EU, Deep Tech, transportpolitik och infrastruktur

Tänk ändå att mars månad redan har kommit till sitt slut och imorgon vänder vi blad i almanackan och läser april.

Sen sist så har vi deltagit på Sverigemötet som Moderaterna genomförde i Karlstad i år. Som alltid är det så trevligt att träffa vänner och kollegor från hela landet, det ger god energi. Kanske lite extra trevligt är det förstås att träffa vänner sen länge tillbaka, som vår kompetenta och kunniga EU-kommissionär Jessika Roswall. Kul att hinna med samtal om aktuella ämnen också!

Några av vännerna träffar man med lite mer jämna mellanrum, som här med delar av den svenska EPP-delegationen i Regionkommitten EU. Men som alltid, roligt att träffas och hinna prata en stund!

Jag fick möjligheten att tala på ett seminarium om stora och viktiga frågor för den lokala och regionala nivån, gissa vilka? Japp, infrastruktur och VA-frågor 😉

Om man skulle leta en liten negativ del med att ha trevliga och välorganiserade konferenser i Karlstad, så är det tiden det tar att resa dit om man bor i Umeå. Så vi hoppas att flyglinjerna dit snart återupptas igen. Men det är nog det enda man kan beteckna som ett litet minus, och det är ju såklart inget negativt mot Värmland och Karlstad förstås. Fördelen är förstås att bussen gick direkt till Arlanda och jag hann lyssna klart på en ljudbok.

Västerbotten deltar i ett interreg-projekt som heter Deep Tech Valley tillsammans med nio andra länder i EU, och när de höll konferens och möte i Umeå för ett par veckor sedan fick jag möjlighet att hälsa välkommen till Umeå och Västerbotten. Inför det fick jag chansen att sätta mig in lite övergripande av vad Deep Tech Valley ska jobba med, och det är ju ruggigt intressant. AI, bioteknologi, quantum computing (är inte helt hundra på vad det heter med svenska termer) bland mycket annat. Blir kul att följa detta!

I torsdags och fredags hölls årets upplaga av Järnvägsforum Norr här i Umeå. Jag fick delta som talare under rubriken ”Hur kan vi säkerställa att transportpolitiken i Sverige och EU går i takt?”. Detta är viktigt för EU, men även för Sverige och kanske norra Sverige i synnerhet. Det handlar om EU:s konkurrenskraft och säkerhet, likväl som att den industriella omställningen ska fortsätta framåt.

Den moderatledda regeringen har lämnat direktiv till nästa nationella transportplan som innehåller flera bra delar. Till exempel så är det positivt att såväl nytta som samhällsekonomisk effektivitet lyfts fram, och att man också nu går vidare med alternativ finansiering och offentlig-privat samverkan (OPS). Att EU-perspektivet finns med är bra och självklart, även om jag förstås alltid önskar ännu mer 😉 . Men givet hur tidigare regeringar inte ens har nämnt EU-perspektivet i dessa sammanhang så är det ett stort kliv framåt. Sverige har ju varit med i EU i 30 år.

Nu när sommartiden är här, våren är på gång och ljuset gör dagarna längre för varje vecka, så tyckte jag att det var dags att pensionera gamla trötta vinterblommor för att göra plats för pelargoner. Jag är ju verkligen ingen specialist på dessa, men årets pelargon ska tydligen vara extra tålig så det kan ju innebära att de trivs hos oss 🙂 .

För inte så länge sen så sydde jag nya sommargardiner till köket och det är alltid skönt att få byta gardiner och hälsa våren välkommen. Nu är det bara att avvakta att de kan sopa gatorna snart så man kan putsa fönstren också.

Idag är det kommunfullmäktige hela dagen i Umeå och imorgon är det dags att åka till Bryssel för plenarsession och en hel del möten och överläggningar i samband med det. April är en liten knepig månad att veta vilken jacka som kommer att behövas hemma och i Bryssel, prognosen lovar sol och många plusgrader. Dagens I-landsproblem förstås, men ändå 😉 .

Trevlig måndag!

Tack för nomineringen!

Igår ägnades dagen åt kommunfullmäktige i Umeå och idag är det regionfullmäktige, även det i Umeå vilket är skönt. Att kunna promenera till sammanträdena är en ren lyx om man frågar mig.

Tillbaka hemma i Sverige efter ett par intensiva och givande dagar i Bryssel förra veckan – och med en riktigt rolig nyhet att dela med er! Jag är oerhört hedrad och tacksam över att mina EPP-kollegor har nominerat mig till vice ordförande i ENVE-utskottet i Europeiska regionkommittén.

Mandatperioden sträcker sig från 2025 till 2030, och under den andra halvan av perioden är jag föreslagen att ta över rollen som vice ordförande. Det är ett uppdrag som jag ser fram emot med stor entusiasm, då ENVE-utskottet hanterar några av de mest avgörande frågorna för våra regioner och kommuner – från energi och klimat till miljö och hållbar utveckling.

