Coronamilen samtidigt som tiden känns både kort och lång

Denna långhelg med Valborgsmässoafton har varit avsevärt lugnare än vanligt, även fast det i icke-coronatider också brukar vara en lugn helg för vårt vidkommande. Avslutningen på april brukar få vara ett litet andningshål där man drar efter andan och laddar för att köra en majmånad med mycket arbete, särskilt brukar månaden präglas av budgetarbete i olika former. Just det lär inte vara så annorlunda i år, även om det sista ordet kring just det nog ännu inte är sagt.

Som ni vet så väntar jag ju som ett barn på julafton efter värme och varma vindar, men än så länge så verkar det som att väntan får fortsätta. Men, det är ju trots allt bara början av maj ännu och värmen låter nog precis som vanligt vänta på sig. Kollade i almanackan för den kommande tiden och nu är det faktiskt bara sju veckor kvar till midsommar! Ungefär lika lång tid som vi hittills har levt med coronaviruset i Sverige. Den tiden känns både kort och lång på samma gång.

Igår stickade jag klart både fram- och bakstycket på tröjan jag håller på med och innan jag skulle lägga upp maskor för ärmarna så överraskade jag mig själv med att byta om och dra iväg på en liten löpsväng. Det har ju varit motigt med löpningen i det ruggiga vädret en tid nu, så jag har mest tränat styrka, kondition och rörlighet inomhus och hemma. Men som sagt, igår blev det en liten nystart och trots det gråa vädret så var det ändå sju plusgrader och nästan ingen vind alls, så det blev ändå en liten runda på lite drygt fyra kilometer. Alltid något!

Det kommer en hel del goda initiativ i spåren av Corona och med allt som är inställt, avbokat eller framflyttat, och jag fick en inbjudan till Coronamilen som jag nappade på. Man springer sitt eget lopp, registrerar det via sin egen app eller på Race under den kommande veckan (puh!) och betalar deltagaravgift där en stor del går till Radiohjälpen. Förenar nytta med nöje således. Bra initiativ tycker jag.

Sen såg jag att många hade frågat om man får dela upp milen på flera tillfällen under veckan och det skulle tydligen vara okej det med, så vi får väl se om man inte pallar att springa hela milen på en gång så är det ändå inte kört liksom 🙂 . Det är kul med såna initiativ som peppar och gör gott både för andra som drabbats hårdare av Covid19 och även för den egna friskvården, hälsan och välbefinnandet.

Jag och maken brukar ta dagliga långpromenader, det har blivit en skön vana och jag ser fram emot att vi kommer att försöka hålla i den även framöver. Åtminstone tills livet måhända återgår till någorlunda mer normala förhållanden, låt vara att det verkar dröja ett bra tag tills man kan resa som tidigare igen. Bilden här ovan är från den nya Lundabron här i Umeå (svindyr för skattebetalarna dock) som gör att man får en bra sväng på båda sidorna av Umeälven. Broarna runt får fler valmöjligheter och längder på de olika sträckorna.

Idag är det en hel del förberedelser inför den kommande veckans möten som ska göras och även en del hemmafix. Ungefär som det brukar vara på söndagar. Det känns viktigt att hålla i rutiner och annat i märkliga tider som dessa, även om det också är välgörande att få extra tid till annat. Igår läste jag ut den bok som har fått vila till sig lite (jag kunde inte hålla mig när jag fick den senaste boken som Stina Jackson har skrivit nämligen – läs den!) och jag vet inte varför, men jag har så väldigt svårt att sluta läsa en bok mitt i utan att läsa ut den.

Så sagt och gjort, den blev klar och drygt femhundra sidor senare så kunde jag sätta tillbaka den i bokhyllan. Ändå en fin känsla av att ha gjort klart 🙂 . Lika trevligt är det också att ha ett gäng nya titlar i bokhyllan att läsa, jag använder gärna den extra tiden som ges till just läsning. Så ni ser, utöver jobbet och att facetima (märkligt ord, men ni fattar vad jag menar 😉 ) med familjen så passar jag på att träna mer än jag annars hinner, likaså att handarbeta och läsa. Vi får väl se om dessa Coronatider gör att man kanske också hittar fler roliga saker att lära sig och att syssla med.

