Regionkommitten

Milano, historia och aktuella miljöfrågor

Publicerat den av agrenwikstrom

Igår kväll kom jag hem efter ett par dagars sammanträde med Regionkommitténs utskott ENVE (energi, miljö och klimatfrågor) som denna gång hölls externt i Milano. Sammanträdena hålls vanligtvis i Bryssel, men en gång per år förläggs sammanträdet någon annanstans i Europa.

Det blev en tidig revelj för min del på onsdag morgon för att hinna med morgonplanet från Umeå och efter en ovanligt smidig resa så landade jag i Milano strax efter lunch. Så jag fick några timmar till promenad i staden under onsdagseftermiddagen.

Jag besökte den mäktiga katedralen Il Duomo och den tog nästan andan ur mig när man kom in. Jösses så stor den var. Kyrkor och katedraler berättar så mycket om historien och det har alltid fascinerat mig. Så det är alltid ett givet besöksmål för min del på nya platser.

Det finns så otroligt fascinerande detaljer i sån riklig mängd att man skulle ha behövt flera timmar enbart för att hinna titta på allt närmare. Vilka fantastiska hantverk!

Bilderna gör dem inte riktigt rättvisa, så om du får chansen att besöka världens näst största gotiska katedral så rekommenderar jag det varmt. (Den största finns i Sevilla.)

Katedralen är 157 meter lång och rymmer 40 000 människor, så det är lätt att förstå att man kan känna sig liten när man går där inne.

Enbart alla glasmålningar skulle förtjäna flera timmars besök.

Under kyrkan pågår arkeologiska utgrävningar som var väldigt intressanta att titta på. Med tanke på att katedralen byggdes från 1300-talet till 1800-talet så finns förstås vansinnigt mycket historia inbyggt i detta.

Jag avslutade mitt besök på Il Duomo med att ta mig allra högst upp på taket, roof top visit. Som ni vet så är jag ju rejält höjdrädd så benen darrade skapligt när jag väl kom ner igen. Men det var förstås imponerande att se Milano från ovan och alla fantastiska skulpturer och utsmyckningar på katedralen, det är inte enbart inuti som de har otroliga konstverk.

Efter att ha promenerat runt i staden några timmar så avrundade jag med – förstås – en pizza på uteservering. Ni vet, when in Rome… fast Milano funkade ju lika bra 😉 . Suveränt god!

Givetvis besökte jag även den vackra gallerian alldeles vid Piazza Duomo, också den med anrik arkitektur. Så vackra byggnader!

Torsdagen blev en intensiv mötesdag som inleddes med gruppmöten för EPP i vansinnigt vackra lokaler med lång historia.

Palazzo Marino som ligger i centrala Milano på Piazza della Scala, har varit Milanos stadshus sedan 1861 och byggdes på 1500-talet. I dessa fantastiska lokaler håller kommunfullmäktige i Milano sina sammanträden. Wow!

I detta rum (som var svårfotograferat pga belysningen) höll vi vårt gruppmöte och jag fick förtroendet att leda EPP-gruppens överläggningar och vara politisk samordnare innan utskottet inleddes.

Vilka gobelänger och utsmyckningar i detta fantastiska rum!

Efter morgonens sammanträden så förflyttade vi oss under några minuter till andra sidan Piazza Duomo för utskottets överläggningar som sedan pågick hela dagen. Aktuella och intressanta frågor diskuterades och så var det extra trevligt att EPP-kollegan Rafal Trzaskowski valdes till ordförande för utskottet. Han är borgmästare i Warszawa och har bland annat varit ledamot i Europaparlamentet samt Polens förvaltnings- och digitaliseringsminister tidigare, så han har gott om erfarenheter som kommer väl till pass.

Som alltid är det borta bra men hemma bäst för min del, men att resa för att uppleva nya saker är viktigt för att skapa nya erfarenheter och kunna utveckla både sig själv och få nya tankar, idéer och inspiration.

På flygen hem så var det skönt att ägna sig åt lite stickläsning, det vill säga ljudbok i öronen och handarbete i händerna. Perfekt kombo tycker jag! Särskilt roligt med lite utmanande spetsmönster så man får tänka till lite också 🙂 .

Idag är det en solig höstlördag och om en stund så blir det en längre sväng ute tillsammans med Anders, och vi unnar oss en ledig lördag. Imorgon väntar i vanlig ordning förberedelser inför den kommande veckans arbete, med sammanträde i regionfullmäktige, gruppdag med den moderata regiongruppen, regionala utvecklingsnämnden, rapportörsmöte med Europaforum Norra Sverige och så ska jag tala om infrastruktur i Bryssel fast online under European Weeks for Regions and Cities som pågår hela nästa vecka.

Men det är morgondagens arbete, nu tar vi lite ledigt.

Trevlig lördag!

Försörjningstrygghet, Stockholm och infrastruktur

Publicerat den av agrenwikstrom

Igår och idag har jag ägnat mig åt mina förtroendeuppdrag på nationell nivå, fast förstås med fokus på den lokala och regionala nivån. Jajamensan, ni gissade helt rätt, jag är förstås på SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. Jag har uppdrag i EU-beredningen som är sammanlänkade med uppdraget i Regionkommittén, så det hänger ihop även där.

