Håller du med mig?
Varmt välkommen att följa Moderaterna i Umeå och Västerbotten på Facebook för ännu mer information!
Gå gärna in på Facebook och gilla och dela filmen om du vill och har en stund över 🙂
Det är snart mindre än 100 dagar kvar innan valet söndagen den 9 september och kom ihåg att din röst spelar roll!
Åsa Ågren Wikström,
din röst i regionen
Trevlig tisdag!
I torsdags var det regionförbundsfullmäktige som denna gång hölls här i Umeå. Det brukar variera med orten mellan Umeå, Skellefteå och Lycksele för dessa möten. Vi har ett stort län så jag är tacksam för att det denna gång var på hemmaplan, men vet också mycket väl hur många timmar i bil flera av ledamöterna har för detta fullmäktige. För egen del har jag i stort sett genom hela mitt yrkesverksamma liv hittills varit beroende av bil för pendling. Det är de senaste åren sen jag blev Umeåbo som jag har den stora förmånen av att kunna cykla eller gå nästan överallt. Underbar förmån tycker jag.
För egen del var det första gången jag deltog som ledamot på regionförbundsfullmäktige för Region Västerbotten och det jag slogs av när mötet var klart var att det var en så saklig och trevlig debatton. Det lades fram sakliga förslag från talarstolen som diskuterades och förhandlingarna hölls i god ton. Efteråt tänkte jag hur det hade kunnat vara i fullmäktige i Umeå istället om det var lika god ton från talarstolen vid de tillfällena. Då kanske faktiskt fler intresserade personer hade kunnat vilja bli aktiva inom politiken och vilja bidra till att vårt samhälle utvecklas.
Som debattklimatet är i fullmäktige i Umeå just nu så tror jag att många människor blir avskräckta och undrar hur man frivilligt vill utsätta sig för såna dagar. Sanningen att säga så undrar man det ibland själv också efter att ha lyssnat på debatterna under lång tid. Och tyvärr är det samma tonläge oberoende av sakfråga vilket är oerhört beklagligt. Men det är som att vissa tror att de vinner stöd genom att vara otrevliga och det kanske de gör inom vissa grupperingar, vad vet jag. Det jag vet är att jag alltid saknar ett vuxet och resonerande förhållningssätt till de ofta väldigt svåra frågeställningar som fullmäktige har att hantera.
Om fullmäktige hellre skulle fokusera på sakfrågor som kan bidra till att utveckla Umeå istället för semantiska frågor som till exempel när det var nära att fullmäktige skulle besluta att tjänstemän i Umeå kommun enbart skulle vara tillåtna att använda begreppet tjänstepersoner istället för tjänstemän och det blev en sjukt lång debatt om det. Jösses liksom. Här har man gått och tänkt att det är vuxna människor som är anställda inom organisationen och kan tänka själva, men det verkade inte alla ledamöter i fullmäktige tycka.
Bara som ett av otaliga exempel på plakatpolitik som inte ändrar något i sak utan bara är till för att slippa diskutera svåra utvecklingsfrågor. När man kan ägna timmar åt diskussion kring hur många kön (!) det finns, om det är tre eller sju (ja, ni hör ju) och samtidigt knappt ha några synpunkter när ekonomi och hur effekterna av ett av landets högsta skattetryck påverkar Umeås invånare, ja är det underligt att man blir trött.
För min del är det och har det alltid varit helt självklart att se vuxna, friska individer som kapabla att ta hand om sig själv och sin familj och bidra till vår gemensamma välfärd som vi har valt att ha. Som en bra skola för alla, sjukvård som fungerar och är tillgänglig när man behöver den och ett rättssystem som man kan lita på. Det är numera en självklarhet att själv kunna få välja och kanske framför allt ha möjligheten att kunna välja bort. Samma lösning passar inte alla förstås.