Vi behöver hitta lösningar som stärker vår konkurrenskraft samtidigt som vi möjliggör en grön omställning. Det handlar om att förena tillväxt och jobb med ambitiösa klimat- och miljömål – något som är fullt möjligt med rätt politiska prioriteringar. Här har EU:s regioner och kommuner en nyckelroll, och jag ser fram emot att bidra ännu mer i det arbetet.

Utöver nomineringen har vi också genomfört mandatperiodens första plenarsession i Europeiska regionkommittén. Som alltid är det inspirerande att möta vänner och kollegor från hela EU och diskutera hur vi tillsammans kan utveckla våra regioner. 

19 February 2025, 164th Plenary Session of the European Committee of the Regions
Belgium – Brussels – February 2025
© European Union / Claudio Centonze

Ett av många givande samtal var med goda vännen och kollegan Markku Markkula, ordförande i Helsingfors-Nylands regionstyrelse, där vi pratade om gemensamma utmaningar och möjligheter.

Nu väntar fortsatt arbete för att stärka Västerbotten och Sveriges position i Europa – och jag ser fram emot att ta mig an de kommande uppgifterna med full kraft!

Resten av denna vecka kommer jag att ägna åt regionpolitiken, lokala föreningen här i Umeå och sen vårt cross-border samarbete med Finland i form av Kvarkenrådet EGTS. Riktigt roligt att få jobba med frågor som utvecklar vår del av Sverige och hänger ihop från den lokala, regionala, nationella och europeiska nivån!

Trevlig tisdag!

Mycket jobb och säsongspremiär i backen

Kikar in här och ger mig en stund för en liten uppdatering av en väldigt rolig men också intensiv start på detta år. Tänk ändå att det är 2025, för oss som firade millennieskiftet när det blev år 2000 kändes nog 2025 som verkligen långt borta. Men, nu är vi här och jag har en god känsla för året.

Under 35 år har Västerbotten på Grand gått av stapeln i Stockholm, och i år fick jag möjlighet att tala om det rapportörskap som jag jobbar med i Regionkommittén EU just nu.

Titeln på mitt yttrande är: ”More than funding: local and regional authorities mobilizing public and private resources for an effective follow-up on the Clean Transition Dialogues”. Lång titel, men i korthet handlar det om att hitta nycklarna för att offentlig och privat sektor ska kunna öka takten i den industriella omställningen som pågår, och varför det inte sker på fler ställen i EU. På den regionala och lokala nivån handlar det om jobb och utveckling, så det är angelägna frågor för många.

Bland annat om detta fick jag tala då Vasa universitet, Vasa stad, Österbottens region och Kvarkenrådet EGTS arrangerade en konferens i Bryssel i mitten av januari under rubriken ”Sustainable Energy Reimagined”.

Extra kul att hinna få samtala med Finlands EU- och ägarstyrningsminister, tillika goda vännen sedan många år, Joakim Strand.

I arbetet med yttrandet träffar vi många olika intressenter för att få in så mycket input som möjligt i vårt arbete, och förra veckan genomförde vi ett välbesökt stakeholder meeting i Bryssel. Det blev många bra diskussioner och samtal såväl under som efter mötet, och vi jobbar nu med att börja forma det underlag till yttrande som sedan ska diskuteras, debatteras och beslutas om slutligen i Regionkommitténs plenarsession i juli.

I tisdags fick jag möjligheten att tala på en konferens om EU Waste Legislation, alltså hur avfallshantering genomförs och vad man kan lära av hur andra länder arbetar med detta. Jag fick tala om hur Umeå, Västerbotten och Sverige arbetar med avfallshanteringen som är en av samhällets viktiga infrastrukturer, och det var mycket kul att det blev bra dialog och samtal även i detta område!

Mina kollegor i panelen kom från Polen, Tyskland, Portugal och Estland, så det blev en palett av olika lösningar för liknande frågor och problem.

Det har verkligen varit mycket jobb både som avslutning på förra året och inledningen hittills på detta år, så att hitta tid för vila och avkoppling blir viktigare för mig för varje år. Att åka skidor är en favoritsyssla, både att få vara utomhus och även få motion är så himla härligt. I år gick det att få säsongspremiären redan i januari, förra året var det alldeles för kallt för det, men nu kunde jag få tillbringa en hel dag i backen med alla våra ungdomar! Lycka!

Nu är det snart dags för lunch efter att ha ägnat förmiddagen åt en hel del administrativt jobb som väntat på mig. Men solen skiner, så jag ska försöka hinna med en liten promenad ute i dagsljuset också.

Trevlig torsdag!

Nytt toppuppdrag!

Oktober kom och gick som det känns, med nästan samma hastighet som september. Som ni vet så tycker jag mycket om att skriva, kanske särskilt här på bloggen. Kanhända kommer jag att försöka göra kortare men mer frekventa uppdateringar, men så känner jag ju mig själv och vet att när jag väl ställer mig vid tangentbordet och loggar in på bloggen så blir det lätt längre uppdateringar. Men, den som lever får se och bloggen är och har alltid varit en stund för mig själv att pausa och summera det som hänt sen senast.