Vi har en av de vackraste huvudstäderna och kanske alldeles i synnerhet som nu när det är sommartemperaturer och allt börjar grönska. Det mesta blir liksom bättre när det är fint väder, men det är ändå inte många huvudstäder som kan jämföra sig med vår även om det finns många andra intressanta och spännande städer förstås. Men närheten till vatten, historian och utvecklingen är en styrka för Stockholm.

Igår blev det förstås flyget till Stockholm, givet avstånden så är det ett enkelt val. När Sverige är EU:s till ytan tredje största land och det land med längst avstånd mellan sina landsändar, så är fungerande infrastruktur och kommunikationer fullständigt avgörande för utveckling och tillväxt.

Förra veckan fick jag förmånen att få tala på en konferens som BioFuel Region ordnat med tema Försörjningstrygghet. Givet andra uppdrag så hade jag tyvärr inte möjlighet att delta från start då kraftvärme och matförsörjning i norra Sverige diskuterades, men jag brukar ha samstämmig uppfattning med LRF i dessa frågor och driver dessa både ur livsmedels- som krisberedskapsperspektiv.

Jag var inbjuden att tala om mitt rapportörskap i Regionkommittén under rubriken Fit-for-55, Ukraina och självförsörjning, där skogsfrågorna har en stor roll att spela. Viktiga frågor för Sverige, men kanske i synnerhet för norra Sverige. Sverige som land har cirka 70 procent av landytan i form av skog, så vi är duktiga på aktivt skogsbruk.

Det som också var intressant var frågan om fossilfria drivmedel med fokus på flygen, apropå hur viktigt flyget är för oss i norr. Det händer ju hur mycket som helst på den fronten, och ni får hålla ögonen öppna i augusti då elflygen är på gång. I debatter när Miljöpartiet vill förbjuda flygen så är jag av den uppfattningen att det är utsläppen som måste minska och helst tas bort, inte flygen. Där är vi inte överens. Men i en värld där vi inte kan mötas, samtala och komma överens så tror jag också att förståelsen för olikheter minskar. Dessutom är det ju så berikande att uppleva andra städer, länder och kulturer. Och då behöver man ju resa.

Senare ikväll styr jag kosan via Helsingfors till Vasa för årsmöte med Kvarkenrådet EGTS imorgon. När mötet är klart imorgon så blir det denna gång flyg från Vasa till Umeå, vilket brukar ta ungefär tjugo minuter och med deras senaste nyförvärv i flygplansflottan tar det ungefär fjorton minuter. Samma sträcka med färjan tar 3,5-4 timmar, och att köra bil nästan 84 mil tar väl ungefär tio timmar. Så fungerande kommunikationer är helt avgörande för samarbete och utveckling i vår gemensamma region. Det är det som lägger grunden och är förutsättningen för att smarta människor ska kunna utvecklas på bästa sätt kopplat till jobb, utbildning och en massa annat.

Som sagt, det där med fungerande infrastruktur är liksom grejen.

Trevlig torsdag!

Skogen, Nato, Finland och i demokratins tjänst

Publicerat den av agrenwikstrom

Det är inte alldeles lätt att veta var man ska börja när jag inte har haft tid med bloggen sen i februari. Så jag hoppar väl in där jag är just nu och så lär det väl i vanlig ordning bli tankar från min horisont med mitt perspektiv i olika frågor.

Men hörni, för er som följer mig på sociala medier så vet ni att mitt 2022 hittills har varit några väldigt intensiva arbetsmånader. Och nu är det 117 dagar kvar till valet, så det kommer ju inte att bli en vilsam resa fram till det. Men så är det ju under ett valår, så det är ju verkligen inget konstigt alls.

Sen sist så har ju också Ryssland valt att anfalla Ukraina på ett helt ofattbart grymt sätt. Jag följer ju nyheterna såklart, och de första veckorna av Rysslands attacker så var jag så arg, arg för de Ukrainare som drabbades från en dag till en annan, arg på all förödelse och förstörelse och arg på att någon (Putin) tyckte sig ha rätt att invadera ett fredligt och demokratiskt grannland. Arg helt enkelt. Det är jag fortfarande, men det går ju samtidigt inte att vara det hela tiden, utan man får fokusera sin energi på att försöka göra det man kan.

Så mina förtroendeuppdrag har faktiskt aldrig tidigare känts så viktiga som de är nu, i synnerhet som man får träffa motsvarigheten till kommunalråd och regionråd i bland annat Kiev, Mariupol och Charkiv (digitalt förstås), och höra dem berätta hur viktigt de lokala och regionala demokratiska arbetet är och hur det blir så mycket svårare för angripare att montera ned ett samhälle när det fungerar. Vårt samarbete på den europeiska nivån spelar roll.

För min del har året hittills präglats mycket av just det europeiska arbetet. Som ni vet så har jag varit rapportör i Regionkommittén för LULUCF och ESR, som handlar om skogen och att minska koldioxidutsläppen. Det har varit ett väldigt intressant men också tidspressat arbete för att få ihop det, men den 28 april landade det i ett yttrande som antogs.

Redan initialt så visste jag att det skulle bli rejält tufft att få igenom en svensk/finsk ståndpunkt i att inte öka kolsänkorna i skogen på bekostnad av att låta skogen stå och minska möjligheten till ett aktivt skogsbruk genom att sköta skogarna som vi har gjort framgångsrikt i mer än hundra år. Jag nådde nästan hela vägen fram med det mesta, och arbetet fortsätter ända tills dess att Europaparlamentet ska fatta beslut i frågan. Regionkommittén är remissinstans för EU:s lokala och regionala nivå.

