Nomineringarna är klara!

Efter en intensiv politikhöst börjar några saker ramla på plats, i alla fall lokalt och regionalt 🙂 . För mig som är en person med stort samhällsintresse och som är övertygad om att Västerbotten och norra Sverige dels behöver fortsätta utvecklingen framåt både nationellt och på en europeisk nivå, dels behöver bli bättre på att dela med oss av vår kompetens och kunnande, så är det mycket glädjande att äntligen kunna berätta om de uppdrag jag är nominerad till på regional nivå.

Med viss reservation för att valen ännu inte är gjorda, de ska göras om ett par veckor då landstingsfullmäktige hålls, så törs jag ändå meddela vad jag är nominerad till. Och så är det bara att hålla tummarna för att allt går vägen 🙂 . Inget är ju klart förrän klubban har fallit, men jag chansar lite och delar med mig av detta ändå. Våra nomineringar antogs i full enighet igår kväll, så det känns mycket bra.

För min del så är jag mycket glad över att fått förtroendet att nomineras till vice ordförande i RUN, regionala utvecklingsnämnden, där frågor som jag sedan länge jobbat med på olika plan kommer att hanteras. Det hänger också mycket väl ihop med mitt uppdrag i Regionkommittén i EU, så jag känner mig hemma i många av frågeställningarna redan.

Som ni vet så är Västerbotten ett av de sista landstingen i landet som nu också som de övriga blir region, så vid årsskiftet heter allt Region Västerbotten. Så detta val blev det sista då det stod val till landstingsfullmäktige på valsedeln och nästa gång väljs man till regionfullmäktige. Jag är också nominerad som ledamot till nuvarande landstingsstyrelsen som sen blir regionstyrelsen (ja ni fattar 😉 ) och det känns också mycket bra såklart, men att få ett stort förtroende av så många förpliktigar förstås. Jag kommer att göra mitt bästa med de uppdrag jag får och det känns kul.

Jag ser verkligen fram emot att få ta mig an mina nya uppdrag och fortsätta jobba med regionala utvecklingsfrågor för länet, det ska bli riktigt roligt.

Helgen som nu väntar ser jag fram emot, det blir skönt med en helg hemma där det enda som är inbokat är en grej jag sett fram emot länge, nämligen att få gå på show med Alcazar som gästar Umeå. De gör sin avskedsturné efter tjugo år och det är synd förstås, men allt roligt har ju också ett slut. Hur som helst så ska det bli så kul att få sig en discoshow med massor av bra musik där det garanterat lär bli att sjunga med 😉 .

På lunchen idag så trotsade jag gråvädret och drog på mig ett extra lager träningskläder och drog ut på en löpsväng, jag tänkte försöka passa på att få lite dagsljus i kombination med träning och det var välgörande, även om det var blött. Ingen tidtagning överhuvudtaget, utan kroppen fick styra tempot plus att jag har en bra ljudbok som jag håller på med just nu. Mons Kallentofts senaste, ”Himmelskriket”. Rekommenderas! Det blev lite drygt en timmes löpning och nu är jag behagligt mör efter det, utan att vara sliten. Perfekt uppladdning inför helgen 🙂 .

Nu väntar en lugn fredagskväll hemma och det blir nog lite stickning med nya härliga garnet tror jag.

Trevlig fredag!

 

Djävulsdoften och filosofisk infallsvinkel

Dagen har varit intensiv med den andra av två dagars styrelseutbildning och det var skönt att komma hem för ett tag sen. Denna del av utbildningen var intressant och det blev en hel del diskussioner om olika styrelsefrågor.

En av de globala megatrenderna, digitalisering, diskuterades och det var intressant att höra olika infallsvinklar på detta ämne. Framför allt det faktum att relativt få diskuterar ämnet som ett genomgripande sådant som påverkar allt vi gör och kommer att göra framöver. Digitaliseringen är ju inte ett ”eget” område, utan det är ungefär som med elektriciteten – en självklarhet som är möjliggörare för en mängd olika nya saker.

Höst i Stockholm, ingen snö där än även om det var kalla vindar. Här hemma i Umeå snöar det lätt och det är vitt på backen fortfarande. Vanligtvis brukar ju första snön smälta bort ganska fort, det återstår att se hur det blir denna gång.

Ikväll blir det nog en tidig sådan, det tar mer än man tror att ha en heldags mental ”korvstoppning” även om det är bra och nyttigt med utbildning. På planet hem läste jag ut boken som jag skrev om igår, Djävulsdoften av Mons Kallentoft. Jag tyckte den var bra och definitivt läsvärd.

Djävulsdoften

Fortsatte med något helt annat, Nätokraterna av Alexander Bard och Jan Söderqvist. Den har legat på min lista ett bra tag nu, men jag har inte riktigt kommit mig för att börja läsa den. Men nu är den påbörjad och jag gillar den filosofiska infallsvinkeln i boken.

Nu blir det lite avkoppling en stund.

Trevlig torsdag!