Igår gick jag igenom några av mina alster det senaste året i handarbetsväg och när jag kikade på foton och började sortera dem digitalt så sa maken, varför lägger du inte upp dem på ett eget instagramkonto? Så sagt och gjort, goda idéer ska inte förgås. Jag har inte hunnit med så mycket än, men tänker spara mina handarbeten på @agrenwikstromcraft. Om du har tips på bra konton att följa för fin inspiration så blir jag jätteglad om du vill dela med dig av det!

Trevlig söndag!

 

Med lite vilja och god planering

Idag vaknade jag med en bra känsla i kroppen och efter att ha jobbat undan litegrann på min kvarvarande att-göra-lista så bytte jag om och gick ner till gymmet på Iksu plus. Vilan som jag haft under helgen har gett resultat för idag fick jag till ett riktigt bra pass, ett sånt som ger både pepp och mer träningslust.

Det blev ett pers på halvmilen och sen så satsade jag på intervaller med hög fart och tro det eller ej, det var så roligt! Just det är ju något som jag aldrig trott att jag skulle säga. Nånsin 🙂 . Men kompletterat med corestyrka och sen en djupstretch, så var det med ett leende som jag gick hem sen. Helt fantastiskt roligt faktiskt!

Det är precis därför som träningen i sig själv blir en belöning när man uppnår detta. Så nu är jag riktigt pepp på att lägga upp en träningsplanering efter jul för att kunna klara av halvmaran i maj. Det blir förstås en rejäl utmaning men jag visualiserar att jag korsar mållinjen i Göteborg 🙂 . En annan utmaning kommer att bli att få plats med planering av träningen i almanackan, men det ska nog också gå hoppas jag.

Alla har ju lika många timmar på dygnet och en timme är ju fyra procent av det, så med lite god vilja och planering så ska det nog funka. It´s not about having time, it´s about making time. Prioriteringar förstås, vilket kan vara tufft att göra men ofta helt nödvändigt. I många olika sammanhang.

Det har faktiskt varit skönt med en lite lugnare dag, återhämtningen behövs verkligen. Jag har snart kommit helt i kapp med sånt som har fått ligga på väntelistan jobbmässigt och sen ser jag fram emot julen med nära och kära. Förutom ett sammanträde om infrastruktur som väntar denna vecka, så tänkte jag hinna med ett besök hos frissan och så slå in de sista julklapparna förstås.

Trevlig tisdag!

Det har jag aldrig provat så det kan jag säkert

Juni är en månad då det är skolavslutningskänsla på många fronter och även om det ännu är ett tag kvar innan semestern som ni vet, så är det roligt att glädjas åt alla ungdomar som är på väg ut i livet eller i dessa dagar får sommarlov. Även om mina barn numera är unga vuxna så får jag ändå varje år samma känsla som när de väntade på sitt sommarlov, student eller examen.

Idag är det mulet och inte särskilt varmt här i Umeå men åtminstone inget regn i alla fall. Alltid något. Jag har jobbat ståendes på kontoret sen tidig morgon, jag trivs faktiskt bäst när jag kan stå upp och jobba. Jag tycker att det känns bättre att stå och jobba och så känns det i alla fall som att jag blir mer effektiv och får mer kreativa tankar än när jag sitter ner vid datorn. Det kan ju hända att det bara är min egen upplevelse, men då är det ju gott nog med det 🙂 .

Just nu är jobbet en salig blandning av budget, planering för hösten, infrastruktur, seminarieförberedelser, skrivande och möten, så det är extra välkommet med små dagliga avbrott och pauser i det arbetet. Som igår då jag och maken deltog på hans systerdotters studentfirande i Örnsköldsvik, eller Övik som vi säger i norrländsk anda av att inte använda ord i onödan 🙂 . Det var en mycket trevlig dag och så roligt med alla glada ungdomar!