Utöver det rent skrivmässiga arbetet så har det varit lärorikt och intressant att ha möten med EU-kommissionen och att diskutera med vänner från hela Europa i dessa frågor. Det som var så slående tydligt var den stora skillnad i hur man såg på skogen som enbart en kolsänka som skulle vara till för att vandra i (lite överdrivet, men ni fattar) vid vårt möte den 23 februari, till att efter Rysslands anfall på Ukraina börja öppna upp för att även se skogen för allt annat som vi vet att den både kan och bör bidra med. Som till exempel energiförsörjning, substitution av fossilbaserade produkter, råvaror, bioenergi och en mängd annat. Sånt som vi är duktiga på i Sverige och Finland. Så man kan säga att samtalen efter den 24 februari har haft en annan ton och framför allt syn på skogsfrågorna. Arbetet fortsätter förstås.

Nu har de fysiska mötena kommit tillbaka, nästan som det var innan pandemin, och det innebär förstås fler resor och tid att förflytta sig till olika ställen. Sånt som i alla fall jag sällan ens reflekterade över innan pandemin, men som nu med all tydlighet tar tid. Så än så länge så är det en blandning av fysiska och digitala möten, det är väl bara hybridvarianten som man helst undviker. Det lär nog fortsätta vara en blandning även framöver tror jag.

De gångna månaderna har min träning och motion fått stå tillbaka lite, dels på grund av tidsskäl men också av lite lägre ork givet arbetsmängden. Men litegrann har det förstås hunnit bli ändå, och med tanke på bästa träningströjans budskap så var ju gårdagen en historisk dag då Sverige fattade beslut om att ansöka om medlemskap i Nato. Inte en dag för tidigt om ni frågar mig. Och idag fattade Finland sitt formella beslut om att göra samma sak. Mycket bra. Nu hoppas vi förstås att processen löper på som den ska och att det kan gå så snabbt som möjligt.

Jag har länge velat lära mig finska, dels för att jag gillar språk och kommunikation, men också för att jag verkligen vill kunna samtala med våra vänner i Finland både på svenska och finska. Norska och danska går ju lättare att förstå, även om man emellanåt får kämpa lite mer med danska än med norska. Förra sommaren så laddade jag ned ett par olika appar och har sen dess övat en stund varje dag. Det är svårt då finskan inte påminner det minsta om andra språkstammar, som t ex franska och spanska, men ingenting är ju omöjligt sägs det 🙂 . Så nu är det faktiskt roligt att kunna förstå sammanhang och hur det är uppbyggt, så vem vet, kanske kan man snart prata lite finska också.

För någon vecka sedan så gjorde jag och maken en privat resa över till Vasa och Österbotten. Vi har ju båda varit där många gånger för möten och sammanträden, men då hinner man ju sällan se något av staden och omgivningarna. Så nu blev det äntligen av! Vi tog bilen på nya fina färjan Aurora Botnia och spenderade några dagar i Vasa med omnejd. För oss som är historieintresserade så finns det mycket att se, men även om man inte är det så är det ett trevligt resmål. För vår del avslutades vår vistelse där på allra bästa sätt med en mycket trevlig stund tillsammans med våra finska vänner med såväl goda samtal, skratt som god mat. Rekommenderas!

Mina föräldrar har skaffat hund igen efter att ha haft en tid utan, och det är ju en riktig sötnos och gullig vovve som jag också gärna skulle ta med hem 😉 . Milo är nu lite drygt sex månader och SÅ söt och fin. Det är en rejäl utmaning att stå emot hundsuget varje gång man har fått gosa med honom…

Veckan inleddes igår i demokratins tjänst med uppdrag på det kommunala planet, idag har det varit regionstyrelse och resten av veckan kommer att innehålla sammanträden på både den nationella och europeiska nivån. När frågorna hänger ihop och följer med på de olika nivåerna så är det en förmån att kunna få jobba med dem på alla nivåer, som till exempel infrastruktur och transporter. Så nu är det dags att packa väskan innan morgonflyget väntar imorgon.

Trevlig tisdag!

Icke-verbala signaler saknas

Publicerat den av agrenwikstrom

Det har nästan börjat bli rutin att varje vecka nästan bli lite förvånad över att det redan är torsdag, men det är samma sak även denna vecka. Kanhända är det ändå ett tecken på att det är ganska mycket att göra, möjligen med tillägget att det är roligt också. Tiden går väl sällan så snabbt som när man har kul, det är ju värre när det är tråkigt eller när man väntar på något särskilt. Som när man var liten på julafton och man väntade på att tomten skulle komma, jösses vilken lång dag det var!

Sammanträdena är lika omväxlande som vanligt, denna vecka har jag bland mycket annat avhandlat regionala utvecklingsfrågor, hälso- och sjukvårdsfrågor och miljö- och klimatfrågor på europeisk nivå. Det är ju förstås en av anledningarna till att det känns som att tiden går fort. Och än är ju inte jobbveckan riktigt slut. Det som ofta slår mig är att hur olika de olika områdena än kan verka vara, så hänger det ändå ihop. Vilket förstås är en av anledningarna till att jag tycker att det är både roligt, lärorikt och intressant att kunna få vara med och påverka.

