare morgnar än på hemmaplan, så för att hinna hem i rimlig tid på fredagen så blev det uppstigning kl 03. Finsk tid, vilket är 02 svensk tid. Så utan att överdriva så var jag rätt trött när jag kom hem på eftermiddagen. Som alltid är det borta bra men hemma bäst, men dessa dagar gav betydligt mer energi än de tog. Förmodligen för att man fick förmånen att jobba en del utomhus i skogen.

Nu lackar det mot jul och jag ser fram emot vilsamma dagar under julhelgerna, förhoppningsvis med tid för både kropp och själ. Som träning, handarbete och familjen.

Trevlig måndag!

Tala på COP 28

Publicerat den av agrenwikstrom

Det blev en intensiv vecka som gick, med årets sista plenarsession i Regionkommittén i Bryssel. Många bra möten och överläggningar före och efter voteringarna också.

Efter att ha landat med försenade plan i torsdags kväll, så var det extra skönt att få sova hemma i egen säng. I fredags så började mina förberedelser inför det side event under COP 28 som jag är inbjuden som talare till. Det ser jag fram emot, och lite extra roligt att få delta som ledamot för Regionkommittén och kommandes från Umeå och Västerbotten också. Det nordliga perspektivet är viktigt att lyfta fram i alla olika sammanhang, och i detta fall så kommer jag att fokusera på det lokala och regionala perspektivet kopplat till den gröna omställningen.

Som ett av exemplen från Umeå och Västerbotten kommer jag att lyfta det arbete som Vakin gör tillsammans med Godawari, Nepal i ett treårigt projekt som leds av UN Habitats Global Water Operators Partnership och finansieras av EU-kommissionen. Det handlar om att få rent vatten, bra avloppsrening och avfallshantering, frågor som är viktiga överallt. Alla vill ha och behöver detta som en del i att få en bättre miljö och minska klimatbelastningen.

Jag har jobbat med förberedelserna inför detta under helgen, och har en del inläsning kvar att göra, men jag ser fram emot att kunna få vara en liten del av klimattoppmötet och bidra med perspektiv från norra Europa. På onsdag ska jag tala under rubriken ”Adaptation beyond borders: an EU Mission towards climate resilience”. Spännande!

När jag landade hemma tillsammans med maken så kan man ju lite lagom stillsamt konstatera att det hade kommit en hel del snö under dagarna jag var i Bryssel 😉 . Enligt uppgifter så skulle snödjupet vara 51 cm här i Umeå, så nu klarar vi nog oss ett tag framöver med den mängden. Det blev en hel del skottande under fredag eftermiddag för att hitta igen bilen och annat, så det behövdes inget besök till gymmet för styrketräning den dagen i alla fall.

1 december så tändes julgranen på Rådhustorget, och i år har de hittat en ståtlig sådan. Fint!

Utöver förberedelser inför mitt anförande på COP 28 på onsdag, så fylls denna vecka även av årets sista regionala utvecklingsnämnd, styrelsemöten och medlemsaktivitet med Umeå centrala Moderatförening där jag är ordförande. Så nu är det dags att snart käka lite lunch för att sen fortsätta jobbet.

Trevlig måndag!

1 kommentar

Nordic Connector och tätt 🇸🇪🇫🇮 samarbete

Publicerat den av agrenwikstrom

Helt plötsligt så är det de sista dagarna i november och julmånaden står för dörren. Som synes så har bloggen fått en något längre paus än vanligt, och det beror bara på att det inte riktigt har funnits tid och ork under en arbetstung månad. Men, så är ju livet i bland och för den som vill följa mig lite mer nära är ju alltid välkommen till sociala medier där uppdateringarna är lite tätare.

I skrivande stund är jag i Bryssel för plenarsession i Regionkommittén, EU-beredning i SKR, uppmärksammande av SKR 30 år i Bryssel, överläggningar med EPP-gruppen, möte med Baltic Sea interregional group, och lite annat. Det blir rätt chokat när ”alla” är på samma ställe och det är praktiskt att hinna få så många samtal som möjligt.

Sen senast har jag fått förtroendet att i egenskap av vice ordförande för Scandria Alliance leda mötet i Helsingfors då bland annat nya medlemmar valdes in. Det är Kvarkenrådet EGTS som är medlemmar i Scandria Alliance, och genom att jag är vice ordförande i båda organisationerna går det att få goda samordningseffekter. Dessutom trevligt sammanhang och personer!

Denna gång hade CPMR Baltic Sea Commission parallellt möte också i Helsingfors och den andra dagen hade vi gemensam konferens i transport- och infrastrukturfrågor.

Det blev bra samtal om nuvarande och framtida infrastruktursatsningar för att få hela systemet i EU att hänga ihop. Som bekant är ju ingen kedja starkare än den svagaste länken, som att t.ex. Norrbotniabanan räknas med på EU-nivå i ScanMed-korridoren, men de facto så finns den ju inte än. Eller de flaskhalsar som måste åtgärdas, där exempelvis Ostkustbanan är en sådan.