Ni vet ju att jag har en målsättning om att försöka få till någon form av rörelse eller träning varje dag, och det är ju inte alltid som det går av praktiska skäl, men det är min ambition i alla fall. För min del så mår jag så mycket bättre när jag får röra på mig en stund och så blir orken och energinivån mycket bättre och högre. Vissa dagar och tider så hinns det helt enkelt inte med, och då får man acceptera det såklart, men jag märker en rätt tydlig skillnad i kropp och knopp efter en sån period. Så jag strävar vidare mot min målsättning.

I onsdags kväll deltog jag och dottern på Vårruset här i Umeå och det var ett bra arrangemang med en skön löpsväng.

För mig var det en extra fin bonus att springa tillsammans med dottern en halvmil runt Umeå, och så fick vi en medalj efter målgången 🙂 . Ja, vi var ju inte direkt ensamma längs banan, det var ca 930 andra kvinnor som sprang, joggade eller promenerade sträckan. Fin stämning och ett välarrangerat event som är bra både för Umeå som eventstad och för folkhälsan, win-win alltså!

Jag har ju aldrig varit särskilt peppad på löpartävlingar, som ni vet har jag ju kämpat med att tycka om löpningen i alla år. Men nu var det riktigt roligt! Så vem vet, det kan ju hända att det blir fler tillfällen för löpningen med nummerlapp 🙂 . Idag ska jag i alla fall försöka få tid till en löprunda utan nummerlapp för att få röra på mig lite grann, det ser jag fram emot. Mitt mål för nästa år är ju att klara av en halvmara på Göteborgsvarvet, så jag ska planera in löprundor som successivt blir längre för att vänja sig vid sträckan. Mitt längsta löprekord hittills är femton kilometer, så jag har lite grann kvar att öva på.

Men jag säger som Pippi Långstrump – det har jag aldrig provat så det kan jag säkert! 🙂

Trevlig fredag!

Tävlar inte med någon annan

Helgen som gick var mycket lugn och skön och gick helt i familjens tecken, mina föräldrar kom på besök och det är alltid mysigt att prata ikapp sig med dem. Även om vi har många sätt att hålla kontakten på utöver telefonen, som Instagram, Snapchat och Facebook, så är det inget som slår samtal vid köksbordet.

Söndagen var en regnig sådan och jag hade tänkt att kanske byta om och gå ner till gymmet, men det blev en extremt lugn dag hemma istället. Vi såg en film tillsammans jag och maken, om seriemördaren Ted Bundy som jag kan rekommendera. Glädjande nog behövdes inga filmsekvenser av de avskyvärda morden han begick, jag är inte så förtjust i såna filmer, men denna speglade mer av händelseförloppen och vad som hände efteråt. Ska inte göra någon spoiler, men rekommenderar den.

Igår hade jag mycket att hinna med så jag satte mig vid datorn från tidig morgon, men vid lunch så bytte jag om och gick ner till gymmet. Benen kändes lätta och andningen likaså, så det blev 6 kilometer på löpbandet och sen lite kompletterande styrka efter det. Jag är verkligen glad över att nu äntligen tycka om löpningen och inte se den som något jobbigt som man ”måste”.

Ja, såklart måste man ju inte springa, men ni förstår hur jag menar. Numera kan jag faktiskt se fram emot nästa löptur och det trodde jag nog inte. Men att jag var lagom envis och ändå höll i löpningen, samtidigt som jag hittade rätt sätt för mig med ljudbok och lugnt tempo från början, det har gett resultat.