Bara att tänka tanken att gå tillbaka till det sjuttiotal jag själv är uppvuxen i är ju svår, då något så bisarrt som fritt skolval, fler tevekanaler än två, fler radiokanaler än enbart public service, fritt internet, andra operatörer än Televerket (Telia för er unga som inte kommer ihåg Televerket 😉 ), ja listan kan göras hur lång som helst.
Poängen är att människor själva ska kunna ta ansvar för sina egna liv och också göra det, och när man behöver hjälp av samhället ska man kunna lita på att det funkar. Som när man blir sjuk eller hamnar i situationer som är övermäktiga. Det är ju avsikten med vårt gemensamma skyddsnät, där kommunen alltid är den som är närmast individen. För att det ska funka måste det offentliga ägna sig åt sina kärnverksamheter och få dem att fungera så väl som det bara går.
Som samtalet ofta går här i norra Sverige så anser många att folk inte klarar av att göra goda val själva utan det är politiken som måste göra det åt dem. För min del får jag rysningar när jag hör hur de kan resonera om friska, vuxna människor som vill välja och kunna få bestämma över betydligt större andel av sina egna ihoptjänade pengar än vad som är fallet i dagsläget.
Men det är klart. Det handlar förstås om makt. Makt över människor, och vill man som den socialistiska sidan öka skattetrycket ännu mer och med andra handen dela ut bidrag så innebär ju det att ännu fler på sikt kommer att komma i en situation där det blir viktigt att hålla sig väl med de som delar ut bidrag. Det är en total motsats till hur jag vill att vårt samhälle ska fungera.
Det offentliga skyddsnätet ska användas när det behövs och till de som behöver. Jag tror att de allra flesta av oss är villiga att betala skatt precis som vi gör och alltid har gjort, för att säkra vår gemensamma välfärd. Om man är säker på att pengarna används till det som behövs och till de som behöver.
Men när man har ett av världens högsta skattetryck och generellt sett en god välfärd men ändå inte upplever att pengarna räcker till, då är det hög tid att titta på vilka prioriteringar man måste göra. Och vilka kostnader som faktiskt finns.
Nåväl, det blev kanske ovanligt öppenhjärtligt, men ni vet att det hjärtat är fyllt av… 🙂
I fredags deltog jag tillsammans med Anders i firandet av Finland 100 år. Landshövding Magdalena Andersson stod värd för en trevlig middag på länsresidenset under fredag kväll.
Under kvällen blev det tid för många framåtsyftande samtal för fördjupat samarbete mellan Umeå och Vasa, och i vanlig ordning även många skratt 🙂 . Ordförande för stadsfullmäktige och tillika riksdagsledamoten Joakim Strand och jag fick möjlighet att diskutera mycket kring flera av våra gemensamma områden och även några nya idéer. Trevligt som alltid!
Det gav även utrymme för samtal om försvarsfrågor med Mikael Frisell, chef Militärregion Nord (eller I19 som vi annars kallar det 🙂 ). För mig som har under 22 år bott i Boden och har sonen som jobbar på A9 så var det lite extra kul att prata om försvaret som ligger mig varmt om hjärtat. Under middagen var det också ett av samtalsämnena runt bordet. Det märks att det är frågor som engagerar och är viktiga, för såväl oss i Sverige som i Finland som genom sin historia har upplevelser av krig närmare i sina generationer.
Igår ägnade jag mig helt åt hemmapyssel, det var dags för min egen högtidsstund och tradition, nämligen att julpynta 🙂 . Julen är min favoritårshögtid och den som känner mig vet att det enda jag har samlat på genom åren är tomtar. Det brukar ränta lika del leenden som höjda ögonbryn när jag berättar det, som när jag säger att jag gillar att handarbeta. Om det är tantvarning på det så bjussar jag förstås på det 😉 . Har ägnat mig åt det sen 1985 så då är det väl snart kanske dags att kliva in i tantstadiet 🙂 .
Hur som helst så är det mysigt att sätta på julmusik och pyssla hemma, och idag har vi tänt första ljuset i adventsstaken. Underbart vackert ute också med en svag decembersol och snö ute. Härligt!