Jag har sedan årsskiftet börjat använda en träningsapp som heter Twiik, mest för att jag då hade planen att klara av Göteborgsvarvet i maj men det blev ju såklart inställt som allt annat detta år. Hur som helst så har jag fortsatt att använda appen för min egen del för att ändå se hur min träning utvecklar sig. Det tycker jag är roligt att följa, i synnerhet när man kan se över tid hur det går. För min del så har Corona medfört betydligt mer tid för motion, när allt jobbresande helt har pausats. Just att jag har fått mer tid för motionerandet är väl det enda som möjligen är lite positivt med detta konstiga år.

Som ni vet så blir det mycket promenader för mig och maken, varje dag faktiskt, och det kompletterar jag sen med att cykla mtb, springa, styrketräning, kondition och rörlighet. Allt beroende på vad jag känner för just den dagen och har tid att göra. Bilden här ovan kommer från kvällspromenaden i tisdags och det är ju helt fantastiskt vackert med fina septemberkvällar! Umeälven gör sig väldigt bra med klarblå himmel och sol 🙂 .

Annars så ser de flesta mötesdagar ut ungefär så här, med någon variation beroende på vilket digitalt verktyg som man använder. Igår var det utskottsmöte i ENVE i Regionkommittén och jag kan nog ganska enkelt säga att just i det forumet hade jag mycket hellre träffats fysiskt. Det är mycket mer ansträngande att ha simultantolkning från olika språk med lätt fördröjning digitalt än fysiskt, så jag var rejält trött igår kväll. Dessutom när det sker från spanska/franska/italienska/tyska till engelska och berör emellanåt ganska tekniska miljöfrågor. Det tar helt enkelt betydligt mindre energi att kunna diskutera vid ett fysiskt möte när man har tillgång till alla andra icke-verbala signaler också.

Nåja, om några minuter är det dags för voteringsförfarande i Regionkommittén så jag ska logga in i de systemen för att genomföra det. Det som ändå är ganska lätt att konstatera är att vi i Sverige har kommit hyfsat långt med vår digitala vana, i alla fall om man jämför med uppkoppling och andra problem som uppstår för några europeiska kollegor. Men blir bra när det så småningom kommer att vara möjligt att kunna ses för relativt normala mötesformer igen. Först ska vi få kontroll på coronapandemin förstås, hälsan går först. Alltid.

Så håll i, håll ut och fortsätt hålla avstånd med nytvättade händer, så hjälps vi åt att ta oss igenom detta.

Trevlig torsdag!

Familjefoto, jämställdhet och handel

Publicerat den av agrenwikstrom

I fredags inleddes den nya mandatperioden i Regionkommittén i EU med EPP-möte där två presidenter valdes, dels för hela ReK och dels för EPP-gruppen. Det var roligt att träffa många vänner från alla delar av Europa och eftersom man alltid är placerad i bokstavsordning så hamnar man aldrig bredvid en svensk, åtminstone har det inte hänt under de senaste fem åren.

Så i fredags var mina närmaste bänkgrannar en grek, en italienare och en lettländare. Trevliga personer allihop och det är lärorikt att tala med ledande företrädare från alla delar av Europa. Ni vet ju ett av mina två motton – Var dag ny kunskap 🙂 . (Det andra är: Förändring är det enda som är beständigt)

Det blev också ett sedvanligt family photo efter att valen var gjorda och mötet avslutat och i såna här sammanhang är det ofta en fördel att ha annan färg på kavajen 😉 . Extra kul är det att min goda vän och kollega, tillika kommunalråd i Huddinge, Jelena Drenjanin är en av våra tyngsta spelare i EPP-gruppen! Det finns mycket kvar att jobba med gällande jämställdhet på europeisk nivå, så vi är sällan sysslolösa 🙂 .

På fredagar är det inte helt enkelt att ta sig hem från Bryssel i rimlig tid, men jag hade tur denna gång att det gick att åka via Bromma och landa hemma i Umeå strax före elva på kvällen. Tack för goda kommunikationer som möjliggör att även vi i norra landsändan kan delta på europeisk nivå utan att behöva så många extra övernattningar. Allt sånt är ju mycket enklare om man bor i Stockholm förstås, men det vore ju lite fattigt att det skulle vara ett kriterie för vilka som skulle kunna delta i olika beslutsorgan.

I lördags började jag och Anders dagen på Iksu för löpning, styrketräning och rörlighet. Det var så himla skönt att få röra på sig och det gör så gott för sinnet och humöret 🙂 . Jag läste ut den tredje och sista delen i Geim-trilogin av Anders de la Motte när jag flög hem från Bryssel, så på löpbandet blev det den ljudbok som jag håller på med just nu, Eldslandet av Pascal Engman. Om du inte har läst Anders de la Motte så är det en varm rekommendation att göra det, han har skrivit många böcker och just Geim-trilogin seglar upp som en favorit för mig.