Så vi får väl se hur det blir, men oaktat det så är jag glad över den respons som jag får från många av er som läser om det jag pysslar med. Tack för det!

Det kändes väldigt roligt att se nyheten om att Sveriges finansminister och goda vännen Elisabeth Svantesson utnämndes och valdes till det nya toppuppdraget som ordförande för Världsbankens och IMF:s gemensamma utvecklingskommitté! Vi lärde känna varandra för mer än tjugo år sen och det är så kul att se hur Elisabeth fortsätter att imponera med sin kompetens (och sitt goda humör) och det var som alltid riktigt roligt att hinna ses en stund i Stockholm för lite mer än en vecka sen. Grattis Elisabeth!

Arbetet rullar på med ett relativt högt tempo inom de flesta områdena, vilket passar mig fint. Jag har inlett mitt formella arbete med det yttrande som jag utsågs till rapportör för i Regionkommittén och som tidigare rapportörskap så kommer även detta att få karaktären av intervallarbete, i meningen att det kommer mer intensiva perioder inför de beslutade deadlines som finns framöver. Den närmsta deadlinen ligger mindre än tre veckor fram, men sammanfaller med en hel del annat jobb såväl nationellt som europeiskt. Ungefär som det brukar vara alltså 🙂 .

När hösten hittills har varit mild med vackra dagar så har jag och maken försökt prioritera utomhusmotion, som längre promenader. Vänortsparken här i Umeå är en av många vackra parker i staden och när himlen är klarblå med en strålande höstsol, så är det bara att stanna till en stund och njuta av det.

Vintern står för dörren och det känns bra att ha bytt till vinterdäck på bilen för snart ett par veckor sedan. Under devisen om man inte är förberedd så är man oförberedd 😉 .

Denna vecka är det höstlov för skolbarn och -ungdomar, och det brukar märkas även i viljan att boka in olika möten. Det skapar lite tid och andrum för att komma ikapp lite, både administrativt och på hemmaplan. Inte mig emot. Igår var det kommunfullmäktige här i Umeå, så veckan är inte helt utan uppdrag.

I förrgår började jag läsa denna bok av Lena Andersson, och jag har halvvägs genom den insett hur välgörande det är att läsa en bok med sådan underbar språkbehandling. Ja, även innehållet är förstås också bra, även om jag inte är klar med den än 🙂 , men språket..! Läs den.

Som ni vet så brukar jag ju som oftast ha ett handarbete på gång, och när man hittar mönsterkonstruktörer som verkligen tycker om att sticka själva så är det en fin stund. Även om mönstret är på danska (vilket förstås skapar en extra utmaning), så är det relativt lätt att följa och när man väl har fått in rytmen i stickningen så är det en fin avkoppling. Detta ska bli en kofta så småningom.

Dags för en kopp kaffe!

Trevlig tisdag!

Nordiskt och europeiskt samarbete

Helt plötsligt (känns det som) så är vi inne i september månads sista dag och oktober står för dörren. Idag är det en vacker höstdag i Umeå samtidigt som kommunfullmäktige genomförs, men att se solen från en klarblå himmel från sammanträdeslokalen är inte så dumt ändå.

Vädret påminner om det som vi fick njuta av under vår weekend på Island för en vecka sedan, helt sagolikt vackert!

Vi firade kristallbröllop och våra första 15 år med fantastiska upplevelser i den isländska naturen, som här i Skógafoss vattenfall då solen bjöd på den starkaste regnbåge jag någonsin har sett. Nästan så att man skulle kunna röra vid den.

Seljalandfoss vattenfall

Vissa bilder behöver ingen förklaring, som här i Brúarfoss med så vackert vatten. Vi fick också uppleva Strokkur geysir som med jämna och korta mellanrum bjöd på aktiva utbrott.

Det var energigivande att besöka våra nordiska grannar för tredje gången och få ta del av en unik naturupplevelse. Vi hyrde bil och körde själva runt mellan olika naturfenomen och kunde komma riktigt nära på många ställen. Det var definitivt inte sista gången vi besöker Island!

Sensommaren och hösten har hittills innehållit mycket arbete, och en hel del nordiskt samarbete, bland annat i Kvarkenrådet där jag är vice ordförande. Det finska Trafikledsverket (motsvarande Trafikverket i Sverige) har fått ett regeringsuppdrag att utreda förutsättningarna för en fast förbindelse mellan Sverige och Finland i Umeå och Vasa, och de besökte Umeå och Vasa under ett par dagar för att på plats bilda sig en uppfattning om detta. Jag fick då möjligheten att tala om detta från ett svenskt perspektiv i en nordisk kontext. Det blev också många goda samtal under dessa dagar, då vi åkte över till Vasa med världens mest miljövänliga färja, Aurora Botnia.