Trevlig söndag!
Det har verkligen varit full fart denna vecka och därför var det skönt att komma hem på fredag kväll, låt vara att det blev senare än det var tänkt på grund av att Norwegian var försenat en timme. Inte direkt en önskedröm på fredag kväll då man bara vill hem, men inget man kan påverka dessvärre.
Igår lördag så hade jag bestämt mig för att låta jobb och handlingar vara och istället bara ta det lugnt. Så efter lunch besökte jag och Anders Skeppsbron där Umeå Smakfestival gick av stapeln. Jättekul att se så mycket folk, och det är tydligt att festivalen väcker mer och mer intresse för varje år. Lokalproducerat, eller närproducerat är nog ett bättre ord, blir viktigare och viktigare. Själv vill jag gärna veta var råvarorna kommer ifrån och hur de är producerade, i alla fall så långt det går.
När vi hade flanerat omkring där en stund och pratat med många vänner och bekanta så träffade vi Vaasas stadsfullmäktiges ordförande och tillika riksdagsledamot Joakim Strand. Vi sågs för en knapp månad sen och det var som alltid himla trevligt, precis som det brukar vara med driftiga och handlingskraftiga personer som har ett spännande framtidsfokus.
Vi hade mycket intressanta samtal om framtida samarbete och ett fördjupat sådant mellan Umeå och Vaasa. Givetvis är vår gemensamma förbindelse över Kvarken en grundläggande förutsättning för att vi ska kunna ytterligare utveckla våra städer och regioner. Och man kan ju lugnt säga att det finns massor av områden där vi kan utöka samarbetet tillsammans med Umeås närmaste stad, till Vaasa är det faktiskt bara ungefär 8 mil.
Så man kan lugnt säga att min vecka har präglats av internationella möten och samarbeten 🙂 . Från diskussioner om ”Demographic Change and Regeneration of our Societies” i Budapest, till mer närliggande som ny färja mellan Umeå och Vaasa 🙂 . Det man kan konstatera är att infrastruktur och kommunikationer är grundläggande för att möjliggöra utveckling och tillväxt i städer och regioner.
Som i Budapest till exempel, där det tog lång tid i trafiken, oftast gick det snabbare att promenera. Här i Umeå väljer jag cykel eller apostlahästarna när jag kan, bilen är tredjehandsalternativet och används bara då man ska transportera otympliga grejer eller om vädret är kasst. Och då ska det vara rejält ruskväder faktiskt.
Det som också blir tydligt, och i vissa fall övertydligt, är vikten av jämställdhet och att kvinnor tar sin plats på arbetsmarknaden och i samhällsdiskussionerna. Här i Sverige har vi kommit en bit på väg mot det, och även om det finns massor kvar att göra i synnerhet med attityder och synen på människors kompetens före kön, så är vi åratal före många länder i Europa.
I Ungern till exempel så ser de samma problem som vi gör med en åldrande befolkning och för låga födelsetal, men slutsatserna är helt olika. Där uttrycks saker som att kvinnor måste ta ansvar för att föda fler barn (!) och ”moral family values” måste stärkas. Och det mest horribla jag hörde var att de faktiskt står och säger att det bara finns en ”rätt” kärlek och det är den mellan man och kvinna. Jag trodde inte mina öron då, men kollegorna som blev lika upprörda som jag hade hört samma sak. Men så var det också män i höga åldrar som talade. S-U-C-K.
Låt mig göra en sak helt klart. Varje individ har en självklar rätt till sin egen kärlek och att få dela den med den man älskar. Oavsett kön. Det har inte staten eller samhället något som helst med att göra. Däremot kan samhället ge förutsättningar för människor att slippa välja mellan familj och karriär.
Det handlar om människors frihet och individens ansvar. Staten ska finnas där som ett skyddsnät när man behöver hjälp och stöd, inte som en tvångströja som begränsar. Det som spelar roll är vart du är på väg, inte var du kommer ifrån.