Vid lunchtid så var det dags att promenera iväg till den föreläsning om hedersförtryck och hijab som vi Moderater var en av arrangörerna för och det blev verkligen en mycket bra sådan. Det var överfullt i lokalen och stolarna räckte inte till, det var bra att det fanns en vikvägg som gick att öppna för att så många intresserade som möjligt skulle få chans att lyssna till Devin Rexvid som är lektor i socialt arbete och har forskat om hedersvåld sen 2008. Det var verkligen bra att få lyssna till fakta och kunskap i denna viktiga jämställdhets- och frihetsfråga.

Det var många som ville ställa frågor och trots att vi drog över den utsatta tiden med en halvtimme så var det många som denna gång inte hann ställa sin fråga. Vi fortsätter givetvis att arbeta med denna fråga och jag ser fram emot det.

Väl hemma så blev det till att sätta rejäl fart för att hinna byta om innan det var dags för årets upplaga av Handelsgalan här i Umeå. För mig som själv varit handlare (som vi tidigare kallade oss företagare inom handeln) och förstås för Anders som kommunalråd så är det en viktig tillställning att delta på, att lyfta en viktig näring som bidrar till många jobb och framför allt jobb för unga människor. För Umeås del är det mer än 6000 som jobbar inom handeln, så det är en stor sektor.

Det blev en trevlig kväll med många bra samtal och lite extra kul att ”min” frisörsalong välförtjänt vann priset som Årets Frisörföretagare. Grattis Art/Trend by Wixners! Trots alla trevligheter så ska jag inte sticka under stolen med att det var väldigt skönt att komma hem efter tillställningen och landa i soffan en stund. I går så blev det inte många knop gjorda, förutom att jag fick tid för handarbete och att göra klart tröjan till dottern.

Jag provade slutresultatet och kände mig nöjd, så nu blir det roligt att se den användas också.

Idag har jag jobbat med förberedelser inför kommande sammanträden och annat, så det är dags för en kopp kaffe tror jag. Ikväll är det kretsstyrelse så det finns alltid saker att göra 🙂 .

Trevlig måndag!

 

Omvald till EU och det hjärtat är fullt av

Publicerat den av agrenwikstrom

Idag värmer det gott att ha fått förnyat förtroende genom att bli omvald till EU:s Regionkommitté för den kommande mandatperioden som inleds i februari 2020 och räcker till 2025. Inom förtroendebranschen som politiken är, så är det verkligen inte självklart att just få förnyat förtroende, och därför så känns det så roligt.

Det är Europeiska Unionens Råd, eller det man också brukar kalla EU:s ministerråd, som utser ledamöterna till Regionkommittén efter nomineringar från den svenska regeringen. Så det är en ganska lång process innan det blir klart. Men det är det nu!

Som ni vet sedan tidigare inlägg så har jag förmånen att få jobba med mina moderata vänner och kollegor även på europeisk nivå och att SKR:s ordförande Anders Knape också är delegationsledare för den svenska delegationen gör arbetet både roligare och fyllt av gedigen kunskap och kompetens.

Besluten på EU-nivå har ofta en tydlig påverkan på det lokala och regionala beslutsfattandet, i snitt så brukar man kunna se att ungefär hälften av ärendena på dagordningen i fullmäktige för kommun eller region kopplar till den europeiska nivån. Så därför är det viktigt att försöka påverka i så stor omfattning som möjligt även där. Det är också ett uppdrag som passar som hand i handske med mina förtroendeuppdrag på den regionala nivån, så jag ska fortsätta göra mitt bästa för att knyta ihop dem.

Från moderaternas sida så arbetar vi aktivt med att de pengar som finns i systemet ska användas så effektivt som möjligt och vi motarbetar förslag om ytterligare byråkrati och administrativa bördor. Det finns ju också krafter som tror att EU skulle bli bättre med egen beskattningsrätt som kan beslutas över huvudet på enskilda medlemsländer och dessa krafter jobbar vi emot.

Efter julhelgerna så kommer fördelningen av utskott i Regionkommittén att bestämmas, så jag lär nog återkomma till detta. Jag har under mandatperioden haft mitt huvudsakliga uppdrag i CIVEX-utskottet som är ett av de sex utskotten. Där ansvarar vi bland annat för frågor som är kopplade till styresformer, medborgarskap, institutionella frågor och yttre förbindelser.

Det har ju varit en rätt restung period under hösten och det var mycket välbehövligt med en vilsam helg. Eller nåja, det blev ju lite julklappsfix förstås, det lackar ju rätt snabbt mot jul nu. Men mina tankar på att träna lade jag på hyllan och prioriterade faktiskt vila och att sova. Promenader fick det bli istället och jag tror att det är viktigt att lyssna på kropp och knopp, så när inte ens vädret inbjöd till löpsvängar ute så gjorde jag klart fram- och bakstycket på tröjan till dottern istället. Nu är det bara ärmarna kvar och jag ser fram emot att så småningom få montera den och se hur slutresultatet blir.

Idag är det årets sista fullmäktige i Umeå och förutom idag så återstår det endast ett sammanträde under veckan. Utöver detta så har jag en del att färdigställa som ligger på min väntelista, men jag ska också försöka få till ett lite lugnare tempo så här innan julhelgerna väntar. Så förhoppningsvis så får jag även tid för både lite träning och ett besök hos frissan också, sånt som också behövs med jämna mellanrum 🙂 .