Från vänster: Janne Leino, chef Helsingfors EU Office; Finlands klimat- och miljöminister Kai Mykkänen; Leena Ylä-Mononen, VD för Europeiska miljöbyrån; fd Ordförande Regionkommittén och EPP-kollegan Markku Markkula; och jag

I torsdags höll ENVE-utskottet i Regionkommittén EU sitt externa möte i Esbo, Helsingfors. Jag blev under sammanträdet utnämnd till rapportör för ett kommande yttrande i Regionkommittén. Mycket roligt!

Jag ska arbeta under rubriken ”Samla offentliga och privata resurser för ett bättre genomförande av Green Deal-politiken på lokal och regional nivå”. Nu är ju rubriksättning inte alltid en helt enkel sak, så med andra ord ska jag ta fram ett ställningstagande för Regionkommittén till hur kommuner och regioner inom EU – i samarbete med det privata näringslivet – ska kunna underlätta genomförandet av den europeiska gröna given. Den gröna given är ett paket med politiska initiativ som bl.a. ska bana väg för grön omställning i EU, samtidigt som man upprätthåller och stärker EU-industrins innovations- och konkurrenskraft.

Det handlar inte i första hand om finansiering, utan hur man i EU:s medlemsländer på lokal och regional nivå ska kunna underlätta för det privata näringslivet och hitta synergier för att företagen ska kunna bidra i det regionala och lokala omställningsarbetet. Det kan handla om att identifiera och undanröja olika former av byråkratiska hinder, men också att påvisa goda lokala exempel på samarbeten mellan privata företag och offentliga aktörer.

Eller med andra ord, hur vi ska kunna få igång synergier mellan näringslivet och offentlig sektor i de frågor som inte handlar om pengar, utan att kapa trösklar för att omställningen ska kunna komma igång utan parallellt eller motverkande arbete. Så roligt det ska bli!

När sammanträdena och slutkonferensen var avslutade i Esbo, så fick jag möjligheten att träffa Finlands EU- och ägarstyrningsminister Joakim Strand på regeringskansliet. Tillika en god vän sedan länge, och det blev i vanlig ordning många goda samtal om samarbete på en europeisk och nordisk nivå, allt med vår gemensamma Kvarkenregion som fond. Tack för besöket och samtalen Joakim!

Jag har också hunnit med att fylla år och när man får såna vackra blommor blir man ju alltid glad! Att kunna fira med nästan hela familjen samlad är den finaste presenten. Underbart!

Trevlig måndag!

Vatten-, energi- och avfallsfrågor på europeisk nivå

Nu knackar inte sommaren längre på dörren, utan är verkligen här med ljuvligt ljusa dagar och kvällar, delvis också nätter just nu och det är bara att njuta i fulla drag.

Sen sist vi sågs här så har EU-valet genomförts, en hel radda jobbmöten i vanlig ordning, brorsdottern har fyllt 18 år och jag har jobbat rätt hårt med att få till intressanta uppdrag inför hösten på EU-nivå. Mer om det lite senare.

I skrivande stund väntar jag på nästa flight till Bryssel för terminens sista utskottsmöte innan sommaren. Har en del spännande överläggningar som jag ser fram emot 😊.

Förra veckan genomfördes terminens sista plenarsession i Regionkommittén i Bryssel och jag fick tala som företrädare för EPP om vattenfrågorna och vikten av att se dem i en helhet. Det handlar om torka, översvämningar, dricksvatten och sanitet. Men också fossilfri energi i form av vattenkraft. Vatten känner som bekant inga gränser och det är viktigt att minska föroreningar, PFAS, bekämpningsmedel och andra farliga ämnen. Därför är det viktigt att olika lagstiftningar inom vattenområdet inte krockar med varandra.

Jag avslutade med att säga: ”Vänner, vi har löst svåra frågor förr, och vi kan göra det igen genom att främja forskning och innovation på vattenområdet med ambitionen att bli världsledande inom hållbar och vatteneffektiv teknik. Och låta den lokala och regionala nivån få förutsättningar att lösa vattenfrågorna med relevanta medel för intressenter inom vattenområdet.”

Men innan plenarsessionen förra veckan, så inledde jag densamma med att resa till Marseille i Frankrike för att få öppna konferensen och hålla ett key note-tal och i egenskap av jurymedlem och för Regionkommitténs räkning dela ut ett pris i EWWR (European Week for Waste Reduction). ”Europa minskar avfallet” med fokus på avfallshantering och förebyggande av avfall och därigenom också minska halterna av farliga ämnen.

Jag sa i mitt tal: ”70 % av EU:s lagstiftning berör lokal och regional nivå. Detta är en möjlighet att driva på för reducering av avfall, eftersom det bästa sättet att hantera avfall är att minska detsamma. Det är mycket viktigt att de lokala myndigheterna är motiverade, samordnade och villiga att göra avfallshanteringen cirkulär.”