Känslan av att ha nött ut ett par löparskor med många mil är smått oslagbar faktiskt. Trots att löparskorna var ganska dyra så kändes det ändå glädjande att köpa nya med bra passform och dämpning. Det räcker ju med ett par bra skor för att inte få skador så det är bra att det inte är någon materialsport. Tipset om att träna på den nivå man är istället för vill vara, är också en sak som landade bra hos mig. Alltså att låta kroppen komma ikapp med ambitionen om att bli snabbare eller starkare. Som att jag inte kan ta 200 kg i marklyft (och kanske inte heller någonsin kommer att kunna eller vilja göra det) men att jag successivt kan öka vikten när jag känner mig redo. Så att jag blev nöjd över mig själv när jag satte pers med fem kilo mer än min egen vikt är kanske lätt att förstå 🙂 .

Tricket är att inte tävla med någon annan än sig själv, förutom om man såklart vill tävla. Då är ju det precis lika okej 🙂 .

Igår gick dagen som helhet i politikens tecken och avslutades på kvällen med månadens gruppmöte med den moderata kommunfullmäktigegruppen i Umeå och det är roligt att dessa möten fortsätter att vara intressanta för många och att stolarna i rummet även denna gång inte räckte till. Vi har många nya personer som har valt att engagera sig och det är alltid roligt. Politik engagerar och det är många som är intresserade av samhällsfrågor och Umeås fortsatta utveckling. Det behövs.

Trevlig tisdag!

 

Handelsgalan, personligt rekord och din rätt att få välja

Det blev en lång men bra vecka i huvudstaden och jag har många nya uppslag och idéer som jag ska jobba vidare med framöver, bra möten och samtal ger gärna sånt.

Det var ändå väldigt skönt att komma hem, precis som det alltid är. Även om klockan hann bli strax innan åtta på fredagskvällen så var det ljuvligt att packa upp ryggsäcken, tvätta av sig och dra på sig mjukisbrallor och tjocksockar. Det blev en stund i soffan framför teven med en stor kopp te som avrundning på veckan.

I lördags var det dags för den sjunde upplagan av Handelsgalan här i Umeå. Precis som vi brukar så deltog jag och Anders på den för att hylla våra handlare i Umeå. Ni vet ju att jag också har drivit företag inom handeln och är i stort sett uppvuxen inom familjeföretagandet där. Så det är mycket roligt att få delta på denna gala för att lyfta branschen som är så viktig för en levande stad.

Det var god stämning och många glada deltagare på galan som i år var helt slutsåld, lapp på luckan som de sa. Kul!

För vår del så blev det en relativt tidig kväll, det kändes att veckan har varit intensiv och att man inte längre är 25 år ?. Men jag tänker att man nog ska sluta när man har som roligast och då var det dags att promenera hem och sluta ögonen innan midnatt.

Jag har fått möjligheten att testa denna helt fantastiska mask och jag blev så nöjd så jag köpte den och formligen älskar den. Verkligen superskönt att tvätta ansiktet på kvällen och sätta på denna mask innan man går och lägger sig.

Jag beställde den på Swedish Beauty Factory och rekommenderar den varmt. Återfuktande och helt fantastiskt behaglig. Kolla gärna in deras webb du också!

Igår söndag så var det den första helt obokade dagen på ganska länge, så jag och maken passade på att använda början av dagen till ett besök på Iksu plus.

Jag är så himla glad och nöjd över ett rejält personligt rekord för löpningen för min del! Allt flöt på, benen kändes nästan som att de gick av sig själva och ljudboken som jag lyssnar på var inne i ett spännande parti, så jag landade min löpning på hela 15 kilometer! Det längsta jag någon gång tidigare har sprungit är en mil, så jag är så glad över att ha flyttat mina egna gränser för detta och nu vet jag att ännu längre sträckor också i framtiden kommer att vara möjliga. Pepp!

Idag ägnar jag dagen åt kommunfullmäktige i Umeå där den viktigaste frågan om att S och V vill ersätta Lagen om Valfrihet (LOV) inom hemtjänsten med Lagen om Upphandling (LOU) nu börjar debatteras.

Det är beklämmande att den socialistiska sidan i Umeå visar sån motvilja mot företag och företagare genom detta agerande. Att de också på ett sånt trist sätt vill beröva människors rätt att både kunna välja och välja bort en utförare för beviljad hemtjänstinsats.