För även om mitt uppdrag är samhällsfrågor och politik många timmar varje vecka så är det också viktigt att hinna med det mer personliga och privata livet på hemmaplan. Balansen ni vet. Att det har varit mycket uppdrag under hösten märks lite här på bloggen också ser jag, men ni vet att det hjärtat är fullt av… Nåja, det är samma sak där, under perioder med annat fokus så har jag helt enkelt andra saker längst fram och så är ju livet tänker jag. Så det lär nog komma kanske något mer lättsamma inlägg också emellanåt 🙂 .

Trevlig måndag!

 

Comfortzone i Bryssel

Publicerat den av agrenwikstrom

Jag hade delvis rätt i att oktober inte skulle vara riktigt lika hektisk som september, men det kommer ändå ganska nära. Dock så är jag tacksam över att jag har mycket att göra och sånt som jag tycker om att göra, det är en förmån. Förra söndagen satt jag och jobbade nästan hela dagen med de sista förberedelserna och inläsningen inför mitt uppdrag i Bryssel som jag hade i tisdags.

Jag var en av fyra talare på ett seminarium under European Week for Regions and Cities, EWRC som förkortningen är. Rubriken på mitt anförande under eftermiddagens pass var ”Infrastructure for transition in sparsely populated areas – how the EU can best support”. Det blev en bra eftermiddag och bra debatt och diskussioner både under själva seminariet med de övriga talarna som kom från norra Norge, norra Finland och Skottland.

Att tala kräver ofta en hel del förberedelser, jag vill gärna sätta mig in i de olika områden jag ska tala om dels för att jag är intresserad, dels för att jag tycker att det är viktigt att de som avsätter sin tid för att lyssna också förhoppningsvis ska känna att de får med sig något. Så ju kortare tid man har till förfogande för ett tal, desto mer tid brukar det gå åt till förberedelser innan. Sen är jag ju så funtad att jag inte vill tala bara för att det inte ska vara tyst, utan jag vill gärna ha något att säga när jag ska tala. Det tycker jag också är respekt mot de som lyssnar. Sen är det ju också så att de allra flesta inte misstycker om man får någon minut tillgodo heller, istället för att dra över sin talartid 😉 .

För min del så blir det också en extra nivå av förberedelser som ska till när jag ska hålla tal på engelska, särskilt med formuleringar och faktauttryck. Det är ju också i närheten av gränserna för ens egen comfortzone men oj så roligt det var! Att tala om viktiga saker som infrastruktur i norra Sverige i en europeisk kontext är verkligen stimulerande.

I måndags flög jag till Bryssel och under tisdagen var det maxad fart i Regionkommitténs regi, så jag kan enkelt erkänna att jag somnade hårt på tisdag kväll efter mina insatser. Sen blev det en tidig morgon med flygbuss till Zaventem airport som Bryssels flygplats heter, och sen flyg via Stockholm hem till Umeå.

Det är enkelt att förstå vikten av fungerande kollektivtrafik oavsett det handlar om flyg, tåg eller buss. I synnerhet om man som jag bor i norra Sverige i norra Europa. Det handlar om vikten av ett sammanhållet Europa, likväl som ett sammanhållet Sverige. Då är tiden för resande och kommunikationer väldigt viktig och det är en av anledningarna jag verkligen värnar flyget för resande när man som vi har långa avstånd.

Och nej, det betyder inte att klimatfrågan ska förnekas, men det är ju samtidigt så att flyget står för tre procent av utsläppen, och det händer mycket i teknikutvecklingen inom det området för att minska utsläppen. Så om samtliga sektorer globalt tar sitt ansvar så går detta att lösa. För det krävs forskning, teknikutveckling och ökat samarbete på alla nivåer. Istället för att ägna sig åt plakat- och symbolpolitik så förespråkar jag konkreta åtgärder som baseras på kunskap och fakta.

Trevlig söndag!

 

Tre veckor kvar till EU-valet, rösta för ett friare och tryggare Europa

Publicerat den av agrenwikstrom

Idag är det söndag och tre veckor kvar till valdagen. EU-valet äger rum söndagen den 26 maj och det är ett val som känns viktigare än någonsin, alldeles i synnerhet för oss i Sverige. Ni vet ju att jag är engagerad i Regionkommittén i EU, den instans som kopplar direkt till den lokala och regionala nivån.

EU är inget som ligger långt borta utan vi ÄR en del av det, även i Sverige allmänhet och i norra Sverige i synnerhet. Vi har varit medlemmar sen 1995 (efter valet -94) men det är först nu som jag upplever att EU börjar bli en naturlig del av hur vi resonerar i olika politiska frågor.

För oss i Moderaterna så menar vi att EU ska lösa gemensamma problem. Vår syn på EU liknar vår syn på statens uppgifter. EU ska långt ifrån göra eller fatta beslut om allt. Men det EU faktiskt ska göra, det ska göras bra. När det finns gränsöverskridande problem som inget enskilt land kan hantera ensamt, så är mer Europasamarbete lösningen. Europa byggs starkt när vi löser genuint gemensamma problem.

Det handlar om att göra Sverige tryggare. De problem vi har i Sverige med gängkriminalitet, bostadsinbrott och stölder har tydliga kopplingar till gränsöverskridande brottslighet. Utländska stöldligor ligger bakom hälften av alla bostadsinbrott i Sverige. Det måste bli ett stopp för det. Vi vill stärka det europeiska polissamarbetet för att bekämpa stöldligor och smuggling av narkotika och vapen.