Marseille bjöd på +30 grader även sent på kvällen, och när man inte är ledig och kan ligga med en bok i skuggan vid en pool, så är det faktiskt nog så varmt för min smak. Onsdagsmorgonen blev det att stiga upp kl 04 för att ta morgonplanet till Bryssel för plenarsessionen, så när jag kom hem och maken hämtade mig sent på torsdag kväll så var det så skönt att få somna i egen säng. Som det alltid är.

Veckan dessförinnan inledde jag med att köra till Luleå på måndag eftermiddag för att hinna fira pappa som fyllde år på tisdagen, och det var så mysigt att hinna ses en stund innan det var dags för mig att köra till Arjeplog för beslutsmöte med Strukturfondspartnerskapet i Övre Norrland. Efter mötet körde jag hem och med enkel väg på drygt 325 km så är det lätt att konstatera hur viktigt det är med god infrastruktur och fungerande kommunikationer. Eller egen bil som är vardagen för oss i norra Sverige.

Direkt efter mötet vid Sveriges djupaste sjö, Hornavan i Arjeplog, så var det dags att bege sig till Valle d’Aosta i de italienska alperna för externt möte i ENVE-utskottet i Regionkommittén. Vi fick ett mycket intressant besök i deras vattenkraftstation och förutsättningarna på hög höjd, som påminner en hel del om kallt klimat som vi har i norra Sverige.

Man är ju sällan så moderiktig som med en skyddshjälm på sig 😉, men säkerheten går ju självklart och givetvis först. Huset bakom mig är vattenkraftstationen, och det är ju också viktigt för samhället att även funktionella byggnader är vackra.

Det blev såväl viktig och matnyttig kunskap, som samtal om fördjupat samarbete mellan våra olika regioner. Det kommer att behövas om vi ska lyckas med den gröna omställningen och att fossilfri energi kan fortsätta produceras och levereras.

Så mina arbetsveckor den senaste tiden har präglats mycket av vatten, energi och avfallshantering. Det är frågor som verkligen berör den lokala och regionala nivån, men också den nationella och europeiska. Som ni vet så gillar jag ju just att frågorna hänger ihop och att få jobba med dem på flera olika nivåer.

Sent imorgon kväll hoppas jag på att flighterna går i tid så jag kommer hem när det är planerat, sen blir det lite lugnare tempo resten av veckan innan det är dags att så småningom varva ned helt inför sommaren. Det ska blir skönt och välbehövligt att hinna läsa böcker, träna, umgås med familjen och bara vara. Sommar helt enkelt!

Trevlig måndag!

Många dimensioner av livets variationer

Ljuset har verkligen återvänt och det är ljuvligt att det ljusnar tidigt på morgonen och inte blir mörkt förrän sent på kvällen, och än är det bara början på den ljusa årstiden. Än så länge tvekar våren och det är rejält med snö kvar som också ska smälta bort, men precis som vanligt så brukar det gå fort när det väl börjar tina.

Cykeln är framtagen och nu väntar inga bilfärder norrut på ett tag för min del, så snart blir det däckbyte också. Det är fortfarande kallt på nätterna och ingen direkt värme i luften, men denna årstid så kan ju det ändras väldigt snabbt. Aprilvädret gör skäl för namnet som vanligt 🙂 .

Det har varit rätt mycket som har hänt sen senast, och ett relativt flitigt resande för olika möten, överläggningar och diskussioner har jag ägnat mig åt. EPP-familjen i EU som Moderaterna tillhör har haft kongress i Bukarest, Rumänien, där Ursula von der Leyen valdes till EPP:s toppkandidat inför EU-valet som stundar i juni.

Den svenska moderata delegationen på EPP-kongressen var större än så här, men det var inte lätt att få alla på samma plats samtidigt 🙂 . Mycket trevligt att träffa vänner och kollegor från både Sverige och stora delar av Europa för goda samtal och skratt!

Tillsammans med vännen och kollegan Jelena Drenjanin, som är vice ordförande i EPP i Regionkommittén, så fick vi goda samtal med Emil Boc som tidigare varit premiärminister i Rumänien och nu är borgmästare i Cluj-Napoca på hemmaplan, och är en av våra ledande företrädare i Regionkommittén i EU som jag är övertygad om att vi kommer att få se mycket av framöver på europeisk nivå. Dessutom alltid supertrevlig och konstruktiv!

Att politik verkligen är på allvar och spelar roll blev väldigt tydligt då vi diskuterade vikten av samarbete och att stärka EU. Ett starkt möte var med Oleksandr Sienkevytj, Mayor i Mykolaiv, Ukraina. Kollegan och vännen Jelena Drenjanin har jobbat mycket med det östliga partnerskapet och har djupa kunskaper om det, vilket är viktigt i arbetet på alla nivåer men särskilt i Regionkommittén i EU.

Engagemang och kunskap är viktigt och lägger god grund för samtalet under rubriken ”Local dialogue on EU enlargement. Local authorities in support for Enlargement as a strategic investment in peace, security, stability and prosperity in Europe.” Samarbete och goda relationer är nyckeln för utveckling och fred. Vi är mer lika än olika.