Är det något som triggar mig så är det just sådana saker, som ni kanske märker. Låt individer få vara dem de är och vill vara, oavsett. Jag menar, hur svårt ska det behöva vara?
Nu är det dags att skifta fokus litegrann och ägna mig åt lite förberedelser inför den kommande veckan. Det är en vecka utan resor men verkar ändå bli en hel del att göra. Men mer om det senare förstås. Hade tänkt köra ett träningspass senare i dag också, har ännu inte riktigt bestämt vad det blir eller om det blir på Iksu sport eller plus. Regnet skvalar rejält just nu, så den som lever får se.
Trevlig söndag!
Det var skönt att börja jobbet efter semestern med en kort vecka, att börja på torsdagen istället för måndagen gör att jag kommer igång på ett mjukare sätt. Jag har gjort så ett par gånger tidigare och det känns som att det är ett vinnande koncept för mig.
I torsdags fick vi besök av fina vänner här hemma, genom åren har det blivit en god vänskap med våra samarbetspartners i Vaasa och det var extra kul att få en bra pratstund i lugn och ro tillsammans med bland annat Joakim Strand.
Joakim är stadsfullmäktiges ordförande i Vaasa och även riksdagsledamot, så vi hade en hel del intressanta samtal om villkoren och förutsättningarna för det, utöver aktuella frågor för våra städers utveckling. Alltid kul med driftiga personer.
Idag har jag haft en riktigt bra dag, vaknade tidigt utan väckarklocka och kände mig utvilad. Kan ju bero på att jag var rätt trött igår kväll och somnade tidigare än vanligt 😉 . Jag bestämde mig för att se om jag skulle hitta några nya kläder så här inför hösten och så åkte jag iväg till Avion.
Och är det något som jag verkligen inte är bra på så är det att hitta bra kläder som jag gillar. Beror nog mest på att jag inte är särskilt förtjust i att gå i affärer. Ett framtida mål för mig är att nån gång hitta en personal shopper som kan hjälpa mig med schyssta kläder till vettiga priser. Så efter en timmes långsam vandring i nästan alla butiker så gav jag mig. Smålog lite åt att det blev schampo och ett cerat i alla fall 🙂 .
Efter lunch så tog jag en kopp kaffe och satte mig med min anteckningsbok och gjorde samma sak som för ganska precis ett år sen – jag skrev ned 100 mål för mig själv för det kommande året.
Innan jag började så tog jag fram de mål jag formulerade för ett år sen, och många av dem kunde jag bocka av som genomförda. Helt utan att jag under året har tänkt på det specifikt. Men för min del spelar det roll att jag dels formulerade målen, dels att jag sen skrev ned dem. På något sätt så ”finns” de då.
Det gav mig en bra känsla av tillfredsställelse att kunna se vad jag har genomfört och vad som fortfarande finns kvar, kombinerat med vad som har tillkommit. För livet och förutsättningarna ändras ju hela tiden och hänger man inte med och gillar förändringar i stort som i smått så tror jag att det blir jobbigare för en själv.
Även om alla mina målsättningar kanske inte är realistiska just nu, så vet man ju aldrig vad som händer framöver. Nån gång kanske de slår in 🙂 . Det handlar om allt från ganska små och konkreta saker till större mer övergripande sådana, jag försöker att inte begränsa mitt tänkande i just detta utan för min del är poängen den att kunna tänka utan ramar eller ”nej men det där förstår du väl att det inte kommer att gå”. Dessutom så tycker jag om känslan av att använda penna och papper och att skriva för hand. Det går förstås avsevärt mycket fortare att skriva på datorn, men jag har ju ingenstans bråttom eller någon deadline att passa.
Just så här innan höstterminen drar igång på riktigt så tar jag mig tiden att göra såna saker, det känns lite som att förbereda kropp och själ på det kommande arbetsåret. Ungefär som när man var liten och fick köpa nytt pennskrin, luktsudd och omslagspapper till skolbänken första dagen efter skolan. Nystart varje höst.