EU-medborgare ska avtjäna fängelsestraff i sina hemländer och EU-medborgare som begår brott i Sverige ska utvisas.

Terrorism och våldsbejakande extremism måste bekämpas och Europasamarbetet måste användas bättre i den kampen. De som vill attackera vår frihet, vår demokrati och vårt sätt att leva ska motarbetas med full kraft. Det krävs riktade satsningar för att stärka arbetet mot terrorism. Genom kraftfulla insatser på EU-nivå kan vi upprätthålla lag och ordning bättre och göra Sverige och Europa tryggare.

En av mina hjärtefrågor är jämställdhet och i ett tryggt Europa är det en självklarhet att alla människors fri- och rättigheter respekteras, oavsett kön, sexuell läggning eller religion. Vi ser tyvärr att utvecklingen i flera av EU:s länder går åt fel håll. Det måste få konsekvenser. EU är en värderingsgemenskap och den liberala demokratin och rättsstatens principer måste alltid försvaras.

Det finns många frågor att jobba med och jag hoppas att du går och röstar i EU-valet. En röst på Moderaterna är en röst för ett friare och tryggare Europa.

Du kan förtidsrösta från 8 maj, så gör din insats och rösta!

Trevlig söndag!

 

Rumänien och Luleå med Europafokus och skidor

Publicerat den av agrenwikstrom

Vilken vecka det har varit! Förra söndagen började jag min resa till Cluj-Napoca i Rumänien halv sju på morgonen hemma i Umeå och landade framme på hotellet kvart i ett på natten till måndagen. När man bor, lever och verkar i norra Sverige som även utgör ytterområdena i Europa så inser man hur beroende vi är av ett fungerande flyg för att även vi ska kunna delta aktivt i ett europeiskt sammanhang.

För min del så blev det lite extra mankemang med ändring av flygbokning då min ursprungliga resplan ändrades på grund av försening på flighten till München, så med mycket god hjälp av trevlig och serviceinriktad personal från SAS på Arlanda så blev det till slut nödvändigt att lösa en helt ny biljett med Lufthansa via München till Cluj och det hade varit mer än besvärligt att lyckas med på egen hand.

Väl framme på plats efter en resdag som blev mer än 18 timmar lång, så var det skönt att få några timmars sömn innan konferens- och mötesdagarna i Rumänien. Denna gång var det utskottet COTER i Regionkommittén som hade ett externt möte i Rumänien som just nu är ordförandelandet, och det är en förmån att få möjlighet att besöka ställen i länder som man kanske annars inte hade kommit i kontakt med.

Jag fick även möjlighet till bra samtal med Emil Boc som är Mayor (borgmästare/kommunalråd) i Cluj Napoca och det är trevligt att kunna utöka nätverket kontinuerligt även på europeisk nivå. Både Umeå och Cluj Napoca är två av fem kommuner som gemensamt har ansökt om ett projekt i Horizon 2020 och det är ett av många exempel på hur EU vill att medlemsländerna och den lokala och regionala nivån ska öka samarbetet för att knyta oss närmare varandra och dra nytta av allas kunskaper.

Ofta när man har möjlighet att resa till olika ställen så hinner man sällan se så mycket av staden man är i, utan mesta delen av tiden ägnas i konferensrum och möten (vilket såklart är anledningen till resan, men det förstår ni ju 🙂 ). Denna gång så blev det ett par timmar på eftermiddagen som vi hann med en promenad genom staden och det är ett bra sätt att uppleva ett ställe tycker jag.

Cluj Napoca har inte drabbats så mycket av krigen som varit, men däremot så har de präglats djupt av kommunismens härjningar. Så en sak som fastnade mycket hos mig var stoltheten hos rumänerna av att EU hjälpt dem återuppbygga infrastrukturen i landet och hur de lyfte allt ekonomiskt stöd de fått under åren för att kunna komma ikapp med standarden. Temat för konferensen och utskottsmötet var sammanhållningspolitiken i EU.

Även om de har hunnit långt i många stycken så ser man ju att det finns områden kvar att jobba med, som här en av många elstolpar som jag kan garantera att min pappa som är elektriker lär rysa när han ser 🙂

På samma sätt som i många andra europeiska länder så såg man EU-flaggan överallt och det är så tydligt att stoltheten och självklarheten av att ingå i samarbetet genomsyrar synsättet de har. De betraktar sig själva som en naturlig del av EU, vilket de förstås är, och för min del tycker jag att även vi i Sverige borde lyfta det mer och oftare. Vi är och har varit med i EU sen 1995 (efter valet 1994) och fortfarande möter jag en skepsis till det.

Att man som jag och många med mig, tycker att medlemskap i EU är både viktigt och avgörande för Sveriges fortsatta välstånd innebär ju inte att man tycker att allt som EU pysslar med är vettigt. Men att som både vänstern och sverigedemokraterna hävda att vi borde gå ur EU (ja, jag vet att båda dessa partier för några veckor sen har ändrat det till att ”ändra det inifrån” för att inte stöta bort potentiella väljare) är ju raka motsatsen till min åsikt. Ett litet och exportberoende land som Sverige (ungefär 75 % av vår export sker inom EU) skulle helt enkelt inte stå sig lika starkt som liten solitär i norra Europa.