Att det dessutom ofta är kvinnor som satsar och driver dessa företag gör ju saken ändå mer beklämmande. Vi moderater har jobbat hårt med denna fråga länge och det är nu tredje gången denna fråga debatteras på fullmäktige. Jag hoppas att S och V inte får sin vilja igenom utan att de blir nedröstade i fullmäktige.

Valfrihet är viktigt, och att det är individen som ska få välja, inte att socialistiska politiker ska välja utförare åt den som får hemtjänst. Är man inte nöjd med den utförare man har valt så finns möjligheten att kunna välja bort och välja en annan. Det går inte i vänsterns samhälle.

Vi moderater kommer alltid att fortsätta värna och kämpa för din rätt att få välja. Frihet är ett viktigt begrepp, inte bara i teorin utan i praktiken.

Trevlig måndag!

 

Att skilja på sak och person

Då har den nya veckan dragit igång och jag har haft fullt upp med en mängd praktiska ting sen tidig morgon. Igår hade jag tänkt att det kanske blir en lunchlöpning idag, men så har snön vräkt ner sen länge så jag får se hur jag gör med det där.

Det kändes helt rätt att börja med en ny anteckningsbok när mina nya uppdrag nu är igång och jag föll för den fina vinröda färgen på denna när jag gick förbi Åkerbloms i fredags. Trots att jag verkligen tycker om att skriva på datorn så är det en speciell känsla av att skriva för hand, det går inte att komma ifrån.

Dessutom så tycker jag om att ha kvar mina anteckningsböcker med både kom-ihåg-att-göra-saker som andra tankar och reflektioner. Såväl formatet som papperskvaliteten är viktig för mig, så när jag för några år sen provade denna variant så behövde jag inte leta vidare. Passar som hand i handske för mig.

Genom åren har jag jobbat en del med textning i olika former (ja, alltså med penna och papper med olika stilar) och för många år sen började jag med kalligrafi och när jag får lite tid över nån gång så tycker jag om att öva på det. Jag säger öva med emfas för det är verkligen en konstform som det är imponerande att se de som verkligen kan utföra. Det var länge sen jag hade tid för det, men kanhända blir det framöver när andan faller på.

Sedan jag senast uppdaterade bloggen i onsdags (ledsen för något långt uppehåll) så har jag haft en bra men full-fokus-torsdag med första mötet med nämnden för regional utveckling där jag är vice ordförande. I uppstarten är det mycket som ska falla på plats och hållas koll på, men allt gick enligt plan och som det var tänkt.

Utöver politiken så är det en mängd praktiska saker som ska ordnas också och jag ser fram emot när allt är klart med teknik, arbetsplats, passerkort och sånt. Då är det enklare att fokusera på sakfrågorna och det ska bli roligt.

För att både skapa och förbruka lite energi så har jag och maken ägnat en stund varje dag åt att träna i olika former, så jag är så glad och nöjd över att ha varierat mellan promenader, löpning, styrketräning och simning. Det är min melodi, variation i träningsformerna. Den bästa träningen är ju den som blir av, och det man har lust att göra är det lättare att ta sig för.

Sen följer vi ju såklart rikspolitiken eller snarare kanske bristen på densamma. Jag blev helt ärligt grundligt besviken och sorgsen i fredags när centern gick ut med att de väljer socialdemokraterna före moderaterna som regeringsbildare. In i det sista så ville jag inte tro det. Det är femton år av allianssamarbete som då går i graven på riksplanet. Jag skriver på riksplanet, för både lokalt och regionalt har vi gott samarbete inom alliansen och det vill vi förstås fortsätta med.

Trots att man blir besviken, vilket man förstås får bli och också ge uttryck för, så tycker jag också att det är viktigt att precis som alltid annars skilja på sak och person. Har man själv varit utsatt för grova personangrepp så vet man hur det är och det är så lågt agerat att kasta skit på personer. Det vänder sig verkligen i magen när man ser vissa som tar sig rätten att häva ur sig i stort sett vad som helst på offentliga personer, politiker eller andra. Jag brukar alltid undra om de själva skulle vilja att andra gjorde samma sak mot dem själva.