Nu ser jag fram emot att fortsätta läsa boken som jag började på igår – Den sovande spionen av Camilla Grebe och Paul Leander Engström. Den började bra i alla fall.
Trevlig lördag!
Gårdagen blev riktigt bra, som jag skrev igår så blev det först ett besök på mitt ”fritids” – eller Iksu som andra kallar det 😉 . Ganska mör i benen efter fredagens muskelkonditionspass, men efter en stund så gick det rätt bra ändå på Indoor walking. Elliptisk konditionsträning som ger bra flås tycker jag.
Det var hur som haver ganska länge sen jag körde ett sånt pass, jag brukar ju gilla att träna olika saker och då kan det ibland bli lite längre mellan likadana pass. Efter träningen så blev det dusch och lunch hemma, och sen cyklade jag och Anders till Nolia för att vara i montern och prata med många. Solen fortsatte att skina så det var skönt att kunna ha t-shirt och shorts utan att frysa.
Mina föräldrar besöker oss denna vecka och ville igår kväll bjuda oss på middag ute. Vi valde mellan våra många duktiga krögare här i Umeå och bestämde oss sen för Hunger & Törst, som var en ny upplevelse för mina föräldrar. Och vilken upplevelse det blev!
Jörgen Engdahl och Jan Johanson med personal bjöd oss på en kulinarisk upplevelse i en fin miljö, så om du är i Umeå så rekommenderar jag verkligen ett besök här!
Varje vecka byter de meny och har många närproducerade råvaror vilket jag gillar extra mycket. Det är dessutom vackert för ögat och känns nästan synd att äta upp 🙂 .
Umeå har verkligen många duktiga entreprenörer och inom restaurangsidan är det roligt att ha så många duktiga att kunna välja på. Det finns det mesta för de flesta smaker och sektorn verkar expandera hela tiden med nya idéer vilket är roligt och ger en puls till staden.
Vaknade imorse av att det regnade, men nu har det upphört och är bara mulet. Dagen är oplanerad och det är skönt. Kanhända blir det något avsnitt av Game of Thrones och lite hemmafix, det får tiden utvisa. Nu närmast blir det i alla fall en kopp kaffe 🙂 .
Trevlig söndag!
Idag har kommunfullmäktige här i Umeå varit ute på en mängd företagsbesök med huvudsakligt fokus på besöksnäringen. Dagen inleddes med att näringslivschefen och kollegorna på näringslivsservice talade om den nya basnäringen som besöksnäringen utgör. Riktigt intressant att se konkreta siffror för omsättningen och vilken betydelse det har för tillväxten, arbetstillfällen och platsen Umeå.
Här kan du se en kort film om Umeå och har du ännu inte hunnit besöka oss här så planera in ett besök och känn dig varmt välkommen till oss!
Det blev två riktigt intressanta företagsbesök för den grupp jag var med i, först på AIT Umeå som utvecklar automatiserade och kundanpassade utrustningar för hantering av material främst för storskalig flygplanstillverkning. De har 60 anställda här i Umeå och en imponerande kompetens.
En imponerande företagsresa för dem!
Sen fortsatte besöket hos LTS Kommunikation som bedriver franchiseverksamhet under namnet StjärnaFyrkant, där de har kommunikationsbaserade telefoni och IT-tjänster. De har verksamhet i både Umeå och Skellefteå och har gjort en bra ökning i en väldigt konkurrensutsatt bransch.
Typiskt smart grej till mobil, klocka och padda! Lätt att fästa och framför allt riktigt bra för att rengöra skärmen vilket ofta behövs. Summa summarum så har det varit en intressant dag med fullmäktige och kollegorna på näringslivsservice har gjort ett mycket bra jobb med att få ihop hela dagen, en inte helt enkel grej att få all logistik och innehåll att funka men det var klockrent. Bra jobbat!
Trevlig tisdag!