I mitten av mars gick det tionde European Summit of Regions and Cities av stapeln i Mons, Belgien. Det centrala diskussionsämnet här var det kommande EU-valet och sammanhållningspolitiken framöver, hur vi ska fortsätta att minska skillnaderna mellan olika regioner inom hela EU för att alla ska kunna utvecklas på bästa sätt efter sina förutsättningar. Genomgående var det tydligt att budskapet var leave no one behind, alltså att inga regioner ska lämnas att klara sig själva inom unionen.

Egentligen finns det väl bara ett ord för att Sverige blev fullvärdig medlem i Nato – äntligen!

Sen senast vi sågs här på bloggen så har vi haft en del sorg, svärmor gick bort och trots att det blev ett fint avsked så är det så sorgligt och ledsamt. Det spelar ingen roll att hon blev 90 år, vi hade alla sett fram emot många fler år tillsammans, men så blev det inte.

Hon älskade blommor, så det kändes fint att få säga hej då med vackra blomarrangemang som en sista hälsning. Det är förstås en del av livet som alla går igenom, men det spelar liksom ingen roll ändå, sorgen får ta sin plats och ljusa minnen kommer fram tillsammans.

Mitt i sorgen så fick vi också fira att svägerskan fyllde 60 år, så den senaste månaden har verkligen bjudit på många dimensioner av livets variationer. Igår kom jag hem efter ännu en begravning, av moster som också fick ett långt liv. Det blev också ett fint avsked, och trots att det var en sorglig anledning så var det samtidigt trevligt att träffa släkt och vänner som man ser allt för sällan. Hur klyschigt det än kan låta, så ger begravningar tid för reflektion och att tänka en stund i stillhet över vikten av att leva och vad som är viktigt i livet. Det borde man nog tänka på oftare.

Imorgon väntar länsförbundsstämma här i Umeå och det ska bli trevligt att träffa moderata kollegor från hela länet. Nästa vecka är det dags för regionfullmäktige och en hel del annat jobb. Mer om det senare.

Trevlig fredag!

Stockholm, Bryssel, infrastruktur och arga bönder

Så är årets kortaste månad inledd och min jul och januari månad har innehållit såväl vila och avkoppling med familjen, som en hel del arbete med i huvudsak infrastrukturfrågor. Egentligen helt otroligt att det redan är första februari om ni frågar mig. Men så är det nog när det händer mycket samtidigt, och i år har jag faktiskt för första gången på många år varit ledig och hemma över julen.

I skrivande stund är jag i Bryssel för plenarsession i Regionkommittén, men veckan inleddes med kommunfullmäktige i Umeå som jag fick smita lite tidigare ifrån för att hinna med flyget till Stockholm. I måndags kväll smygstartade den 34:e upplagan av Västerbotten på Grand i huvudstaden med möten och mingel.

Under invigningsdagen av Västerbotten på Grand så deltog jag i akt 2 under rubriken ”The New North, transportsystemet i norra delen av Norden i ljuset av den förändrade geopolitiska situationen”. Som synes så blir jag engagerad när jag får tala om infrastruktur, gränsöverskridande samarbete och utveckling av vår gemensamma region i Kvarkenområdet 😉.

Extra roligt med så många goda samtal både före och efter insatsen på scenen, och herrarna som deltog i samtalet är precis som jag ledamöter i Kvarkenrådets styrelse. Svenskt-finskt samarbete sedan mer än femtio år i organiserad form. 🇸🇪🇫🇮

Joakim Strand, till vardags riksdagsledamot i Finland, är precis som jag vice ordförande i Kvarkenrådet EGTS där vi har jobbat tillsammans under många år nu. Goda relationer är förutsättningen för fördjupat samarbete där tillit är nyckeln. Vi litar helt enkelt på varandra och att vi har samma gemensamma vision och målsättning i vårt gränsöverskridande samarbete.

Förra veckan var det sammanträden på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Där fick jag föredra EU-beredningens ärenden och diskutera innehållet i det kommande budskapspapper gällande EU som arbetas fram. Under SKR-dagarna så hinner man med en hel del parallella möten också, och denna gång så inleddes förra veckans Stockholms-sejour med sammanträde i Botniska Korridoren.

Det är ett infrastruktursamarbete som har störst fokus på järnväg för de sju nordligaste länen i landet. De senaste veckorna har jag jobbat en hel del med just infrastruktur då Trafikverket presenterade sitt underlag som regeringen därefter ska ta fram kommande infrastrukturproposition för. För norra Sverige är detta underlag verkligen under all kritik och bekymmersamt.

Trafikverkets inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen 2026-2037 är offentliggjort och där gör myndigheten bedömningen att sysselsättningen, befolkningen och produktionen kommer att minska under kommande år i norra Sverige. Det är som att Trafikverket helt bortser från den utveckling och alla investeringar som pågår i norra Sverige, vilket blir uppenbart missvisande.