Igår hade liberalerna möte där de efter debatt med många förespråkare för att välja Ulf Kristersson till statsminister istället för Löfven, ändå valde med majoritet att hellre vilja sossarna i regeringsställning. Det kändes ändå bättre att höra och se deras argumentation och att de inte var överens om beslutet, än att som centern vara helt eniga på deras partiråd om att välja sossarna. Så nu får vänstern avgörandet i sin hand (de som inte skulle få något inflytande enligt C och L) för att besluta om Löfven ska väljas på onsdag eller inte.

Vanligtvis så har jag oftast mobilen och/eller paddan framme för att snabbt kunna följa händelserna som sker politiskt, men jag har faktiskt inte tittat så mycket på dem under helgen utan istället handarbetat. Det kändes mer produktivt och vilsamt än att bli frustrerad över andra partiers val. Så jag gjorde klart bakstycket till den tröja jag håller på med nu och har snart hunnit halvvägs på framstycket.

Det blir roligt att snart få börja med ärmarna och mönsterstickning, innan garnet till dotterns tröja anländer. Det är så roligt att ungdomarna vill ha stickade plagg, mest för att jag då får just sticka dem 🙂 . Så det ska bli kul med nytt garn, det är alltid inspirerande.

Ikväll väntar det årets och januari månads första gruppmöte med moderaterna här i Umeå och det blir roligt att träffa partivänner som man ännu inte har hunnit se i år efter helgerna. Det är bara att hoppas att snöandet ger med sig litegrann tills det är dags att promenera till stadshuset ikväll, den som lever får se.

Trevlig måndag!

 

En perfekt mix denna måndag

Idag invigde jag mina nya IceBugs löparskor med ett fantastiskt fäste. Det var behagligt att springa i dem och kunna springa avslappnat trots snö och is, jag provade till och med att springa på rejäl blankis och det funkade finfint. Min tanke var bara att prova dem och springa en kort sväng, men så kändes allt så bra så det blev längre än jag tänkte från början. Pepp!

Jag passade på att ta mig ut för en löpsväng innan dagsljuset försvann, så det gör mycket att få bromsa melatoninet som gör att man blir trött. Det är så härligt att bara ta sig ut för lite löpning, helt utan prestationsmål eller tidsmål, bara låta benen gå i den takt som känns bra. Vädret var också skönt, temperaturen höll sig runt nollan och ingen nederbörd.

Idag utmanade jag huvudet lite då mina hörlurar la av när jag hade nån kilometer kvar hem. Att ha någon ljudbok att lyssna på har varit mitt sätt att hitta glädjen i löpningen, och idag var det första gången som jag inte hade något alls i lurarna. Så jag använde den sträckan till att öka farten lite och öka frekvensen lite, och oj så nöjd jag var när jag kom i mål hemma.

Förmiddagen och del av eftermiddagen har jag ägnat åt inläsning inför veckans kommande sammanträden och det ska bli roligt att komma igång imorgon. På riktigt liksom 🙂 .

Till middag idag lagade jag frittata med svamp, spenat och getost, det hade jag inte provat tidigare men det blev faktiskt riktigt gott. Jag gjorde en större sats så det räcker även till imorgon, så då behöver jag inte fundera så mycket på mat till morgondagen 😉 . Så nu är resten av kvällen lugn och det blir nog några varv på min stickning, skön avkoppling framför teven och ändå har man något i händerna 🙂 .

Den här måndagen blev en perfekt mix av det jag gillar att göra – samhällsfrågor (ja, politik ni vet 🙂 ), träning och handarbete. Såna dagar hoppas jag det blir många fler av framöver, jag ska åtminstone försöka göra vad jag kan för att det ska bli så.

Trevlig måndag!