Ikväll har Umeå Centrala Moderater haft årsmöte och jag är jätteglad över förtroendet att få fortsätta som ordförande för föreningen. Det är verkligen ett roligt uppdrag med många glada moderater. Det är också superkul att få vara en del av en starkt växande förening som är länets största med en härlig blandning av människor, unga som äldre, helt nya i politiken och riktigt rutinerade personer.
Som vice ordförande omvaldes även Elin Jonsson, distriktsordförande för MUF.
Så här såg pressmeddelandet ut:
På måndagkvällen omvaldes tidigare riksdagsledamoten Åsa Ågren Wikström som ordförande för länets största moderata partiförening – Umeå Centrala M-förening.
Åsa Ågren Wikström har tidigare bl.a. varit vice länsordförande för Moderaterna i Norrbotten och vice ordförande för Moderatkvinnorna i Sverige. I dagsläget har hon uppdrag bl.a. på EU-nivå för Regionkommittén.
Ett enigt årsmöte gick på valberedningens förslag i alla dess delar. MUF:s distriktsordförande Elin Jonsson fortsätter som vice ordförande i partiföreningen.
– Jag är mycket glad och djupt tacksam för förtroendet! Politik är ett lagspel, och jag är stolt över att leda en stark och engagerad förening som drar åt samma håll. Vi har också haft en mycket positiv medlemsutveckling under det senaste året. Nu kavlar vi upp ärmarna och tar nya tag inför valet 2018. Vi är taggade och ivriga att fortsätta kämpa för moderat politik och arbetslinje på alla nivåer, säger Ågren Wikström i en kommentar.
Årsmötet gästades även av Umeå kommuns nye näringslivschef Peter Juneblad, som informerade om arbetet med att utveckla och förbättra företagsklimatet i Umeå.
—————————————————————————————————————————————–
Det har varit en mycket intensiv dag som började tidigt, så nu ska det bli skönt att få avrunda kvällen hemma innan John Blund hälsar på. Mer än full fart på jobbet hela dagen och sen var det i stort sett bara att direkt promenera iväg till årsmötet som jag ledde. Konstituerande styrelsemöte direkt efter årsmötesförhandlingarna och sen en promenad hem. Så nu är jag verkligen mör 🙂 . Och glad!
Trevlig tisdag!
Årets sista kommunfullmäktige här i Umeå är igång sen imorse och just nu pågår interpellationer för fullt. Det blir nog en lång dag fylld av samhällsfrågor. Bara att hoppas att debattklimatet hålls på en godtagbar nivå. Det är en sak att ha olika uppfattningar i sakfrågor och debattera dem, en annan att inte diskutera sakfrågor. Jag tror att det är svårare att kunna locka nya människor till politiken om man har ett hårt klimat med personangrepp, det drabbar alla i förlängningen.
Det var fyra plusgrader när jag gick till fullmäktige imorse och prognosen verkar tyda på att det ska fortsatt vara varmt resten av veckan också. Vi har ett litet snötäcke här och jag hoppas att det kan få ligga kvar, dels för att det känns lite mer som jul, dels för att det blir lite ljusare. Förstås inget man kan påverka, men hoppas kan man ju.
Resten av veckan kommer att innehålla olika ämnesområden, som digitalisering, aktuella omvärldsfrågor och planering för januari. Sen tänkte jag försöka rensa helt i mejlboxen innan det är dags för min julledighet som börjar på fredag. Ska bli riktigt skönt med ett break så här vid årets slut och kunna varva ner tillsammans med familjen.
Tände det fjärde ljuset i ljusstaken igår och det kändes som att det var nyss jag tog fram julpyntet och tände det första ljuset. Tiden går fort, förmodligen för att det är ofta ganska mycket att göra.
Men först är det några dagars jobb kvar och idag är det nog sista dagen för i år med politik. Kanske ?.
Trevlig måndag!