Trafikverket antar i rapporten att sysselsättningen i de fyra nordligaste länen minskar med mellan 3 och 7 procent fram till 2040. Detta går helt emot de siffror som Trafikverket själva presenterade i regeringsuppdraget om åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbotten och Västerbotten, där sysselsättningen i de länen tvärtom beräknades öka med 8 procent.

Trafikverket gör också bedömningen att befolkningen kommer att minska i tre av de fyra nordligaste länen (undantag Västerbotten som beräknas få en mycket liten ökning). Vidare antar Trafikverket att produktionen i basnäringarna 2040 är markant mindre än i Trafikverket förra prognos. De stora industriinvesteringarna i norra Sverige ska alltså enligt Trafikverket leda till minskad produktion av malm, stål och skogsprodukter.

Bisarrt. Inriktningsunderlaget innehåller dessutom en sänkt prognos för kollektivtrafiken och för godstransporterna i norra Sverige, jämfört med vad Trafikverket tidigare har antagit. Allt har ju talat för att prognoserna borde höjas, då allt fler planerade investeringar nu har börjat förverkligas.

När den smällkalla vintern plötsligt gav med sig lite grann, så passade vi på att åka skidor i vår säsongspremiär förra helgen. Ren lyx att dottern med sambo nu flyttat tillbaka och gör att såna här fina aktiviteter blir möjliga 😊

Ungdomarna växlade mellan snowboard och skidor, själv så höll jag mig till skidor denna gång. Kanhända blir det att växla mellan Telemark och slalom för egen del nästa gång, men det var rätt lagom för benen med slalom för säsongspremiären 😊

Kalla vintertemperaturer gjorde att barnen hade önskemål om stickade tjocksockar, så dottern fick detta par som var först ut på stickorna. Det går ju rätt snabbt att sticka sockor, och det är kul som omväxling till lite större projekt tycker jag. Framför allt är det trevligt att ha en stickning i händerna när man sitter i tevesoffan på kvällen.

Idag är det toppmöten i Bryssel och igår förvarnades vi om att det kommer att bli svårt att ta sig fram då EU-kvarteren har fyllts av traktorer som upprörda och arga bönder har kört hit. Så det var rätt enkelt att konstatera att flygbussen inte kommer att kunna ta sig fram när det är dags att ta sig ut till flyget efter plenarsessionen idag.

Nu är det dags för debatt och votering.

Trevlig torsdag!

Skogen i fokus med nya samarbeten i Finland

Nu är vi inne i sista veckan innan jul och idag är det årets sista kommunfullmäktige här i Umeå. Imorgon är det regionstyrelse och efter det ser jag fram emot att börja runda av arbetsåret som har varit exceptionellt bra för min del.

Det är inte riktigt dags att summera hela året ännu, men jag är mycket glad och tacksam över att mitt arbete under 2023 har landat väl och gett goda resultat. Även om det kanske tangerar lite skryt, så är jag nöjd över vad jag har åstadkommit i år, kanske i synnerhet på EU-nivå med arbetet med avloppsdirektivet.

Förra veckan reste jag till Karelen i östra Finland på inbjudan av förre ordförande för Regionkommittén och en god vän och kollega, Markku Markkula, som på hemmaplan är ordförande i Region Helsingfors-Uusimaa. (Vanligtvis så har vi mer formell klädsel, så det var också en liten bonus att få ha funktionella leisure-kläder. Sånt man behöver i vinterskogen utomhus således.)

Tillsammans med kollegor från Regionkommittén från Portugal, Irland, Finland, Estland samt forskare och kollegor från Italien, Nederländerna och Belgien så arbetade vi med skogsfrågor från många olika perspektiv.

Överläggningarna och sammanträdena inleddes i Joensuu på universitetet i vad de själva benämner som Europas skogshuvudstad. Fokus för mitt talarpass låg på hållbar tillväxt i skogssektorn och skogens multifunktionalitet, eftersom skogen är så mycket mer än enbart träd eller rekreationsyta. Forskning, kännedom och kunskap om hur vi i norra Europa och Norden använder och ser på skogen var ämnen som jag berörde.

Därför passade det mycket bra att jag på tisdagen kunde besöka Komatsu Forest i Umeå tillsammans med styrelsen för Kvarkenrådet EGTS där jag är vice ordförande, för att lära mig mer om deras förutsättningar och framtida utmaningar i skogsnäringen. Direkt därifrån var det dags att styra kosan mot Finland för min del.

Från Joensuu åkte vi sedan en timme norrut till Koli National Park i norra Karelen för att fortsätta arbetet och samtidigt få en god förståelse för skogens diversifierade användningsområden. Efter att ha kompletterat lagren med funktionskläder så fick vi uppleva det många av oss från norra Sverige och Finland gärna delar med oss av – tystnaden i skogen.

Högst upp på berget Koli samtidigt som dagsljuset övergick till mörkt så fick vi gott om frisk luft och total tystnad. Ljuvligt. Inga motorljud från varesig luften eller marken, snön som isolerar och dämpar ljud, och om man stod riktigt stilla en stund och blundade kunde man verkligen höra skogens tystnad.