 

En helg fylld av firande, familj och ny teknik

Vilken härlig helg jag har haft! Fullmaxat familjemys som började på fredag kväll då vi kom fram till mina föräldrar i Gammelstad och fick jättegott kvällsfika som mamma och pappa hade ordnat åt oss. Det blev lite senare ankomst än vanligt eftersom vi väntade in dottern som slutade jobba innan vi körde norrut, men det gick bra ändå med inte så mycket trafik på E4.

På lördag så åkte jag och Anders en sväng in till stan i Luleå och jag fick en liten nostalgisväng för egen del. Det ser ganska likadant ut som när jag gick i gymnasiet på Hermelinsskolan som ligger centralt i Luleå, så det var kul att gå en sväng genom stan. (Ja, självklart har det förnyats och fräschats upp och byggts en del nytt i centrala stan, men i huvudsak så känner man igen det mesta genom åren 🙂 )

Det är inte varje gång som jag hinner/ids/orkar åka in till stan när jag är hemma i Gammelstad, men nu blev det av och det var kul. Vi kikade in i några av butikerna (mest för att värma oss i kylan 🙂 ) och passade på att vara där ganska tidigt när de nyss hade öppnat. Bland annat gick vi in på Snabba Steg och jag fick mycket bra service av en trevlig säljare som var mycket kunnig gällande löparskor (liksom deras specialitet 😉 ).

Så – tadaa! Jag provade ett par löparskor för vinterlöpning som satt som en smäck, IceBug med riktigt bra fäste. Säljaren sa åt mig att testa dem ute på gågatan och så passade jag på att småspringa lite i dem, även upp i backen som var ganska isig, och vilken härlig känsla att våga lita på skorna! Så nu ser jag fram emot lämpligt väder att kunna springa in skorna i, jag tror att det krävs lite tid för att vänja sig med vinterlöpning.

Igår så firade vi mamma som fyllde år och blombuketten på bilden högst upp på sidan gav vi till mamma när vi kom från stan. Hon blev så glad för den och när min bror och hans familj också kom innan middagen så fick hon våra presenter också. Sen blev det jättegod mat och prat för fulla muggar.

Vi hade lilla julafton i efterskott för mina barn (eller vuxna ungdomar kanske man ska säga) och det var så roligt att se hur glada de blev för sina julklappar. Sånt värmer gott i hjärtat och det lever man länge på. Som en överraskning så fick även jag och Anders en julklapp av dem, och oj så glad jag blev!

De hade verkligen träffat helt rätt med denna present! Det ska bli roligt att sätta igång med denna Google home och få lära sig hur den funkar och vad den kan göra. Pepp!

När vi kom hem och hade packat upp lite så bytte vi om och gick till Iksu för en stunds träning. Riktigt skön avrundning på en fantastisk helg och jag är redo för den kommande veckan och fylld av energi. Imorgon blir det förberedelser inför alla möten som väntar. Det blir bra!

Hoppas att du också har haft en fin helg 🙂

Trevlig söndag!

 

Det är aldrig försent att börja

Det tar på krafterna att resa, faktiskt mer än man tror, så igår kväll var det skönt att lägga sig i hyfsad tid och sova ut. Numera vaknar man ju även utan väckarklocka ganska tidigt, och eftersom jag är ledig idag så hade jag ingen direkt stress på morgonen. Men jag klev ändå upp ganska tidigt, drack en kopp kaffe innan jag hoppade i träningskläderna och begav mig till Iksu.

Det var faktiskt ganska lugnt där på morgonen, förvånande nog. Vanligtvis brukar det vara många nya ansikten efter jul- och nyårshelgerna. Men det kommer nog säkert under nästa vecka. Jag brukar alltid hoppas att så många som möjligt väljer att börja i lagom takt med sin träning, allra helst om man inte är så van att röra på sig. Det är alltid bättre än att gå ut för hårt och sen känna att det där med träning inte var något för ens egen del.

Samma typ av träning passar ju inte alla, så det är en god idé att våga prova lite olika saker och känna sig för. För ni vet ju att den bästa träningen är ju den som blir av.