I går eftermiddag så hann jag med det ärende jag hade tänkt, så nu känns det bra att ha en ny resväska som snart är redo att packas. Det blev samma modell som vi hade tidigare och jag blev positivt överraskad över att det var hela sju års garanti på väskan. En av våra väskor hade gått sönder och jag frågade i butiken hur lång garanti det var och om det skulle gälla för en sån skada. Jodå, det gjorde det och det var bra service och trevlig personal på Accent inne i stan här i Umeå.
Den väger väldigt lite och har bra hjul och dragkedja runt om, så den är smidig att packa och resa med.
Unnade mig en ny necessär med massor av smarta fack och mjuk så det går att både packa det som behövs och även kunna trycka ihop om den inte är fullproppad. Smart. Genom åren så vet man vad man behöver och som är bra att resa med och denna lär nog bli en långvarig kompanjon framåt. Den förra jag har köpte jag för mer än femton år sen, så de hänger med länge.
Det var en hel del folk på stan igår eftermiddag och jag hoppas att julhandeln blir bra för både staden och de externa handelsområdena, det är viktigt för Umeå och självklart för handlarna som också ska leva i januari som brukar vara en lugnare månad inom handeln.
Sent på eftermiddagen igår avslutade vi med att skriva avtal med nya VDn för Upab och det blev en trevlig stund med bra samtal. Så roligt det ska bli att Elin Pietroni börjar jobba där under våren.
Jag flög hem från Stockholm igår mitt på dagen och hade en taxi inbokad när jag landade och den som minns att jag var lite kritisk vid en tidigare resa blir nog lika glad som jag var igår när det funkade helt klockrent 🙂 . Smidigt och trevligt att åka med Umeå Taxi hem igår, det blev en bra inledning på min lediga dag och helgen. Roligt och tummen upp!
Vaknade ganska tidigt imorse till känslan av söndag och när jag kom på att det faktiskt bara är lördag så kändes det najs. Hade egentligen planerat in ett intervallpass total training idag, men jag ska försöka vara lite vuxen och inte låta en eventuell förkylning bryta ut så det får vänta. Möjligen blir det lite styrka och kanske en promenad senare, om andan faller på. Det är så skönt att ha en tom dag utan något alls inplanerat som balans till veckan som gått och den som kommer.
Det är årets sista fullmäktige på måndag och det är en diger agenda för den dagen, så det lär bli en lång och mastig dag. Mer om det senare. Förberedelser inför veckan får vänta åtminstone tills imorgon tänkte jag.
Solen vill kika fram och det är tre minusgrader, så det är en fin dag även om det är korta dagar just nu. Men snart vänder det och går mot ljusare tider!
Trevlig lördag!
Jag har varit med om att slutföra rekryteringen av ny VD till det kommunala parkeringsbolaget UPAB där jag är vice ordförande och igår fattade en enig styrelse beslut om att anställa efter den nuvarande som kommer att gå i pension. Det har varit många kvalificerade sökande och en tuff gallringsprocess, det känns ju väldigt stimulerande och roligt att det är ett sånt intressant uppdrag. För det är det, med uppdrag att se parkeringsfrågan som en nyckel till ett levande centrum och stadskärna med tydlig miljöprofil så är det en viktig position för Umeås fortsatta utveckling.
Därför är det lite trist att inte kunna erbjuda fler av slutkandidaterna denna position men jag hoppas att flera av dem kommer att finnas på liknande platser framöver. Det behöver Umeå. Men icke desto mindre är det jätteroligt att kunna säga varmt välkommen till Elin Pietroni som ny VD för UPAB!
Bild från Umea.se
Elin är en mycket kompetent person med goda ledaregenskaper som har visat prov på detta under många gånger i Umeå kommun, där hon idag jobbar som planeringschef. Dessutom är det väldigt roligt att Elin genom detta kommer att finnas kvar i Umeå kommunkoncern. Så för stadens fortsatta utveckling var detta en mycket lyckad rekrytering.
Välkommen Elin!
Trevlig onsdag!