Efter mötet så var det dags för familjefotot på COTER-utskottet tillsammans med kommissionären Corina Cretu.

Min partivän och återvalde ordförande för SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) Anders Knape är mycket kunnig både på nationell och europeisk nivå och det är mycket inspirerande att få jobba med honom även i Regionkommittén på EU.

På tisdag kväll landade jag hemma vid 23-snåret på kvällen och OJ så skönt det var och alltid är att få sova i egen säng hemma. Jag kan ju villigt erkänna att det inte tog särskilt lång tid att somna efter att huvudet hade landat på kudden. På onsdag morgon så unnade jag mig en halvtimmes löpning ute i vårvädret hemma, det behövdes verkligen och det var skönt att ladda upp energi innan jag skulle sätta mig i bilen för att köra norrut till Luleå.

Det var nämligen dags för EFNS, Europaforum Norra Sverige, som hölls för 25:e gången och tjugonde året i följd. Det är de fyra nordligaste länens samarbetsforum för europafrågor och det tas alltid positionspapper som vi gemensamt är överens om. Sammanhållningspolitiken är central för vår möjlighet att fortsätta utveckla vår del av landet och Europa, vilket man alltid kommer tillbaka till.

Det blev bra dag med många goda samtal och trevliga återseenden av gamla och nya vänner och bekanta. Jag är rapportör i infrastrukturfrågor, energi/miljö/klimat för EFNS och det är ett område som är både intressant och utmanande, särskilt att lyckas få till en gemensam linje för hela norra Sverige i dessa frågor. Men att det är svårt och utmanande innebär ju inte att man inte ska försöka och göra sitt bästa även här, och historiskt sett har vår landsända varit framgångsrik på EU-nivå i att nå framgångar i transportsystemet. Men vi är ju inte klara förstås, så work in progress 🙂 .

Det blev ganska sent på torsdagkväll också innan jag var hemma, men jag steg upp tidigt på fredag morgon för hinna jobba undan och sen njuta av finfint sällskap med dottern i skidbacken några timmar. OJ så jag kände att jag behövde få den kombon, att vara ute, åka telemark och slalom (känns i benen idag 😉 ) och hinna umgås med dottern. Det var en helt suverän energitankning!

Idag är det en ledig lördag med maken och avkoppling står på min agenda för idag, imorgon väntar en resa till Bryssel för utskottsmöten där innan nästa veckas nämndsmöten på hemmaplan. Så även om det blir avkoppling också så väntar det även inläsningstid. Men det får bero lite, nu ska vi gå in till stan en sväng!

Trevlig lördag!

 

 

Stå upp för valfriheten i Umeå!

Publicerat den av agrenwikstrom

Idag är det årets sista kommunfullmäktige i Umeå och jag är invald som ersättare och deltar på sammanträdet idag. Det är en förmån att kunna koppla ihop den regionala nivån där jag har mitt huvudsakliga engagemang från årsskiftet, med den lokala nivån. Precis som det är bra att ha den internationella nivån med Regionkommittén i EU. Frågorna hänger ihop.

Idag är det flera frågor av stort intresse på fullmäktige, men den kanske mest avgörande frågan med stort principiellt värde är frågan om valfriheten inom hemtjänsten i Umeå.

På bilden ser ni mig tillsammans med företrädare för hemtjänstföretagen i Umeå som med all rätt är oroade för sina verksamheter, för de anställda som de ansvarar för och såklart för deras kunder/brukare som väljer dem.

Vänstern som inte gillar företagande, företagare eller företag, har mycket beklagligt fått med sig socialdemokraterna på ett förslag om att avskaffa LOV, alltså Lagen om Valfrihet. Det är inte klokt.

I mätningar ligger Umeå i topp gällande bästa kundnöjdhet i hemtjänsten med 94 % som är nöjda. Fler och fler väljer utförare när man får sitt beslut om hemtjänst och framför allt är det en självklar (ja i alla fall för oss moderater) rätt att få göra just det, välja själv. Det betyder ju faktiskt att man också kan välja kommunens hemtjänst om man vill, men framför allt så är det vetskapen om att man kan välja bort om man inte är nöjd som är viktig.

Idag ska frågan debatteras i form av en interpellation som Anders har ställt till Hans Lindberg och det finns fortfarande möjlighet för socialdemokraterna att dra tillbaka detta mycket okloka förslag till beslut som vänstern vurmar för. I januari ska frågan beslutas om, såvida de inte lyssnar på de ca 1600 personer som idag har annan utförare av hemtjänsten än kommunens och som är nöjda med det.

Vi kämpar hårt för att behålla valfriheten för Umeåborna. Varje dag.

Under den gångna helgen har vi fixat hemma inför julen, jag har hjälpt jultomten med några klappar och så har vi gjort välgörande besök på gymmet. Summa summarum en bra helg med fokus på återhämtning.

Vi avrundade helgen med att ta en promenad till stan för en bit mat med ungdomarna inför julen då mina vuxna barn är på olika platser, och det är en sak som man som mamma bara får vänja sig vid. Så jag får längta till i de allra första dagarna i januari då vi allihopa är tillsammans igen. Ju äldre jag blir, desto bättre förstår jag min egen mamma som alltid sagt att barn är alltid barn oavsett hur gamla de blir ?.

Trevlig måndag!