För min del så kändes benen pigga och fräscha, även om jag körde styrketräning igår, så det blev kondition för mig idag. Närmare bestämt en halvmil på löpbandet. Funderar fortfarande på om jag ska investera i ett par IceBugs eller liknande och prova på att springa ute även när det är snö och is, har inte riktigt känt mig för än. Det får bero en stund till. Eller tills lusten och tiden finns att testa.

Det är ju aldrig försent att börja tänker jag. Det är ju jag ett levande exempel på gällande löpningen, jag som aldrig har gillat att springa trots att jag har spelat fotboll i unga år men som nu tycker att det är riktigt skönt. Det tog ju bara en sisådär 25-30 år… 😉 Jag har följt årets upplaga av Biggest Loser VIP och är allra mest imponerad av Carl-Jan Granqvist som vid 72 års ålder inte bara kom fyra i tävlingen, utan även blev av med (eller i alla fall kraftigt reducerade) sitt insulinbehov och diabetes. Tack vare bättre kost och motion. Heja!

Efter en dusch och fika så promenerade jag upp till landstinget för att hämta ut lite ny teknik som jag behöver i mitt uppdrag och den håller jag på att installera som bäst just nu. Sen är det dags att packa en liten väska och köra norrut till mina föräldrar, men vi väntar tills dottern har slutat jobbet.

Nu doftar det gott av nybryggt kaffe, så det blir en kopp för min del.

Trevlig fredag!

 

Det finns mycket att se fram emot

Igår råkade jag och maken pricka in rusningstiden på gymmet, men vi hade i alla fall lite tur som kom några minuter innan det blev trångt så vi haffade varsitt löpband. Jag hade inte riktigt ställt in huvudet på löpning, men jag tänkte att jaja, allt är ju bättre än inget. Men så var jag inne i upplösningen av min ljudbok och samtidigt kändes kroppen pigg och benen fräscha, så jag var mer än nöjd när jag klev av löpbandet en timme senare och kunde räkna hem sköna tio kilometers löpning.

Så vansinnigt skönt det var, både under löpningen (tro det eller ej 🙂 ), men framför allt efteråt. Kvällen ägnade jag åt inläsning av handlingar inför kvällens möte med nya styrelsen för Upab, telefonsamtal och stickningen.

Idag har jag fortsatt med avvecklingen av mig själv från jobbet och det tar faktiskt lite mer tid än jag trodde, men nu är det inte mycket kvar. På förmiddagen idag så var det gofika med kollegorna på jobbet och så fick jag en jättefin blomma av dem.

Jag tycker att den var jättefin, tack så mycket! På bilden syns inte den lilla tomten och ängeln, men de var så söta. Det blir extra bra då ytterkrukan passar perfekt ihop med en annan jag har i samma serie, så det var nästan som en tanke där 🙂 . Bilden gör inte blomman riktigt rättvisa, så ni får använda fantasin och tänka att den är ännu finare här hemma hos mig. Jag gillar ju snittblommor också, men har också lätt för att få känslan av att jag inte hinner titta på dem tillräckligt mycket innan de vissnar, så därför har jag alltid tyckt om suckulenter och gröna växter.

Men julblommor har alltid haft en särskild plats i mitt sinne, amaryllis är ju alltid så vackra. Hyacinter har jag slutat med sen många år då de alltid förr har doftat ganska starkt och många i familjen börjat nysa och få huvudvärk. Då är det ju så klart inte värt det. Numera kanske de inte doftar lika mycket, vad vet jag, men nu har det blivit en vana för mig att titta på dem på affären men inte köpa med mig dem hem. Men amaryllis…

Fast i år så har tiden gått så fort så att jag har inte riktigt hunnit med att köpa amaryllis som jag brukar göra innan första advent. Helt plötsligt är det snart tredje advent och sen blir det julsemester. Men i januari igen så väntar ju tulpanerna när julen har städats bort till tjugondag knut, så det finns ju mycket att se fram emot!

Trevlig tisdag!