Pat Cox, som är korridorsamordnare för Scandinavian Mediterranean (ScanMed) och har lång, gedigen erfarenhet på hög EU-nivå, gav många goda inspel i vårt fortsatta arbete. Och ja, som synes så blir jag ju i vanlig ordning engagerad när jag får tala om infrastrukturfrågor i norra Sverige 😊.

Från vänster: Tomas Häyry, stadsdirektör Vasa, jag, Anna-Maja Henriksson, partiledare SFP och utbildningsminister, Joakim Strand, riksdagsledamot och vice ordförande i Kvarkenrådet EGTS

Förra veckan hade vi bra möten och överläggningar i Helsingfors i Finlands riksdagshus. Det är vårt arbete med Nordic Connector, som är namnet på den kommande fasta förbindelsen mellan Umeå och Vasa. Från finsk sida har de en större sense of urgency än vi i Sverige, det är naturligt givet deras aggressiva granne i öst och det geopolitiska läget. Kvarkenförbindelsen nämns på ett par ställen i den finska regeringsförklaringen, och utredningen av densamma har nu gått in i ett djupare skede. Riktigt stimulerande och roligt att få vara med och driva detta framåt!

Det har tyvärr inte funnits så mycket ledig tid de senaste veckorna, så det har fått bli promenader ute i brist på mer planerad träning. Jag har försökt prioritera dagsljus, frisk luft och rörlighet via bodybalance och yoga, och tänker att tyngre träning får bli julhelgernas önskemål.

Nu är det strax dags att promenera iväg till Europaparlamentet för dagens första möten, men först hinner jag nog med en kopp kaffe hoppas jag.

Trevlig tisdag!

Partistämma, favorit-talmän och SKR

Publicerat den av agrenwikstrom

Söndag idag och kanske den bästa söndagen på året då man ”får” en extra timme när vinter/normaltiden infaller. Det har varit en jobblugn dag hittills, istället så har vi hunnit fixa en hel del praktiska saker till och i hemmet. Sånt behövs också ibland. Ikväll väntar gruppmöte inför kommunfullmäktige imorgon, men utöver det så är det en vilsam helg.

Sen senast vi sågs här på bloggen så har vi genomfört Moderaternas partistämma här i Umeå där jag själv jobbade som volontär med mycket praktiskt ”bakomjobb” som behövdes för att alla stämmoombud skulle kunna göra sitt arbete i utskotten och plenum.

Förra gången som partiet höll stämma i Umeå var 1997, så vi var mycket glada över att få förtroendet att hälsa alla varmt välkomna till oss i Umeå igen.

Extra stolt och glad blev jag såklart då Anders i egenskap av att vara länsförbundsordförande för Västerbotten hälsade alla välkomna till Umeå vid inledningen av partistämman som pågick i fyra dagar. Det gjorde han med den äran 🙂 .

Riktigt roligt att träffa så många vänner och bekanta under dessa dagar och mycket värmande att höra så många lovord över Umeå och oss 🙂 .

Fick möjligheten att prata en stund med mina två favorit-talmän: den nuvarande Andreas Norlén och den tidigare som var talman när jag valdes in i Sveriges Riksdag, Per Westerberg. Supertrevliga och SÅ kompetenta!

Det blev lite mer än fyrtio timmars arbete under dessa fem dagars partistämma, men bara roligt och ett sant nöje! Även om man somnade extra gott på söndag kväll då allt var avslutat, så var det med en mycket nöjd känsla.

I veckan som gått så har månadens sammanträden på SKR genomförts, och här så lyfter jag ärenden från EU-beredningen där jag är ledamot inför den moderata gruppen. Jag lyfte vikten av att EU-beredningen borde prioritera sammanhållningspolitiken på EU-nivå inför arbetet med SKR:s prioriterade frågor för 2024. Mycket glädjande att den moderata gruppen instämde med mig, och att vi sedan på EU-beredningen också fick igenom det.

Men såklart består livet inte bara av arbete, i morse färdigställde jag den tröja som jag har stickat till dottern och det är alltid en trevlig känsla när man är helt klar och har fäst den sista tråden för att sedan prova resultatet. Denna gång blev jag nöjd med resultatet 🙂 . Riktigt skön avkoppling att ha en stickning i händerna.

Här är nästa tröja som jag har påbörjat i entrådig mohairsilke och som jag har med mig på flygresor då jag samtidigt kan lyssna på ljudböcker. Just nu ”läser” jag I cirkelns mitt av Arne Dahl, jag har läst i stort sett allt av honom genom åren och han skriver med ett bra driv och spänning i sina böcker tycker jag.

I morse var det så vackert väder så jag och maken tog en långpromenad som vår söndagsmotion. Krispig luft och nu är det dags för lite varmare kläder, men samtidigt så vackert ute.

Det här med att ”få” en extra timme är ju riktigt trevligt en vanlig söndag, det känns som att man hinner med så mycket mer denna dag.

Men nu är det dags för en kopp kaffe och några varv på stickningen tror jag.

Trevlig söndag!