Väl nere från bergstoppen igen så fick vi varm finsk glögi, som är väldigt likt vår svenska glögg fast med något annorlunda kryddning. Och ja, för den som undrar så var den alkoholfri. Nämligen mycket godare så om ni frågar mig. Stunden i skogen gav många nya insikter för våra vänner som inte tidigare fått möjlighet att uppleva detta i vintermiljö.

Efter upplevelsen i Koli nationalpark, så fortsatte vi överläggningarna och samtalen i Vaikonloma, ungefär en timme från Kuopio. Även här bjöds vi på nya upplevelser utomhus i vinterklimat, och för min del är det mycket som påminner om Norrbotten där jag växte upp.

Det blir rätt intensivt under ett par dagar, men flera kommande samarbeten inom skogsfrågorna initierades och jag ser fram emot att kunna vara en del av det framöver. Jag delade stuga med min goda vän och kollega från Irland, och fick många nostalgiska minnen från barndomen. Bara en sån sak som att man inte låser dörren och att nyckeln sitter i låset på utsidan av dörren. Eller att det är helt tyst och mörkt ute, inga ljuskällor som gatubelysning eller skyltar som lyser. Endast fasadbelysning på stugan och julgranen. Vackert.

Varje stuga hade en vedeldad bastu som man efter dagens sammanträden kunde koppla av i, en självklarhet i Finland. Mycket mycket skönt. Vila för både kropp och knopp, och just det faktum att det är vedeldat ger en så mycket mer behaglig värme och upplevelse i bastun. Fönster i bastun så man kunde kontemplera en stund och se stjärnorna. Som poesi för själen.

Intensiva dagar, men också många bra diskussioner inom den basnäring som skogen är för oss. Tidsskillnaden gör också att man får tidigare morgnar än på hemmaplan, så för att hinna hem i rimlig tid på fredagen så blev det uppstigning kl 03. Finsk tid, vilket är 02 svensk tid. Så utan att överdriva så var jag rätt trött när jag kom hem på eftermiddagen. Som alltid är det borta bra men hemma bäst, men dessa dagar gav betydligt mer energi än de tog. Förmodligen för att man fick förmånen att jobba en del utomhus i skogen.

Nu lackar det mot jul och jag ser fram emot vilsamma dagar under julhelgerna, förhoppningsvis med tid för både kropp och själ. Som träning, handarbete och familjen.

Trevlig måndag!

Tala på COP 28

Det blev en intensiv vecka som gick, med årets sista plenarsession i Regionkommittén i Bryssel. Många bra möten och överläggningar före och efter voteringarna också.

Efter att ha landat med försenade plan i torsdags kväll, så var det extra skönt att få sova hemma i egen säng. I fredags så började mina förberedelser inför det side event under COP 28 som jag är inbjuden som talare till. Det ser jag fram emot, och lite extra roligt att få delta som ledamot för Regionkommittén och kommandes från Umeå och Västerbotten också. Det nordliga perspektivet är viktigt att lyfta fram i alla olika sammanhang, och i detta fall så kommer jag att fokusera på det lokala och regionala perspektivet kopplat till den gröna omställningen.

Som ett av exemplen från Umeå och Västerbotten kommer jag att lyfta det arbete som Vakin gör tillsammans med Godawari, Nepal i ett treårigt projekt som leds av UN Habitats Global Water Operators Partnership och finansieras av EU-kommissionen. Det handlar om att få rent vatten, bra avloppsrening och avfallshantering, frågor som är viktiga överallt. Alla vill ha och behöver detta som en del i att få en bättre miljö och minska klimatbelastningen.

Jag har jobbat med förberedelserna inför detta under helgen, och har en del inläsning kvar att göra, men jag ser fram emot att kunna få vara en liten del av klimattoppmötet och bidra med perspektiv från norra Europa. På onsdag ska jag tala under rubriken ”Adaptation beyond borders: an EU Mission towards climate resilience”. Spännande!

När jag landade hemma tillsammans med maken så kan man ju lite lagom stillsamt konstatera att det hade kommit en hel del snö under dagarna jag var i Bryssel 😉 . Enligt uppgifter så skulle snödjupet vara 51 cm här i Umeå, så nu klarar vi nog oss ett tag framöver med den mängden. Det blev en hel del skottande under fredag eftermiddag för att hitta igen bilen och annat, så det behövdes inget besök till gymmet för styrketräning den dagen i alla fall.

1 december så tändes julgranen på Rådhustorget, och i år har de hittat en ståtlig sådan. Fint!

Utöver förberedelser inför mitt anförande på COP 28 på onsdag, så fylls denna vecka även av årets sista regionala utvecklingsnämnd, styrelsemöten och medlemsaktivitet med Umeå centrala Moderatförening där jag är ordförande. Så nu är det dags att snart käka lite lunch för att sen fortsätta jobbet.

Trevlig måndag!